Jobb och Firma

Mycket händer när man får lite mer tid att planera själv. Jag styr nu mina dagar nästan helt som jag vill, men hur ska jag kunna maximera nyttan av det?

En sak jag bara måste prova är ”polyfasisk sömn”, alltså att sova mer än en gång per dygn och på så sätt få lite effektivare, och därmed kortare, total sömn.

Det finns många varianter, läs mer den som vill: http://en.wikipedia.org/wiki/Polyphasic_sleep

För att inte vara för extrem vill jag prova den där man sover 4,5 timmar på natten och sedan tar två tupplurar, fördelat jämnt på resten av dygnet.

Jag skissar lite lätt på en modell där jag stiger upp 0730, vilket innebär att jag måste lägga mig klockan 0300. Men då innebär det att min tupplur bör ligg runt 1400. Hade nog varit bättre om den kunde ligga lite tidigare, direkt efter lunchen. Den andra tuppluren skulle komma lite väl sent också, typ 2030. Där hade varit bättre om det kom antingen direkt efter middagen eller till och med ännu tidigare. Jag vill helst styra det så att jag inte tupplurar när frugan är hemma och vill umgås.

En annan väg skulle vara att stiga upp mycket tidigare, för att kunna lägga tupplurarna ungefär så som jag vill ha dem. Hade ju varit underbart att se solen gå upp och se folk gå till jobbet, men jag tror inte att jag pallar det. Jag är hemskt morgontrött och i gengäld är jag en riktigt kreativ nattuggla som får mycket gjort efter midnatt.

Är det någon annan här som har provat? Jag har surfat runt lite på bloggar och sånt och ser att misslyckandefrekvensen är väldigt hög.

Jag kan tänka mig att det är lättare att handskas med returer och krävande kunder när man har högre omsättning. När man är liten är varje försäljning så viktig och varje retur inte bara pajar siffrorna, den gör också ett hål i självförtroendet och förtroendet för produkten.

Nu har ju jag några år i branschen, men med nya företaget är det ännu tufft att få returer eller kunder som inte är helt nöjda.

Med fler beställningar vet jag att den känslan kommer att ge vika, och jag kan lugnt vila mig mot statistiken, att det är värt pengarna med generösa returer och nöjda kunder.

Läste ett ärligt och tänkvärt inlägg på en blogg jag följer:
http://milstolpe.blogspot.se/2013/01/6-skal-till-att-jag-aldrig-kommer-bli.html

Jag tror att Ekonomisk Vishet har slagit huvudet på spiken och talar för väldigt många människor i Sverige idag. De flesta har alldeles för mycket uppdämda ”behov” för att någonsin kunna ta sig ur hamsterhjulet och nå ett relativt oberoende i sitt ekonomiska liv.

Själv tror jag alldeles säkert att jag kommer att bli ekonomiskt oberoende långt innan pensionen, men precis som alla andra måste jag slåss mot vissa ”vill ha”.

Här kommer 5 saker som skulle kunna stå i vägen för mitt ekonomiska oberoende:

1. Jag vill ha barn. Det kommer att skapa massor med direkta och indirekta kostnader, men kommer också att påverka vår intjäning negativt.

2. Jag vill bo i ett fantastiskt hus. Lyxprylar suktar jag inte efter, jag tycker inte om att resa så mycket eller äta ute, men jag vill så småningom bo i ett stort och modernt hus.

3. Det är ganska osannolikt att jag kommer att göra karriär, så en större inkomst måste komma från företagande, vilket givetvis kan misslyckas.

4. Min fru förstår inte riktigt sparsamt leverne. Jag bearbetar henne och hon vill gärna bli ekonomiskt oberoende, men hon har en väldigt stor ryggsäck av frikostigt spenderande bakom sig.

5. Mitt risktagande blir större och större. Även om jag tidigare har varit ganska försiktig har jag nu köpt ett företag och ett sommarhus, vilket jag nu renoverar till hög kostnad. Mycket kan gå fel.

Det finns många anledningar till att amortera, men när man tänker på följande:

Jag lånar just nu till 2,55% ränta och sparar till 2,9%

Ja, det är sant, drömmen är verklig, jag gör som på Ebberöds bank, lånar pengar och sätter in dem på sparkontot. På det tjänar jag ett räntenetto, helt galet!

…finns det då någon anledning?

Visst finns det psykologiska aspekter. Om jag inte är tillräckligt mogen för att spara det jag egentligen skulle ha amorterat funkar det ju inte.

För sitt boende bör man ta höjd för renoveringar och underhåll. Det kan man göra genom att amortera eller genom att spara. Jag väljer att spara.

Samtidigt säger experterna att man inte kan låna sig rik. Det stämmer nog till viss del. Det är för lätt att tappa begreppen och kanske använda pengarna istället för att spara dem.

En sak vi skulle kunna göra är att låna på vår sommarstuga och på så sätt lätt få ut en halv miljon. Vi kan säga att det ska användas till renovering. Istället sätter vi in dem på banken. Ränteskillnaden är alltså just nu 0,35% vilket på ett år blir 3 500 kronor (2 450 efter skatt). Inte alls att förakta, men knappast värt besväret och kostnaden att ta ut ett pantbrev och gå igenom bankbyråkratin.

Okej, så jag ska inte gå så långt, men jag tänker inte amortera i brådrasket.

Men hur fantastiskt är då egentligen detta? Varför går inte alla och lånar max och sätter in på sparkontot?

Jo, för att man måste ha något att låna emot, typ ett hus eller en bostadsrätt, som har något övervärde att belåna. Min fru sitter till exempel med en halv mille på sparkontot och tjänar 2,9% ränta. Om hon istället skulle köpa en sommarstuga (till) för dem pengarna, belåna den, och sätta in pengarna på banken, så skulle hon bara tjäna räntenettot, alltså 0,35%. Detta gör att det inte finns någon mening med att göra på detta sätt, om hon inte vill ha stugan förstås.

Spenderade senaste timmen med att prata ner min HB-partner från att göra galna inköp. Jag tror som väl är att det lyckades.

Jag har litat på hans omdöme alldeles för mycket, men min fru har sett problemet och påtalat att han gör affärer med hjärtat istället för med hjärnan. Hans hjärta ändrar sig också ganska ofta…

Som ”inköpsansvarig” har han fått ganska fria tyglar tidigare, och företaget hade inte alls varit på samma höga nivå om han inte hade haft det prylintresset och nyfikenheten som han har. Men inför 2013 sa vi att detta är året vi ska tjäna pengar, fokusera på det vi kan och sluta springa runt och uppfinna nya saker. Direkt efter det har han en handfull sponsoröverenskommelser han vill göra och flera nya leverantörer.

Först tänkte jag bara säga ”kör” som vanligt, men efter några frågor om leverantörerna och vad sponsringen skulle bestå i fick jag dra i stora bromsen. Jag börjar lära mig hur viktigt det är med en välvillig och duktig leverantör, och detta var inte en sån… Är de ens lite svåra eller motvilliga spelar det ingen roll vilken kvalitet deras prylar har, då kommer det inte i längden att gå att ha dem som leverantör.

Jag är stolt över mig själv att jag för en gång skull inte knuffades omkull och kördes över.

En gång i tiden läste jag en krönika i en lokaltidning som handlade om att ta betalt. Där jag kommer ifrån är folk och företagare generellt väldigt dåliga på att ta betalt, och krönikan handlade om att företagare ska ta ett pris av ”turisterna” som tillåter dem att betala boende och sätta mat på bordet, plus lite  extra så att de själva kan åka på semester och köpa något.

Kanske ett vackert sätt att se på det men det är inget för mig. Jag vill sälja något som som är så dyrt att det ger mig ett överväldigande överflöd, till kunder som anser att det var det bästa värdet nånsin för en vara eller tjänst.

Det vanligaste målet hos de ekonomibloggar jag följer just nu är att kunna leva på utdelningar, vilket är helt naturligt, dels för att utdelningsnivåerna ligger ganska bra just nu plus att det är i det närmaste en helt passiv inkomst.

Men man måste givetvis vara beredd på att det kan ta ganska lång tid innan man når så långt som att utdelningen kan betala för hela ens liv.

Ett annat spår som jag själv är inne på, parallellt med andra spår, är att skapa ett företag som ger tillräckliga inkomster. Även om jag kommit en bra bit så är jag inte i närheten av att inkomsterna ska kunna ersätta min nuvarande lön. Att växa ett företag på det sättet som jag gör tar tid.

En genväg kan vara att helt enkelt köpa ett företag. Om företaget ger ungefär samma vinst till samma arbete som mitt nuvarande företag så dubblar jag helt enkelt min vinst och kommer mycket närmare målet.

Detta är precis vad jag har gjort. Nu återstår bara att kassaflödet blir som förväntat och att arbetet inte blir övermäktigt.

Det är lätt att börja blogga men svårt att vara uthållig. Det är med andra ord dags att rensa länklistan.

De som inte har uppdaterat på en månad, och som jag inte tycker har återblicksvärde (typ ”Miljonären”) är nu borta.

Ekonomitankar, vart har du tagit vägen?

Ett generellt råd till er som tappat sugen eller tiden är att åtminstone lämna en statusuppdatering en gång i månaden, typ en månadsrapport eller något enklare.

Jag har följt så många bloggare så kort tid. Det är engagerade människor som startat en ekonomiblogg, gått ut hårt och gjort mycket reklam för sig, men inte hållit ut särskilt länge.

Många av dessa ligger fortfarande och tar upp plats i min RSS-läsare och många rankar högt på bra sökord på grund av att dessa inaktuella bloggar skapats och optimerats av folk som har kunnandet om sökmotoroptimering men inte intresset eller uthålligheten för ekonomibloggande.

Jag vill säga några ord till er som funderar på att starta en ekonomiblogg:

• Skriv tio inlägg på en vecka utan att publicera dem. Om inlägg 5-10 tar emot kanske du ska vänta med att starta en blogg.
• Lägg inte tid på att marknadsföra dig förrän efter minst 20 bra inlägg. Har man varit med ett tag har man fått massor av länktigg från folk som tröttnat lika fort som de börjat.
• Gör ett löfte du kan hålla och håll vad du lovar. Troligen kommer du inte att skriva ett inlägg om dan och det är okej, men jag är så trött på att läsa ”här har det inte hänt något på ett tag, men nu skriver jag ett inlägg”.
• Var inte rädd för att skriva ur ett personligt perspektiv. Okej, ni måste inte vara lika navelskådande som jag, men luftiga, generella ekonomitips är väldigt intetsägande och finns överallt. Jag läser hellre om hur det går för dina investeringar och kontinuerligt följer din  ekonomiska utveckling. Kontinuerligt är nyckelordet.

Ja, jag har läst boken och ja, jag blev väldigt inspirerad.

I många stycken talar det direkt till mig känns det som. Särskilt där Timothy Ferris i detalj beskriver hur man kan sätta upp sin webbshopp, eller ”musa” som han kallar det.

Det finns så mycket i denna bok som är så stort och betydelsefullt, utan att vara pompöst eller abstrakt. Enkla handfasta råd helt enkelt. Vill du inte följa dem alla kan du i alla fall låta dem inspirera dig och bli en lite intressantare människa på köpet. Det tänker i alla fall jag ge mig i kast med.

Men efter att ha lyssnat på ljudboken tre gånger ska jag sätta mig ner och och göra en actionlista på alla saker jag ska ta i håll med utifrån boken. Allt från bekvämlighetsutmaningar till Googleannonser.

Jag vill pusha för en blogg som heter Snålänningen

Den handlar om privatekonomi och innehåller råd och tankesätt för att spara och investera. Kolla in den vetja!

Här kommer en graf som visar hur bruttoförsäljningen per månad har sett ut i EF.

Det syns att ökningstakten har kommit av sig lite, men bästa tiden ligger på hösten så jag hoppas på nya försäljningsrekord. Över 40 labans i september skulle vara najs.

…att jag ska sluta jobba.

De ser på mig och hör på mig att det är dags nu. All min energi och glädje finns i mina projekt, inte i mitt jobb.

Men de är vanliga människor. Såna som vi ekonomibloggare brukar baktala när de bara tänker på att spendera och är kortsiktiga och inte förstår att skjuta upp belöningen.

För mig är det helt avgörande att jag med åtminstone någon slags säkerhet vet att jag kan klara mig utan min lön. Det är i och för sig inte såå långt borta, men eftersom jag också har som mål att bygga upp en hyfsad förmögenhet så räcker inte det, jag måste även veta att jag får ett ordentligt överskott varje månad som bygger på min förmögenhet. Det skulle även duga att chansen till ett högavkastande företag i framtiden var så stor, men mina nuvarande företag har inte en sån potential som jag ser det just nu.

Jag tänker alltså inte säga upp mig just nu, men jag skissar på en plan som ska gälla om 1,5 år:

• Min semesterskuld (ca 30 000) skrivs av om ett år.
• Mitt aktieprogram betalar ut det sista i december 2012.
• Min enskilda firma bidrar då med ca 5 000 netto per månad.
• Handelsbolaget bidrar då med ca 12 000 netto per månad.
• Jag har nått 1 miljon i förmögenhet.

Om jag stannar 1,5 år till på jobbet slipper jag alltså 30 000 i skuld och får typ 30 000 extra från aktieprogrammet efter skatt. 60′ extra alltså, men jag hänger ju inte upp mitt liv på bara det, utan jag tänker att det kanske sammanfaller ganska bra med när mina firmor kan bära mig genom sin avkastning. Eller också kanske det sammanfaller med att det då är så mycket att göra i firmorna att jag inte har tid att jobba (om jag inte är där redan).

Enligt planen ska jag ju inte vara miljonär så snart som om ett och ett halvt år, men man vet ju aldrig. Det kommer inte att vara långt borta i alla fall.

Så, målet just nu är att sluta vara anställd om ett och ett halvt år.

Nu har jag ramlat ur vanan att regelbundet skriva inlägg. I år har jag legat på ungefär ett inlägg varannan dag och förra året var det nästan ett om dagen. Eftersom motivationen och tiden kommer och går byggde jag upp en buffert av inlägg för senare publicering, vilket har gjort att det har kunnat gå upp till två veckor innan ett inlägg har publicerats. En mycket trevlig funktion hos WordPress för övrigt.

Nu har jag inget färdigskrivet liggande. Det är dock ganska mycket som händer så det är väl bara att sätta igång och skriva. På snart återhörande!

Förresten! Kommentarer från er är det som ger mest motivation att skriva, så för all del, kommentera! Poss eller negg spelar ingen roll.

Här följer ett automatiskt meddelande från WordPress som visar lite statistik från 2010.

The stats helper monkeys at WordPress.com mulled over how this blog did in 2010, and here’s a high level summary of its overall blog health:

The Blog-Health-o-Meter™ reads Wow.

Crunchy numbers

A Boeing 747-400 passenger jet can hold 416 passengers. This blog was viewed about 7,000 times in 2010. That’s about 17 full 747s.

In 2010, there were 90 new posts, not bad for the first year! There were 19 pictures uploaded, taking up a total of 895kb. That’s about 2 pictures per month.

The busiest day of the year was November 5th with 201 views. The most popular post that day was Betala tillbaka CSN-lånet?.

Where did they come from?

The top referring sites in 2010 were 40procent20ar.blogspot.com, perpenning.blogspot.com, ekonomisktrygghet.com, villhaallt.blogspot.com, and amorteraochspara.blogspot.com.

Some visitors came searching, mostly for csn ränta 2011, budgettavla, jobb och firma, firma och jobb, and nya plus.

Attractions in 2010

These are the posts and pages that got the most views in 2010.

Betala tillbaka CSN-lånet? November 2010
8 comments

Om bloggen September 2010
6 comments

Dags att amortera? December 2010
9 comments

Ränta på ränta – en negativ aspekt December 2010

Vilket pris har jag råd med? November 2010
6 comments

Bloggen är till för min egen skull, för att jag tror att det är lättare att reda upp sina tankar om man skriver ner dem, och för att det är kul att gå tillbaka och se hur jag tänkte och hur det stod till, när jag i framtiden går tillbaka och läser gamla inlägg.

Trots det är det ju kul om andra läser och kommenterar, det ger energi och nya idéer. Jag är nöjd med besöksantalet, vilket pendlar mellan 50 och 250 per dag, men jag skulle gärna vilja ha lite mer kommentarer. Arga eller glada, medhållande eller motvalls, spelar ingen roll, men det är tråkigt när det inte ger några reaktioner.

Problemet kanske ligger i att jag skriver för tråkigt eller intetsägande, eller helt enkelt för självcentrerat. Är det så kan ni också gärna säga till och rent av ge tips på vad ni vill läsa om.