Snart sista gratisaktierna

Nu är det dags att motta de sista akterna från aktiesparprogrammet på jobbet.

Jag ångrar på inget sätt att jag tog programmet, men det är klart, det blir inte mycket över när man ska betala förmånsskatt och vinstskatt. Det är faktiskt så att när akterna delas ut dras förmånsbeskattningen direkt från ens lön, vilket gör att ”kassan” blir ganska mycket mindre när man får mer aktier i depån.

Dessa aktier ligger också i en egen depå, enligt avtalet, så man måste även betala skatt på eventuell vinst när man säljer. Vi får se hur lång tid jag behåller aktierna efter att jag mottagit de sista. Jag vill ju egentligen inte ha några aktier utanför min KF och kanske inte några såna aktier över huvud taget.

I och med att jag mottar de sista akterna har jag inga extraordinära orsaker som håller mig kvar i företaget. Tidigare i år avskrevs ju min semesterskuld, så nu har jag liksom inga snålsaker att skylla på längre.

Men jag har mina anledningar att inte säga upp mig riktigt ännu, jag kommer att få anledning att återkomma till det.

Lönesamtal

Dags för lönesamtal. Om jag kunde hade jag tackat nej till mötet över huvud taget. Om chefen bara visste hur ointresserad jag var av att prata upp min lön. Jag har för länge sedan förlikat mig med tanken på att det är inte genom löneökningarna jag kommer att bli rik och oberoende.

Jag har ju berättat om att jag har haft motivationsproblem och annat, vilket gjort att jag inte presterat så bra på mitt jobb under ganska lång tid nu. Det är svårt för en snäll chef att säga något så ”elakt” som att en medarbetare inte presterat så mycket som förväntat, så jag fick försöka göra det lite enkelt för honom och berätta att jag haft ett tufft år och att jag vill hitta mig själv i de nya arbetsuppgifter jag har, och också förstår att det inte kan bli tal om någon vidare höjning just nu.

Jag menar verkligen det där med att jag vill göra ett bra jobb och göra skäl för min lön så länge jag är anställd, men inombords flinade jag lite för mig själv när jag tänkte på vilken annorlunda situation det är för mig nu när jag verkligen inte bryr mig om en löneökning, som för bara några år sedan hade varit min enda chans till en högre levnadsstandard.

Tjänstledig

Nu är det verklighet, jag kommer att satsa heltid på mina företag!

Den senaste tiden har två saker hänt som gör att det inte längre är vettigt att hänga kvar på jobbet. Först har jag hamnat i ett nytt projekt där jag faktiskt har jobbat ganska hårt. Det har alltså varit mindre tid att fuska med firmorna på arbetstid. Samtidigt gick det inte alls så smidigt att ta över den nya butiken som jag hade hoppats. Jag är inte nöjd med den tekniska lösningen förra ägaren hade, och jag vill byta så snart som möjligt. Det är dock inte rimligt att försöka migrera den ganska stora butiken och samtidigt försöka jobba heltid. Dessutom är konkurrensen mycket hårdare inom denna marknad än för mina andra webbshoppar, så jag känner att det kan vara dags att växa eller dö.

Tjänstledigheten är ett halvår lång, vilket är i enlighet med lagen. Anställda har alltså rätt att ta ett halvårs ledighet för att driva eget företag.

Positivt utfall för detta är inte nödvändigtvis att det går så bra att jag avslutar min anställning efter ett halvår. Det är i och för sig självklart att jag vill få företagen att växa så pass att de med lätthet kan försörja mig, men målet är istället att sätta upp systemen och automatisera så att det dels går så lite tid som möjligt för daglig drift, men också går att hyra in någon annan som gör jobbet.

Efter ett halvår ska jag alltså ha tre webbshoppar som jag kan sköta på fritiden, med hjälp av inhyrd personal, utan att det inverkar på mitt dagjobb. Det finns flera anledningar att gå tillbaka till anställningen, ni kanske kan komma på några?

Paniken är ändå påtaglig så fort jag tänker på detta. Ur bloggens synvinkel tänker jag på det faktum att jag istället för att bli rikare varje månad kommer att bli fattigare! Jag tänker nämligen inte ta ut lön förrän i slutet av året, då jag vet hur det gått. Fram till dess kommer jag att leva på sparpengar, vilket gör att ”eget kapital” kommer att utarmas. Första miljonen är alltså inte så nära längre!

Ur företagens synvinkel är det snarare tvärtom. Ju snabbare jag lyfter upp dem till en ny nivå desto snabbare har de chans att bli ”riktiga” företag. Som jag nämnde är det till och med risk att de självdör om jag inte gör något.

Det är nu vi kör!

Tvärstopp i förmögenhetsökningen?

Jag har alltså kommit till vägs ände med jobb och firma. Jag kan inte längre jobba heltid och fixa allt som behövs för mina sidoprojekt. Är jag hemma en dag jobbar jag utan uppehåll med firmorna och blir ändå inte färdig.

Troligen kan jag ta tjänstledigt och troligen skulle jag kunna försörja mig genom mina firmor. Men jag kan ju glömma någon ordentlig förmögenhetsökning i så fall, åtminstone till en början. Även om jag inte kan säga att den totala risken är särskilt stor så är det stor risk att jag inte ökar sista raden lika mycket som tidigare.

Ett annat sätt att se på det är att min ovilja att sluta vara anställd har påverkat utvecklingen på mina företag negativt. Ett halvårs koncentrerat jobb med dem kanske kan innebära att kurvan sluttar brant uppåt igen.

Slutsatsen är att det blir en platå om jag slutar vara anställd. Det osäkra är om platån följs av en ordentlig ökning eller inte.

Ett oetiskt inlägg

Jag har ju helt rättvist fått en del kritik för min emellanåt bristande arbetsmoral. Även om jag aldrig skulle vara stolt över nåt sånt så känns det ändå lite trösterikt att det finns andra människor på samma våglängd.

http://paidtoexist.com/play-the-corporate-game-launch-a-business/

Min pappa har fler jobb än din pappa

Min pappa är pensionär. Ändå har han större inkomst än någonsin tidigare. Han gillar att vara överallt och fixa och hjälpa folk med det mesta. Han är väl ingen större entreprenör men han tar ändå betalt för sina olika tjänster.

Jag frågade honom häromdan hur många inkomstkällor han har. Han fortsatte tugga och höll upp tio fingrar.

Jag ska försöka räkna hur många jag kan komma på:

  • Eget företag inom mark/jordbruk
  • Eget företag inom tech support och försäljning
  • God man för flera personer
  • Revisor åt några lokala företag
  • Värderingsman
  • Stuguthyrning

Ja, det är därifrån jag har fått det, vilket jag tycker är positivt. Mindre positivt är väl att även jag har svårt att tänka större och ta mer risk för att verkligen lyckas inom ett område.

Mina inkomster är följande:

  • Webbhandel i eget AB
  • Webbhandel i delägt HB
  • Hemsidesskapande i eget AB
  • Vice boss i bostadsrättsföreningen
  • Anställning
  • Stuguthyrning

Ett riktigt bonusprogram

Min fästmö tjänar i förhållande till mig, före skatt: 65 000 / 37 000 = 75% mer.

Efter skatt blir det 40 000 / 27 000 = 48% mer.

Det säger ju en hel del om skattesystemet, men det var inte vad vi skulle prata om nu.

Eftersom hon sitter ganska högt upp i ett utlandsägt företag så har hon tillgång till ett bonusprogram. Det baseras på ett antal punkter med reella mätetal, som tillsammans ger en bonus på mellan 0 och 40% av årslönen, med avstämning en gång om året.

Ett välbeprövat och bra sätt att belöna bra resultat. Bra mycket bättre än att belöna hög aktiekurs i alla fall.

Min chefs jobbigaste samtal

Han är en snälling, nästan en mysfarbror. Så att han är tvungen att säga till en medarbetare att den riskerar att ses som överflödig är inte helt lätt. Han ville egentligen inte säga det till mig på en fredageftermiddag eftersom han helst skulle vilja se mig dagen efter, men jag bedyrade att jag är okej.

Om en person är så improduktiv på sitt jobb är det naturligtvis ett personligt problem i grunden, men om man inte kan se hela bilden är det lätt att det ser ut som en katastrof, vilket ni vet att det inte är. Att min situation är ohållbar har jag vetat ett tag och jag har även satt ett slutdatum för min anställning.

För första gången antydde han alltså att om inget ändrade sig så kommer de inte att ha någon användning för mig. Han var på intet sätt tydlig, men gav likväl ursäkt för att vara frank. Jag frågade om det var sparken som gällde alltså, till vilket han replikerade att det var så krångligt så det blev det nog inte tal om. Istället sa han att de nog skulle köpa ut mig i så fall. Min inre låga sken givetvis upp och när jag fick läge frågade jag hur en sån lösning skulle kunna se ut, vilket han dock inte ville spekulera i.

Om jag då skulle spekulera vidare så skulle det vara en helt fantastisk lösning för mig. Jag antar att det skulle handla om minst ett halvår i ersättning, med mindre kan man väl inte försöka köpa ut någon som har tre månaders uppsägning?

Den enda nackdelen med detta skulle vara skammen. Inte särskilt snyggt att vara så dålig att någon betalar för att man ska sluta. För mig personligen är dock målet mycket större och viktigare än detta så jag skulle inte må så dåligt. Men jag kanske inte skulle berätta hela sanningen för mina föräldrar.

Jobb och firma funkar inte

Jag vill bara varna er, bli inte som jag!

Det jag har gjort den senaste tiden kan verka bra och lönsamt, men sanningen är den att det inte alls är hållbart. Mitt fokus har absolut varit alldeles för mycket på mitt företagande, vilket har gått ut över motivationen och resultatet på arbetet.

Jag vill dock framhålla att jobb och firma är möjligt i en lite mindre omfattning. Om jag till exempel bara hade haft min egen lilla firma så hade det inte varit några som helst problem att fixa både och. Nej, det är mitt handelsbolag och andra större projekt som gör att det inte finns något över för att vara drivande på jobbet.

Jag råder fortfarande folk att starta företag på fritiden om man har något man brinner för och vill testa bärigheten i. Det kan leda till att man får en trevlig liten extrainkomst eller kanske till att man styr om sitt skepp helt och hållet. Se bara upp så att ni inte plötsligt sitter med både ett företag som inte försörjer dig och ett jobb där du inte har någon motivation. Det är typ där jag är just nu.

Utköpt och fri

Jag önskar att det var jag, men jag får nöja mig med att det var spännande och nyttigt att få reda på hur det kan fungera.

En bekant till mig, som jag träffade häromdan, berättade att han hade tagit ett erbjudande från sin arbetsgivare när de skar ner lite personal. Han hade varit på företaget ett bra tag och fick därför max av det standardiserade paketet.

20 månaders lön på en gång, inte så dumt. 10 av dem var i och för sig med förbehållet att han inte fick någon ny fastanställning inom en viss tid, men det gick visst att gå runt, helt enkelt genom att bara bli visstidsanställd.

Jag sa till honom att det var det perfekta tidpunkten att starta något eget, men han förklarade att han inte hade någon sån drivkraft. Jag hävdade att det fanns många ekonomiska fördelar med det men om man inte brinner för att driva företag så gör man nog bäst i att låta bli.

Semesterskuld – check

En liten anledning till att skjuta upp mitt avslut som anställd har varit att jag har haft en skuld på en hoper semesterdagar. Om man stannar ett visst antal år efterskänks dessa dagar, och den tiden är nu uppnådd.

Inte på nått sätt en avgörande detalj, men en tjuga sparar jag nog in på att ha hållit ut så länge.

Nästa avstämning är mitt aktieprogram, där jag får ut mina andelar när året är slut.

Efter det finns det inga såna ursäkter kvar, bara att säga tack och adjö (nåja, det är ju en hel radda andra saker som spelar in också)!

En läsarfråga

Om jag vill ta ut lön som anställd betalar de mig 252 SEK/timme. Om jag vill fakturera så ligger det på 390 SEK/timme.
Vad tror du om detta? Vilket kan bli mest fördelaktigt för mig?

Det är ganska enkelt att räkna ut men ändå inte…
Om vi bara tar hänsyn till egenavgifterna så blir det:
390 – 28,97% = 277 kr/h

Detta kan du jämföra med 252 kr/h och ser då att du ”tjänar” 25 kr/h på att fakturera. Dessutom kan det finnas möjligheter för avdrag, t.ex. resor till och från arbetsplatsen (utan grundavdrag).

Vad du dock måste tänka på är huruvida arbetsgivaren betalar någon extra pension (tjänstemannapension) när du får lön. Det kan även finnas försäkringar som du bara får om du har lön. Detta gör det alltså lite mer komplicerat.

Jag säger igen det som blivit mitt mantara: Om du tror att du kommer att göra vinst i företaget ska du ha aktiebolag, i synnerhet om det gäller inkomster vid sidan av ett vanligt jobb.

I ett AB finns möjligheten att ha kvar pengarna i firman och ta ut lågskattad utdelning.


Tålamod?

Telenor - Kontantkort

Jag försöker hålla mig ödmjuk. Det går trots allt väldigt snabbt framåt i mitt sparande.

Men i mitt huvud går det ändå alldeles för sakta!

Jag tror att det finns två anledningar till det.

  1. Om man inte trivs med sin situation är det svårt att vara uthållig. Det viktigaste för ett långsiktigt sparande är att hitta en nivå man är nöjd med. För mig är inte sparandetakten problemet, utan jobbsituationen.
  2. Om man funderar på det så mycket som jag gör, och skriver om det nästan dagligen, så går man lätt händelserna i förväg. Jag har ju funderat så många gånger på hur mina arbetsfria dagar ska se ut att jag knappt kan bärga mig.

Jag och alla andra borde vara glada och nöjda om man kan tidigarelägga sin pension med fem år. Att tidigarelägga den med 20 år, vilket det handlar om ifall jag skulle bli fri vid 45, skulle vara en fantastisk ynnest.

Ändå kan jag inte tänka mig att jobba kvar här till 45. Det leder självklart till slutsatsen att jag borde ta tag i det redan nu. Jag har stängt in mig själv genom att ha ganska bra lön och ett jobb som inte kräver så mycket. Lösningen för mig heter givetvis företagande. Bara att se till att det blir lite mer lönsamt så att jag vågar ta steget.

Ketchup

Satte mig ner och skulle precis ta tag i viktigt jobb. Alltså sånt som jag har lön för att göra.

Kollar bara mejlen snabbt (prokrastinering) och får se att vi har fått en ny stor offertförfrågan från samma som för ett år sedan. Se: http://jobbochfirma.com/2011/02/25/konkurrensen-tatnar/

Hinner inte ens svara på mejlet innan telefonen ringer och betalföretaget vill ha kompletterande uppgifter för överlåtande till mitt nya AB.

Lägger ner luren men den ringer igen. Nu är det den stora butikskedjan som ringer tillbaka och vill göra sin första beställning. Tyvärr är det inte centralt de ringer ifrån, utan en enstaka butik. De har ännu inte tagit något centralt inköpsbeslut men denna butik kunde inte vänta längre eftersom han har kunder som efterfrågar varan. Känns väldigt viktigt att sköta detta på bästa sätt!

Nu har jag alltså blanketter, mejl, offerter och fakturor att skriva så att jag kan fylla hela eftermiddagen. Men jag lämnar det till senare, nu måste jag jobba.

Oredovisade tillgångar

Frossle.com

Allt är inte med i mina månadsrapporter. Självklart inte kapitalvaror av mindre värde, som inredning, bil, datorer eller sånt som bara kostar pengar. Dock är lägenheten med eftersom det är en så pass värdefull sak och den sparar pengar åt mig, alltså en bra investering (även om detta kan ändras med en fallande bomarknad).

Andra oredovisade tillgångar, som definitivt kan ge mig realiserade vinster, är mina företag. Om vi räknar bort svårbedömda saker som varumärken, goodwill och till och med framtida vinster, så finns det ändå kvar hårda värden så som lager och inventarier. I handelsbolaget uppgår det till ca 400 000, vilket alltså till hälften är mitt. Det är förstås inköpsvärdet, det ska säljas också, och skattas, innan det kan komma oss tillgodo.

För mitt eget AB är lagervärdet ca. 80 000, i princip ett års försäljning. Ganska gott att sitta på och inte någon större risk och inte kostsamt att binda upp det kapitalet eftersom jag drev företaget i enskild firma och ville hålla nere vinsten.

Summan för mina företags värden är alltså just nu ungefär 280 000. Jag skulle dock inte få för mig att räkna in det i någon månadsrapport, de ska ligga kvar i företagen och jobba för att jag ska kunna ta ut en vinst (eller sälja) i framtiden.

Man kan ändå säga att jag byggt upp ett värde i företagen samtidigt som jag har sparat privat genom att ha en stadig inkomst. Både livrem och hängslen alltså när jag testar företagarens berg- och dalbana, det är vad Jobb och Firma går ut på.

Funderingar inför jobb och firma

Gratisbio - Gratis shopping [Reward]

För alla er som går i tankar på att starta en firma vid sidan av jobbet. Jag har själv varit i situationen och nu har jag pratat med så många människor som också har det så att jag känner att det är dags att skriva en liten guide.

Det är inte svårt att starta en firma!
Gå in på Verksamt.se och följ instruktionerna. Tar en timme (en kvart om du inte behöver läsa instruktioner och sånt).
Starta AB på en gång, det kommer du att ha glädje av när du växer.
Efter två till tre veckor har du ett organisationsnummer, men företaget räknas som startat när du har skickat in anmälan (urkunden).

Bokföring är krångligt men ändå inte!
Lär dig gärna grunderna i bokföring, då är det lättare att själv hålla koll på vad som händer i företaget. Vill du absolut inte kan du anlita någon, det behöver inte kosta många tusen om året.

Det är inte dyrt
Att starta AB kostar 1 900 kronor, enskild firma kostar typ 700.
Det finns inga löpande kostnader om du inte anlitar revisor eller annat, som är frivilligt för någon med låg omsättning.

Du tappar inte din a-kassa
Om du har haft din firma i ett år innan du blir uppsagd kan du tjäna en massa pengar i din firma och ändå erhålla a-kassa. Om du blir uppsagd inom ett år efter att du startat firman så måste du lägga firman vilande för att få a-kassa.

Se upp med:

Försäljare
Dina telefonnummer på företaget köps av allehanda försäljare och du kommer att få minst ett samtal i veckan så länge du har ett företag. Du kan inte nixa dig som företag.
Du har heller inte samma ångerrätt då lagen om distansavtal inte omfattar näringsidkare.

Bankavgifter
Du kommer att märka att bakens avgifter är mycket högre för företagstjänster än för privatpersoner. Allt går dock att förhandla. Avbeställ allt som du inte behöver.

Företagets pengar
Du har redan en lön, nalla inte på ditt företags pengar och blanda för allt i värden inte ihop ekonomin med din egen. 125 000 fakturerat kan betyda så lite som 25 000 kvar till dig, så handla inte upp de 125.

Lång, lång tid

Akelius Spar

Jag sätter upp kalkyler för sparande och ränta på ränta men blir ändå nedslagen av hur lång tid det tar att skaffa en förmögenhet som jag helt kan leva på.

Säg att jag skulle nöja mig med 6 miljoner för att leva på avkastningen, vilket ändå säkert är dumt eftersom inflationen säkert kräver mer då, men ändå. Då tar det 11 år till.

Ser man det som att jag kan gå i pension arton år före de flesta andra så låter det väl ganska bra, men om man inte trivs med sitt jobb är elva år en väldigt lång tid. Faktiskt inte realistiskt om man vill ha ett bra liv och vara en glad och trevlig människa.

Därför börjar jag nu mer fundera i banorna att bara klara mitt uppehälle utan att tära på besparingarna, och samtidigt satsa på mina företag. Lyckas det kan ju även de 6 miljonerna till och med nås snabbare. Under tiden kommer jag bara att ha ett bättre liv (om inte företagen går åt helvete).

Planen är alltså fortfarande att på ett eller annat sätt sluta vara anställd när året är slut.

Mina ”outs”

Jag vantrivs på mitt jobb, så mycket är väl klart.

Jag drömmer bara om att köra mina egna projekt och jag använder ganska mycket av arbetstiden för andra saker.

Samtidigt är jag för snål och försiktig för att säga upp mig nu. Som jag ser det finns det tre möjliga utvägar, eller ”outs” som man säger i pokervärlden.

  1. Jag får sparken.
    Detta blir faktiskt mer och mer lockande, tro det eller ej. Dels berättigar det mig till A-kassa, men det kan också vara möjligt att få till exempel ett halvårs lön för att de ska bli av med mig.
  2. Jag säger upp mig eller tar tjänstledigt.
    Mindre lockande eftersom jag inte får någon kompensation, och måste därför leva på mina företag eller sparpengar på en gång. Dock ofrånkomligt om sidoverksamheterna blir för stora.
  3. Vi ynglar av oss.
    Om vi skulle ha sån tur att vi får en kotte kan jag utnyttja farsaledigheten för att känna på hur det är att inte jobba, och mjölka det så länge det går innan jag måste komma tillbaka (eller säga upp mig).  Klart bättre ekonomiskt att göra detta medan jag är anställd än när jag är egen.

Gratis aktier

Äntligen har tillräckligt med vatten runnit under broarna så nu har de första aktierna börjat ramla in från företaget där jag är anställd.

Jag var bara med i sparprogrammet ett år, men detta är alltså året då dubblingen av mina aktier ska göras. Det kommer att märkas på nästa månadsrapport, men det kommer också märkas att förmånsbeskattningen dras från lönen omgående.

Ponera detta scenario:

Jag har genom programmet köpt aktier för 5 000 kronor.
Efter perioden har värdet ökat till 10 000.
Företaget ger mig aktier för 10 000.
Jag förmånsbeskattas omedelbart med 5 000, som dras på denna månadslön.
Om jag säljer mina aktier får  jag in 20 000, men måste betala vinstskatt (30%) på de 10 000 de ökat i värde, alltså 3 000 i skatt.

Kvar blir alltså 12 000 som kommer av de satsade 5 000. 8 000 går till skatt, 7 000 är förtjänsten.

Om aktien är oförändrad får jag istället 7 500 och betalar 2 500 i skatt. 2 500 är förtjänsten.

Slutdatum satt!

Nu jävlar ska jag sluta vela och sluta kalla det för önskedrömmar. Nu ska jag sätta ett datum för när jag slutar vara anställd och börjar bli egen på riktigt!

Varför?

  • Jag har tillräckligt med sparpengar för att leva ett par år utan inkomst.
  • Min egen firma skulle kunna ge mig ca 50 000 i utdelning.
  • AB som jag köper in mig i skulle kunna ge mig minst 100 000 i lön och utdelning.
  • Med andra ord klarar jag mig länge, även om det inte skulle gå så bra.
  • Den första april 2012 behöver jag inte längre betala tillbaka mina lånade semesterdagar om jag slutar.
  • Den sista december 2012 får jag mina sista bonusaktier från företaget.
  • Januari 2012 har jag ett halvår på mig för att förbereda mig för den sista, och största utmaningen i min idrottskarriär.

Frågan är bara om jag blir miljonär vid 40, men det känns irrelevant om jag får göra det jag vill och får en chans att leva ett helt fantastiskt liv. Den första miljonen är ju ändå bara ett delmål till ekonomiskt oberoende, vilket jag förhoppningsvis kan nå snabbare om jag får gå via mina webbutiker och egna projekt.

Jag är alltså anställd fram till jul 2012 – sedan aldrig mer!

Tidigare äldre inlägg

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.