Innan jag gick på min tjänstledighet var värdet på mina aktier över 400 000, men jag tyckte att den totala risken i mitt liv ökade så väsentligt när jag tog det steget att jag ville sänka risknivån på aktierna och sålde av en hel del. Jag försöker ha en helhetssyn vad gäller risk, och inte bara tänka på vilken risk jag har i aktierna utan samtidigt titta på vilken risk jag har i hus, lån, företag och arbete. En del människor har ett enda jobb och inga andra investeringar än massor med aktier och optioner i det företaget. Till råga på det har de ett gigantiskt huslån. Det är verklig risk!

Jag är ingen stor aktieanalytiker och inte alls stolt över mina innehav. Ratos och Tele2 skaffade jag för att jag gillade direktavkastningen, men det straffade sig. CDON äger jag för att jag tror på e-handel men jag vet inte särskilt mycket om företaget. Det har dock under stundom sett mycket bra ut, med nästan dubblad kurs. De övriga har ju gått bättre, men är ju inga särskilt upphetsande annorlunda innehav direkt.

I år är jag plus 2,3% när OMXS30 ligger på 12,6%

Många läsare och kanske de flesta ekonomibloggarna kommer att förfasa sig över hur stor vår utgiftsbudget är. Visst är det så, det är otroligt mycket mer än jag brukade spendera när jag var ensam, men det är viktigt att hitta en nivå som man kan hålla och känna att man lever så som man vill leva och inte skjuter upp all belöning till morgondagen. Sen är det också en stark anledning att min fru tjänar galet mycket pengar och gärna vill att vi äter kvalitetsmat, går ut och äter ibland och lägger ordentligt med pengar på resor.

Här kommer det:

Alla kategorier är väl tilltagna för att inte fastna i att göra några glädjekalkyler som inte håller.

Boendet är ganska exakt, maten ligger lite över det vi normalt spenderar.
Transport ligger mycket över vad det kostar en normal månad men det beror mycket på om jag räknar in vad jag tror att bilen kommer att behöva i reparationsväg framöver.
Kläder är väl tilltaget, mest för mig, min fru ”behöver” klä sig snyggt på jobbet.
Hem och inredning tycker jag också är svårt då det blir utgifter ganska sällan, som att köpa en garderob eller måla om ett rum. I nöje ingår restaurang och i första hand fika, vilket är vår vanligaste lyx.
På Resor ligger det hela 5 000, till min frus stora glädje. Men då räknar jag gärna allt på resor när vi reser, alltså även restaurang och andra nöjen. Dessutom behöver vi resa ganska långväga för att hälsa på våra familjer.
Lånekostnaden är mitt studielån, hon har inget, och bolånet ligger under ”Boende”.
Givande innebär just nu det hon bidrar till sin mammas skrala inkomst, men kan mycket väl betyda något annat i framtiden. Jag kommer själv att ge mer ju närmare mina mål jag kommer.

Detta är alltså i en utgiftsbudget i första hand. Inkomsterna är våra grundinkomster (när jag inte är tjänstledig). Utöver det tillkommer frugans bonusar, vilket blev ca 70 000 efter skatt 2012, men kan bli mycket mer eller lite mindre framöver.

De 5 000 som står som gemensamma inkomster är den ”säkra” förtjänsten i vårt företag. Egentligen borde det vara ca 20 000 i denna, men jag har hittills inte lyckats ta ut lika mycket ur företagen som jag beräknat i teorin. Det  är alltså den minsta rörelsen som är mest pålitlig och avkastar ca 5 000 netto per månad. De andra två har ännu inte visat någon riktig vinst.

Att spara 475 000 av våra löner på ett år känns bra, jag är nöjd med den nivån. Förutom detta sparande av lönen tillkommer ca 12 000 i aktieutdelning och ca 20 000 i styrelsearvode för mig.

Aktierna ner ca 10 men det kom några tusen i utdelning

Ska dubbelkolla ”lån till firman”, jag är inte säker på att det är riktigt. Det gick lite för mycket plus denna månaden för att det ska vara sant.

Jag fick dock min första lön för året. Det var bostadsrättsföreningens styrelsearvode. Ändå något.

Frugan har fått sin bonus och den vanliga lönen tickar in för henne så hon ligger nu på ca 1,3 M. Tillsammans har vi alltså ett värde på ca 2,2 M just nu.

Vi får göra vissa antaganden:

Vi nöjer oss med 500 000 i årsinkomst efter skatt

Våra investeringar utdelar 5% på satsat kapital varje år, efter skatt

Först antar vi alltså att vi måste ha 10 miljoner i avkastande kapital. Det blir lite lurigt att samtidigt vilja ha ett hus i stockholmsområdet, så vi får nog göra så att vi väntar med huset tills vi är fria från anställning och kan bosätta oss där det är lite mer rimliga priser på drömhusen.

Vi kunde förra året spara ungefär en halv miljon tillsammans, vilket är helt fantastiskt, men ändå gör att det tar 20 år att komma upp till 10 miljoner, inte okej. Dels skulle vi om 20 år behöva mer än 10 miljoner, så vi måste kanske se till att investera under tiden, så att vi kan räkna med ränta på ränta, vilket också drar drar ner totaltiden.

En snabb graf på det skulle kunna se ut så här:

Bra, då gick vi från 20 till 14 år, men det kan väl fortfarande påstås att inflationen gör en del på 14 år.

Men för att att få ner tiden lite mer kan vi ju lätta lite på att vi måste inkassera hela årsinkomsten genom avkastning på kapital. Om vi istället räknar med att en del av inkomsterna kommer från mina företag så kan vi kapa lite av totalsumman vi behöver.

Just nu skulle jag kunna ta ut ca 200 000 efter skatt ur företagen. Om man räknar av det av de 500′ så skulle kapitalmålet alltså bara behöva vara 3/5 av 10 miljoner, alltså 6 miljoner. Tittar vi på föregående tabell så når vi 6 miljoner efter 10 år.

Men om vi tror att inkomsten från företagen ökar med, säg 10% per år i från företagen, så får vi följande tabell:

Okej, då är vi nere på 7 år alltså. Inte passiv inkomst men i alla fall inte anställd. Sen är ju både potentialen och risken högre när vi pratar om eget företag.

En del människor tycker att 7 år också är en oöverskådligt lång tid att kämpa och spara, men det finns vissa trick man kan använda för att visa lite perspektiv. Säg till exempel att vi blev gravida nu. Då skulle vi vara ekonomiskt oberoende innan ungen börjar skolan. Tänk att ha den friheten att kunna vara hemma när barnet kommer hem från skolan, åka på semester utan att behöva ta ledigt, kunna släppa allt om ungen råkar ut för något, eller vad som helst!

• Ungefär 3 000 i utdelning
• 7 000 i värdeökning på aktierna
• Försäljning i HB 8 500
• Försäljning i eget AB 18 000
• Försäljning i nytt AB vet ej

Visst skulle jag fortfarande kunna göra karriär, och jag önskar att jag hade något jag var duktig på och uppskattad inom, tillräckligt för att få det att hända. Men när man ser på min yrkeskarriär och jämför den med min frus är det uppenbart att hon är ljusår före mig.

Det betyder inte att min lön är oviktig. Att ha dubbla inkomster är givetvis bra, men när kompensationen är förhållandevis låg ligger det inte långt bort att titta på alternativ.

Hon kan inte språket så bra och vet inte hur saker funkar här i Sverige. Hon är inte så praktisk och har inte så bra hand med pengar och investeringar.

Allt detta har jag ett hum om, och jag hjälper gärna till. Till råga på det har jag företag som i framtiden troligen kan bära frukt och leda till en passiv inkomst. I så fall måste hon alltså vara beredd att tjäna mer pengar nu, för att ha chansen att i framtiden leva på det jag bygger upp.

Hon får ca 175 000 kronor i bonus före skatt. Hennes marginalskatt är ca 55% vilket gör att hon får behålla ca 79 000.

Väldigt uppfriskande att jag ännu inte fått höra vad hon ska unna sig. Jag kan tänka mig att många människor skulle kolla på bilar och semestrar. Kan ha att göra med att hon har en halv miljon på kontot.

Det skulle dock vara mycket bättre om vi hade synliggjort ett mål, t. ex. ett hus. Det hade gjort det lättare för henne att spara. Hon är som sagt inte lika omotiverat motiverad som jag.

Jag har ett gyllene läge nu att förändra min familjs framtid. Jag har fått en chans att likt ett föredrag visa hur vi ska kunna nå ekonomisk frihet.

Min fru är inte slösaktig men inte heller duktig på att spara. Vi har pratat mycket om privatekonomi och hon är gärna med på det men måste ha en tydlig plan för att verkligen kunna se hur vi ska nå total frihet.

Jag vill att vi ska stå lika enade som http://agamintid.blogspot.se/ verkar göra.

Nu behöver jag er läsares hjälp, och i synnerhet ni som har egna bloggar!

Vi fajtas mot att skaffa hus och att resa mycket.

Hur motiverar jag henne att vi ska spara mer och när och hur når vi den magiska gränsen för ekonomisk frihet?

(jag förstår att frågan är lite svävande, så ni är fria att tolka den som ni vill)

Många av dessa missuppfattningar grundas i ”Rich dad, Poor dad”, där Kiyosaki menar att ditt eget boende inte kan räknas som en tillgång utan som en kostnad och risk.

MEN, det folk inte fattar är att samtidigt som det är ett väldigt bra sätt att tänka, för att skaffa sig riktiga investeringar, så är det är inte ett bra sätt att faktiskt göra sina räkenskaper (balansrapporten).

Man kommer att ta felaktiga beslut om man säger att ett övervärde i boendet inte är värt något. Då skulle det alltid vara en dålig affär att köpa sitt boende och till och med att amortera av lånet på eget boende.

Sensmoralen i boken är att du ska göra riktiga investeringar om du vill bli rik, inte bara bo dig rik. Men när du gör ditt bokslut är det helt självklart att du tar med värdet på huset och sommarstugan, precis som varje företag tar med fastigheter, maskiner och sånt i sin balansrapport.

Själv gör jag en lite förenklad variant, eftersom inte heller jag vill blåsa upp värdet bara för att grannen sålt dyrt. Därför använder jag inköpspriset plus eventuella investeringar i bostaden för att redovisa nettoförmögenheten. Eventuellt övervärde syns inte förrän jag säljer.

Bilar och saker räknar jag däremot aldrig med, mest som en markering att värdetappet är så stort. Skulle vi börja köpa bilar för över 100′ kanske man skulle kunna ta med dem, tillsammans med en nedskrivningsplan, men det känns inte så intressant.

——————————————————————-

Min bostadsrätt är värderad till drygt 1,8 M, med ett lån på 1,3.
Jag och frugan äger ett sommarhus värderat till 1M, obelånat.
Frugan har mer än en halv miljon på banken och jag har drygt 400′.
Enligt mitt sätt att räkna har vi ett netto på drygt 2M, men enligt deras sätt att räkna skulle vi ligga på minus, om jag har förstått det rätt.

Jag är inte säker på hur man räknar lånet på tillgången om man inte får räkna tillgången, men jag antar att man enligt deras sätt att se det bara räknar lånet. Det i sin tur gör att om jag sålde lägenheten och flyttade till hyresrätt skulle jag få högre kostnader men bli 1,8M rikare över en dag.

Men ibland måste hon få sitt, så med ett presentkort i hand på 2000 spenderade vi ca 3000 på en middag på Grand Hotel. Inte helt i linje med att vara en snål ekonomibloggare, men i alla fall.

En detalj i detta är att frugan har fått presentkortet av en klientfirma i jobbet, inte helt moraliskt riktigt med svenska mått mätt.

Middan var i alla fall väldigt speciell och så där kulinariskt högtravande som man förväntar sig när man tar det bästa. Helt klart stroppigt och tillgjort, jag njöt och betraktade spektaklet.

Inget speciellt har hänt ekonomiskt denna månad, bara vanliga utgifter och inga som helst inkomster. Fick tillbaka av frugan för en massa utlägg, därför ser det inte så tokigt ut denna månad.

• Aktierna upp 3 000
• Lånat ut 40 000 till företagen
• Försäljning i HB 2 000
• Försäljning i eget AB 15 000, ner 9% från 2012
• Försäljning i nytt AB, vet ej

Ligger oförändrad denna månad.

En trevlig parentes är att jag har hjälpt till i utvecklingen av månadsrapporter. Idén att skriva rapporter fick jag från Miljonären, som på den tiden presenterade sina rapporter på detta sätt. Efter lite återmatning på detaljer har jag gjort några småändringar genom åren. Flera andra ekonomibloggare har kopierat min mall, eller använt den som grund, vilket jag tycker är roligt.

Årets totala pensionsrätter är ju lite intressant, så även den totala pengapåsen med ens namn på.

Mer intressant är kanske prognosen för den allmänna pensionen. Inte för att siffrorna är särskilt tillförlitliga, utan för att man tydligt ser skillnaden med att jobba några år extra.

För mig pekar det just nu på 12 500 per månad vid 61 års ålder, 16 100 vid 65 och 20 000 vid 68, en ofantlig skillnad. Men allt det är meningslöst eftersom det inte finns en chans att jag kommer att vara anställd så länge. Åtminstone inte där jag är nu.

Jag tror likaledes att jag kommer att täcka upp med någon annan slags inkomst, från företagande eller investeringar.

En rolig parentes är hur upprörda folk blir för att ”pensionsåldern” höjs. Ordet satte jag inom citationstecken eftersom man fortfarande får börja ta ut pension från 61, bara att det nya förslaget är att man kan inte kan bli tvingad i pension före 67.

Först och främst vill jag vara tydlig med att det inte på något sätt sårar min manlighet, stolthet eller nåt annat fånigt. Självklart vill jag göra nytta och vara en tillgång för vårt äktenskap, men det betyder inte att jag nödvändigtvis måste tjäna mer pengar än min fru.

Hur påverkar det då min situation och mina ekonomiska val? Hade hon haft låg inkomst hade det nog varit viktigare för mig att jag inriktade mig på att själv vara brödvinnaren och se till att jag hade en säker och hög inkomst. När hon tjänar så pass mycket pengar som hon gör blir min lön mindre betydelsefull. Visst är det bra med en hyfsad lön till in på kontot, men hennes karriär är ju klart viktigare än min.

Istället kanske jag ska fokusera på andra saker. Hon är till exempel helt värdelös på praktiska saker i hemmet och har ingen aning om hur det fungerar i våra svenska system med hus, skatter, företagande och mycket annat som jag har ganska bra koll på. Hon är heller inte bra på ekonomisk planering eller investeringar.

Våra långsiktiga mål innefattar total ekonomisk frihet, där vi har tillräckligt med passiva inkomster för att vi inte ska behöva jobba, eller åtminstone inte behöver vara anställda. För att nå detta mål kan man jobba på som anställd och se till att spara, eller driva eget och skapa värden och inkomster på det sättet. Och det är just vad jag gör. Hon tjänar pengar och bygger en lite förmögenhet, samtidigt som jag skapar företag som ska befria oss i framtiden.

Årets utvärdering har tagit lång tid och hon försökte i det längsta helt omfördela sin anställning istället för att nöja sig med en vanlig löneökning. Jag måste verkligen ge henne att hon är tuff i dessa sammanhang. Även om hon redan har en lön som jag och de flesta andra bara skulle kunna drömma om så nöjer hon sig inte med det utan siktar uppåt.

Nu funkade det inte riktigt som hon ville, men hon fick åtminstone en påstådd maximal lönehöjning med 10%, vilket gör att hon hamnar på 71 500 i månaden före skatt, plus en bonusökning från 40 till 50% av lönen (vid maximal måluppfyllnad).

Angående bonusen så kommer det troligen att betalas ut en sådan för 2012. I hennes fall kan det handla om ca 150 000. Inte alls tokigt.

I mina ögon gör hon en fantastisk karriär! Min roll kommer jag att skriva ett nytt inlägg om. Den är givetvis beroende av hur det ser ut för henne.

För mig blev lördagen tuff, då vi var bortbjudna på aktiviteter hos nya vänner halva dagen. Jag missade middagsluren och insåg att jag var tvungen att sova hela natten, så på det viset fick det bli.

Men nu är jag tillbaka i sadeln och jag ser fram emot att jobba ett par timmar till inatt.

Frugan är som vanligt skeptisk, men det är inte helt ovanligt. Som att hon tror att hon kan reservera sig ifall det inte skulle gå så bra. Hon har nog lite ”vad var det jag sa” i sig…

Jag säger inte att detta sömnexperiment är lösningen på allt, men jag tror inte att det gör någon skada heller. Får man ungar nån gång kan det vara väldigt nyttigt att känna sin sömn lite bättre, så att man kan klara av att inte få mer än ett fåtal timmar obruten sömn.

Jag har ofta haft lite ruckad sömnrytm, så det kanske är enklare för mig att göra denna omställning.

Hur som helst, jag har fått en vecka till av frugan, så nu måste jag jobba.

Jag kör på ”The everyman 2-nap” som går ut på att sova 4,5 timmar på natten och ta två 20-minuters tupplurar fördelat på resten av dygnet.

Jag har lagt upp min dag som följer:

Eftermiddagslur ungefär klockan 14

Kvällslur ungefär klockan 20.30

Läggdags exakt klockan 03.00

Väckning exakt klockan 07.30

Så här långt har det gått ganska bra. Jag har haft mycket energi och inte haft alltför svårt att gå upp på morgonen, vilket är ett stort problem annars. Efter en vecka hade jag dock ett par dåliga dagar, där jag kände mig ganska trött. Svårt att veta vad som är vad, det är ju inte direkt så att jag aldrig känner mig trött normalt.

Jag har aldrig varit bra på att slumra till, så jag är förvånad över hur bra det har gått med tupplurarna. Att bara få lite total avslappning ett par gånger om dagen är jätteskönt. Jag lyckas dock nästan alltid somna också.

En av de svåraste sakerna kan vara det sociala och planeringen av dagen. Om man har mycket interaktion och saker att planera kan det vara svårt att få till tiderna. Därför har det varit väldigt bra för mig att jag har så stor frihet just nu.

Den stora fördelen är i alla fall att jag får tre timmar obruten koncentration på natten, så att jag kan fokusera på en del väldigt viktiga saker jag jobbar med just nu. Det är så tyst och skönt och för vissa saker har jag svårt att koncentrera mig dagtid.

Tidsmässigt sparar jag cirka två timmar. Det blir en hel del om man klarar det i längden. Vi får se hur länge det funkar för mig.

En sak jag bara måste prova är ”polyfasisk sömn”, alltså att sova mer än en gång per dygn och på så sätt få lite effektivare, och därmed kortare, total sömn.

Det finns många varianter, läs mer den som vill: http://en.wikipedia.org/wiki/Polyphasic_sleep

För att inte vara för extrem vill jag prova den där man sover 4,5 timmar på natten och sedan tar två tupplurar, fördelat jämnt på resten av dygnet.

Jag skissar lite lätt på en modell där jag stiger upp 0730, vilket innebär att jag måste lägga mig klockan 0300. Men då innebär det att min tupplur bör ligg runt 1400. Hade nog varit bättre om den kunde ligga lite tidigare, direkt efter lunchen. Den andra tuppluren skulle komma lite väl sent också, typ 2030. Där hade varit bättre om det kom antingen direkt efter middagen eller till och med ännu tidigare. Jag vill helst styra det så att jag inte tupplurar när frugan är hemma och vill umgås.

En annan väg skulle vara att stiga upp mycket tidigare, för att kunna lägga tupplurarna ungefär så som jag vill ha dem. Hade ju varit underbart att se solen gå upp och se folk gå till jobbet, men jag tror inte att jag pallar det. Jag är hemskt morgontrött och i gengäld är jag en riktigt kreativ nattuggla som får mycket gjort efter midnatt.

Är det någon annan här som har provat? Jag har surfat runt lite på bloggar och sånt och ser att misslyckandefrekvensen är väldigt hög.

Det har varit en halvdyr månad. Jag har varit tvungen att köpa och installera lite möbler i hemmet, men i övrigt har det inte varit några större utsvävningar.

• Aktierna upp 3 000
• Återbetalat 40 000 från firman
• Försäljning i HB 4 000
• Försäljning i eget AB 22 000, skönt att det kom tillbaka efter ett katastrofalt december
• Försäljning i nytt AB vet ej

Är tillbaka under 900 papp igen, kul…

Som ni har sett är målkurvan borta. Ingen större mening att göra projektioner när jag vet att jag går back varje månad. Kanske återkommer den när jag får en lön igen, eller när företagen bär mig.

Nu har ju jag några år i branschen, men med nya företaget är det ännu tufft att få returer eller kunder som inte är helt nöjda.

Med fler beställningar vet jag att den känslan kommer att ge vika, och jag kan lugnt vila mig mot statistiken, att det är värt pengarna med generösa returer och nöjda kunder.

Jag tror att Ekonomisk Vishet har slagit huvudet på spiken och talar för väldigt många människor i Sverige idag. De flesta har alldeles för mycket uppdämda ”behov” för att någonsin kunna ta sig ur hamsterhjulet och nå ett relativt oberoende i sitt ekonomiska liv.

Själv tror jag alldeles säkert att jag kommer att bli ekonomiskt oberoende långt innan pensionen, men precis som alla andra måste jag slåss mot vissa ”vill ha”.

Här kommer 5 saker som skulle kunna stå i vägen för mitt ekonomiska oberoende:

1. Jag vill ha barn. Det kommer att skapa massor med direkta och indirekta kostnader, men kommer också att påverka vår intjäning negativt.

2. Jag vill bo i ett fantastiskt hus. Lyxprylar suktar jag inte efter, jag tycker inte om att resa så mycket eller äta ute, men jag vill så småningom bo i ett stort och modernt hus.

3. Det är ganska osannolikt att jag kommer att göra karriär, så en större inkomst måste komma från företagande, vilket givetvis kan misslyckas.

4. Min fru förstår inte riktigt sparsamt leverne. Jag bearbetar henne och hon vill gärna bli ekonomiskt oberoende, men hon har en väldigt stor ryggsäck av frikostigt spenderande bakom sig.

5. Mitt risktagande blir större och större. Även om jag tidigare har varit ganska försiktig har jag nu köpt ett företag och ett sommarhus, vilket jag nu renoverar till hög kostnad. Mycket kan gå fel.