Typ distributör

Företagskunder
Den enskilda rörelsens domännamn och produktbredd gör att många tror att jag är generalagent för ett visst märke. Det är jag inte och jag är mycket tydlig att berätta detta när företagare ringer och vill köpa av mig. Hittills är det dock inte så många som till slut har köpt, men denna vecka var det en återförsäljare som köpte ett helt gäng prylar.
Hitta marginalen
För att få koll på hur lågt jag var tvungen att sätta återförsäljarpriset ringde jag helt enkelt upp generalagenten (som jag äntligen fått reda på vilka det är), presenterade mig som en (påhittad) återförsäljare som funderade på att utöka sortimentet. Därav fick jag reda på inpris och rekommenderat utpris. Kalkylen visade att jag ändå har 37 respektive 46% marginal på de produkter kunden var intresserad av, så det blev affär. Detta skulle kunna leda till många fler liknande affärer. Försäljningen var på 7500 men det räknar jag inte in i vanliga försäljningsstatistiken, där vill jag ha koll på vad jag säljer till slutkund.
Monopol är olagligt
Jag sysslar alltså med helt laglig parallellimport och går på så sätt förbi generalagenten. Dock gör jag inte reklam för att sälja till återförsäljare, jag vill inte ha bråk med generalagenten och i förlängningen tillverkaren.

Försäljningsrekord igen

En milstolpe
September gav även förra året ett nytt försäljningsrekord så jag blev inte så förvånad när det nu blir ett nytt. Men att dessa smala produkter skulle sälja, på min sida, för 30 000 har jag nog aldrig trott. Förra september kom jag alltså för första gången över 10 000 och hamnade då över vad många skulle kalla en undre gräns för att driva en webbutik.
Marginalen har ökat
Efter att i tre år haft som en del av affärsidén att vara billigast har jag nu frångått det och ser (med viss oro) att två konkurrenter säljer en av produkterna en aning billigare. Det verkar ändå, efter en månad med de högre priserna, som att det håller och jag är glad att jag inte måste konkurrera prismässigt längre. Jag tror att det beror på följande saker; ett bra domännamn och internetnärvaro, komplett produktutbud inom nischen, inarbetning av min sajt och mitt företag. Tyvärr har jag ingen aning om det är så. Jag höjde alltså priset en aning för en dryg månad sedan. Nu ligger marginalen på mellan 59 och 68 procent, alltså över 200% påslag på en del produkter. Det ger ju lite att leka med när man ska gå ut med nya Adwordskampanjer.
Sluta anställningen?
Jag roar mig ibland med att kolla vilken omsättning jag behöver för att leva på den firman. För att få en månadslön på 20 000 behöver jag omsätta ca 63 000. För att tjäna som på min anställning (37 000) behöver jag omsätta (total försäljning, inklusive moms) 117 000. Det är lite kvar alltså.

Företagens bidrag till privatekonomin

Företagen räknas inte
Jag har ju lagt planen att nå miljonen utan att räkna in mina företags vinster eller värdeökning. Värdet på mina företag kommer jag absolut inte att räkna med i mina rapporter, om jag inte säljer förstås. Däremot kan jag inte undvika att de hjälper till lite ändå. Dels genom att bära en del kostnader jag hade redan före företagandet, typ internet, datorinköp, telefonräkningar och så vidare. Detta är dock med i beräkningen. Vad som inte är med är att företagen ska göra vinst. Självklart jobbar jag stenhårt för att de ska göra vinst men jag vill inte räkna med det för att nå miljonen.
Skilda konton men inte skilda juridiskt
Eftersom det rör sig om enskild firma och handelsbolag är det dock inte helt givet att hålla dem skilda från privatekonomin. Jag har självklart separata konton och just nu behöver jag inte göra några överföringar vare sig åt ena eller andra hållet vilket förenklar det lite. Överskottet från firmorna behövs i kassan (cash flow) och återinvesteras i lager så fort det blir tillräckligt mycket. Den extra skatt jag får betala för vinsten i enskilda firman tas just nu från mitt eget konto, men jag tänkte ändra det efter nyår. Jag är ju inte helt säker på hur det funkar men det hade varit bättre att hålla det helt åtskilt i fortsättningen, även om det bara blir på kontot. I Skatteverkets ögon blir ju överskottet från en enskild firma lön till mig och därför betalar jag just nu skatten från mitt eget konto.
En utgift försvinner
Lite rörigt, jag vet. Jag är inte så bra på det här. Ska prata lite med revisorn och se om han kan lära mig. Just nu betalar jag i alla fall ca 700kr i månaden i skatt från det egna kontot. Det blir bra att få den ökningen i månadsrapporten efter årsskiftet. Men hur gör jag då när jag får tillbaka på skatten? Kan jag hålla reda på vad jag ska ha tillbaka privat och vad företaget ska ha? Äsch, jag kommer inte vara petnoga med detta, det är ju nästan samma pengar.
Poängen är
Tillbaka till ursprungstanken så får det gärna vara så att när jag når miljonen så har företagen värden på kanske en respektive tre miljoner, men de räknas inte med i rapporten. Då är det nog AB istället för HB i och för sig, men enskilda firman tror jag inte att jag rör.

Utvecklingsgrafen

Visualiserar målet
Här är det viktigaste redovisningselementet mot mitt första mål. Denna graf visualiserar målet (1 miljon) och hur jag ligger till mot kurvan jag måste hålla för att nå dit. Jag började med månadsrapporter (för mig själv) för ett år sedan och har därför redan en bit ”utfall” att redovisa. De två andra kurvorna, en rak och en med accelererande ökning, är normkurvor för att visa hur jag ligger till. Den raka kurvan stiger varje månad med snittvärdet jag måste hålla för att nå målet. Den böjda kurvan ger utrymme för att jag ökar överskottet i takt med att kapitalet ökar. Ökningstakten på den kurvan (0,9% per månad) är helt tagen ur luften, för att det skulle passa hyfsat med hur jag ligger just nu. Dessa antaganden kan ju gå fel på många sätt, men det är ändå kul att kolla hur jag ligger till.

Allt över blå kurva är bra
Just nu ligger jag efter den raka tillväxten med 22 000, och före den ökande tillväxten med 9 000.

Mitt nuvarande månadssnitt är 15 000. Månadsnittet som krävs återstående tid för att nå en miljon 2013-12-01 är 17 000. De sista månaderna innan målet krävs det drygt 20 000 i månatlig tillväxt!

Ta emot returer med ett leende

Kunder returnerar ibland
Som alla vet har kunden alltid fel. Kunden är aldrig lika kunnig och påläst om produkten som säljaren. De vet inte hur den ska användas korrekt. Någon har fått köpångest. En annan har fått spariver efter att ha läst någon ekonomiblogg. En del kanske bara vill motionera sina konsumenträttigheter. De vill helt enkelt returnera varan.
Tänk inte ens tanken att dryga dig
Det enda sättet att hantera detta är; korrekt, generöst och med ett leende. Om kunden har missuppfattat något kan man givetvis påpeka det, men var tillmötesgående, allt annat kommer att komma tillbaka och bita dig! Det känns surt att göra när man redan har räknat hem affären och lagt en massa tid, men det finns inget annat sätt!
Generösa villkor
Konsumentverkets regler för distanshandel är väldigt generösa mot konsumenten. De säger bland annat att du har 14 dagars öppet köp och att kunden får tillbaka HELA beloppet för köpet. Handlaren får alltså stå för reella utlägg som emballage, frakt och betalningsavgifter. Det enda kunden står för är fraktkostnaden för att skicka tillbaka varan. Vissa handlare säger i sina avtal att kunden måste stå för de extra kostnaderna, men det gäller alltså egentligen inte.
En ren förslust
Personligen tycker jag att reglerna är lite väl generösa men jag är ju e-handlare också. Om vi får en beställning på 10000 kostar det 300 kronor i avgifter för betalsystemet plus kanske 150 kronor i frakt. De 450 kronorna får vi alltså inte tillbaka. Hårt tycker jag. Men folk är väl så rädda att bli lurade så de var tvungna att införa såna regler, vad vet jag. En positiv sak är att man som e-handlare inte vill erbjuda dåliga produkter för då får man många returer och tjänar inga pengar. Jag hade en undermålig produkt för ett halvår sen, men den åkte snabbt ut igen när jag upptäckte det.

Miljonär – sen då?

Det känns väldigt bra att äntligen ha en tydlig plan för hur jag ska bli miljonär, men…
Vad ska jag med en miljon?
En miljon är ju inte så mycket idag. Jag skulle kunna köpa en sommarstuga eller ett par fina bilar. Jag skulle kunna resa jorden runt i två år eller göra ingenting i minst fem år. Nej, det är inte därför jag sparar, men det skulle det kunna vara. Jag är inte helt säker på varför faktiskt men jag ska försöka bena upp det:
  • Det ultimata målet är att inte jobba för att jag måste
  • Jag skulle gärna vilja nå till en nivå av passiv eller semipassiv inkomst så att jag klarar mig enbart på det. Jag tror dock att jag kommer att fortsätta med e-handel resten av livet för att jag tycker att det är så kul. Dock siktar jag på att anställa så fort jag kommer så långt att det bär sig och jag behöver frigöra mig själv till annat.
  • Jag skulle vilja bo fantastiskt när jag blir gammal. Ett hus vid havet och kanske något utlandsboende hade inte varit fel. Det är svårt att vara långsiktig och unna sitt pensionärsjag någonting istället för att konsumera nu, men ett häftigt boende vill jag ha, sen hellre än nu.
  • Jag har två känslor som är extra viktiga för mig, nämligen frihet och självständighet. Pengar ger inte automatiskt frihet men det gör det på det sätt jag planerar att använda dem. Självständighet är svårt att helt och hållet uppnå om man är beroende av arbetsgivare, långivare, familj eller annat.
Mer senare
Som du märker är inte detta drömmar som kostar en miljon utan mycket mer. Någonstans ska man dock börja och en miljon är en jämn och bra siffra. För att bara leva på ränta eller aktieutdelning kanske jag behöver 10 miljoner. Det är dock lite för långt bort för att ha som mål.
Nej, inte därför
Jag blir inte miljonär för att få konsumera lyxprylar. Även om jag skulle bli obegränsat rik skulle jag inte njuta av överdådig lyx, det är jag säker på. Jag skulle dock ha ganska mycket leksaker och hitta på många projekt.

Min pluttbutik

Ödmjukhet
Webbshoppen jag driver i min enskilda firma är pytteliten och ni skulle säkert håna mig om jag visade den. När man läser om såna härliga entreprenörer som Dan och om miljonomsättningar i hans butik i decembers julhandel blir man givetvis ödmjuk. Samtidigt har min lilla butik nu vuxit så mycket att det snart skulle gå att överleva på. Alltså, jag måste dubbla omsättningen en gång till, sen så. Omsättningen har stigit 150% mellan -08 och -09 och ser ut att göra det igen i år.
Möjligheter
Senaste två månaderna har försäljningen nått 25 000. Eftersom jag har väldigt bra marginaler blir det ganska mycket över. Men nej, 50 000 i försäljning skulle nog inte räcka ändå, men kanske 62 500. Alltså, om jag lyckas öka försäljningen 150% nästa år också skulle jag kunna leva på det. En underbar tanke men jag skulle ändå inte frivilligt säga upp mig. Jag vill ju bli rik, och i så fall ska jag sluta jobba för att jag ska få tid för någon annan idé. Den lilla butiken kräver väldigt liten insats (ca 30min per dag just nu), så det är ju inte mycket att ha som jobb. Sen har jag ingen aning om hur stor marknaden är, jag kanske redan har slagit i taket.
Hot
Denna dröm kan på grund av sin litenhet och magra produktportfölj när som helst punkteras. Detta försöker jag råda bot på genom att leta andra produkter att sälja. Jag har faktiskt fått in lite prover från Kina, så det är på gång. Mer om det någon annan gång.

A-kassa och firma

Spekulationer och gissningar
Jag fick nyligen höra att man inte får ett nickel av A-kassan om man driver företag på sidan av en anställning. Alltså, om man skulle bli avskedad från sin anställning när man har en (eller flera) företag på sidan. Jag trodde att det måste ha att göra med om företagen gör vinst eller inte, men jag hade inte kollat upp det tidigare. Efter att ha googlat runt ett tag och tagit del av lite olika gissningar, som pekade på att man inte fick någon ersättning, ringde jag Unionens a-kassa.
Från hästens mun
På Unionen berättade de att om sidoverksamheten har varit igång i minst 12 månader innan anställningen upphör får man ersättning. Om man har haft sin firma kortare tid räknas det inte som sidoverksamhet och man får därför ingen ersättning från A-kassan. Man kan dock vid avsked avsluta arbetet i det egna företaget (man behöver inte avveckla) och intyga det, så får man ändå A-kassa. Detta gäller oavsett vilken bolagsform företagen har.
Se upp med vad du önskar!
Så, lugnt för min del alltså! Det är nästan så jag önskar att jag fick sparken och kunde ägna mig åt verksamheterna på heltid. Kanske skulle ta lite längre tid att bli miljonär (större risk i alla fall), men det skulle vara väldigt roligt att ha mycket tid för firmorna.

Lägenheten som tillgång

Efter att ha följt bloggen Miljonär innan 30 vet jag att detta är ett infekterat ämne. Jag förstår också varför, eftersom jag också läst Kiyosaki och lyssnat på Charlie Söderberg.
Anledningar till att jag räknar lägenheten som en tillgång:
  • Jag ska i min balansräkning INTE tjäna på att sälja lägenheten och flytta till hyresrätt eftersom mina löpande kostnader då blir större.
  • Om jag inte skulle räkna lägenheten som en tillgång skulle jag i balansräkningen inte ha något för att amortera mitt bolån eftersom amorteringspengarna då bara skulle försvinna ur balansräkningen, vilket skulle vara ytterst märkligt.
  • Lägenheten skiljer sig ganska mycket från konsumentprodukter så till vida att den inte tappar värde (i längden, åtminstone inte om man sköter den). Jag kommer aldrig att räkna något annat än fastigheter (och bostadsrätter) i balansräkningen. Inte bilar, båtar, möbler, datorer, konst eller något annat, om jag inte köpt det för att hyra ut. I företagets balansräkning har jag ju maskiner och sånt men inte i den privata.
  • Ett alternativ skulle vara att hyra (vilket jag har gjort länge). Eftersom jag någon gång i livet kommer att vilja ha mitt eget hus vid havet måste jag göra motsvarande investeringar som hänger med prisutvecklingen på bostäder, vilket är mycket svårt emellanåt.
  • Om man tror att boendepriserna kommer att fortsätta stiga är det ganska bra hävstångseffekt genom ett förhållandevis billigt bostadslån. Jag skulle inte låna till aktier eftersom jag inte är tillräckligt modig, och kan därför inte få hävstång där.
    (Dessutom hyr jag ut ett rum, men det är inte anledningen)

Privatekonomin och företagen

Företagens del av privatekonomin
Jag har alltså en enskild firma som hjälper mig att betala bredband, mobil, datorer, kontorsprylar och elektroniktillbehör. Det ger en ganska fin privatekonomisk besparing och en lite lyxig känsla att ha bra grejer utan att det kostar min privatekonomi särskilt mycket. Nu börjar den enskilda firman dra in så mycket pengar att det till och med ger vinst (och en massa skatt). Dock är privatekonomidelen i den här bloggen inte tänkt att drivas framåt av företagen. Företagen ser jag som egna enheter vari jag försöker bygga upp ett värde, inte ta ut en massa pengar. Dock har man ju inget val i enskild firma och handelsbolag, företagens vinst blir din lön. Man kan givetvis lägga överskott i en periodiseringsfond men det är ändå bara att skjuta upp det. Passar ju mig bra just nu i och för sig eftersom jag siktar på att säga upp mig i framtiden och bara köra eget.
Företagen räknas inte
Poängen är i alla fall att den första miljonen ska byggas oberoende av företagen. Jag räknar inte in någon inkomst från dem i miljonplanen och jag tar inte med något värde på företagen i mina rapporter (bara företagens skuld till min privatekonomi).

Mitt ekonomiska utgångsläge

För att ni ska få en bild av hur jag lever och vilka sparmöjligheter jag har kommer här en liten redovisning.
Singel i stan
Jag är singel, 37år, utan barn. Bor i en trea och har en kompis inneboende. Har en hyfsat billig bil som ändå är min största lyx och ”onödighet”. Jobbar på ett teknikföretag i Stockholm och tjänar 37000 i månaden och får då ut ca 26500 enligt Ekonomifakta.
Vardagslyx
Jag är lite sparsam men jagar ändå inte extrapriser och gynnar min lokala, dyra, handlare. Jag unnar mig väldigt bra datorer och telefoner men drar givetvis detta på firman så den lyxen känns ändå väldigt billig.
Arv och miljö
Jag har ganska fattiga föräldrar och inga rika släktingar, så jag har inget arv att stötta mig emot och ingen riktigt bra utbildning i pengar. På landsbygden där jag är uppvuxen var det aldrig tal om annat än att arbeta för pengarna. Trots det fanns det gott om egenföretagare där, men ingen med andra ambitioner än att ha det som sitt jobb att gå till varje dag.
Försiktig gambler
Jag är försiktig med mina pengar, och med företagets pengar. Jag har gärna både hängslen och livrem, annars hade jag nog sagt upp mig för länge sedan. Dock kan jag tänka mig hyfsat hög risk på mitt sparande (aktier alltså, istället för räntefond), på grund av att jag ändå har en ganska stark vilja att bli ekonomiskt oberoende.

Skriva en affärsplan

Gärna affärsplan
Innan man startar ett företag finns det massor att tänka igenom. Man bör ha klart för sig hur man ska tjäna pengar, hur konkurrensen ser ut, om tiden räcker till, vilken kompetens man behöver, vilka investeringar som måste göras och mycket mycket mer. Då är det bra att sätta sig ner och skriva en affärsplan. Använd gärna en mall, det finns massor på nätet.
Eller skit i det
Det är dock inte meningen att affärsplanen ska lägga sig som en våt filt över ditt entreprenörsskap. Om du bara vill utveckla en hemsida åt en kompis eller testa att sälja konsthantverk i en webbshopp kanske du inte behöver skriva en hel affärsplan. Min inställning är att ju större insats som kommer att krävas desto nyttigare är det att göra en affärsplan. Alltså om du ska investera en massa pengar eller en massa tid är det bäst att du har en plan. Om du ska blanda in andra människor i projektet, i synnerhet om det gäller investerare, är det givetvis avgörande att ha en bra affärsplan eftersom du vill förmedla dina idéer och ekonomiska ramar så att även andra kan se att en investering kommer att löna sig.

Min investeringsstrategi

En ny ansats
När jag tänker på börsen känner jag alltid lite oro. Inte för att jag inte tror på börsen utan för att jag misslyckats tidigare och inte riktigt litar på mig själv. Skillnaden denna gång är väl att jag har mer tålamod och längre sparhorisont. Jag tar också åt mig mindre av historier om fantastiska klipp och chansningar som gått hem. Över huvud taget är det mer prat om långsiktighet och fundamenta bland de aktieintresserade nu verkar det. Kanske ser man även större ödmjukhet. Detta beteende är säkert mycket tack vare förebilder som Aktiestinsen, Kiyosaki och Buffet. Fortfarande ser man många referenser till Gordon Gecco från filmen Wall Street, vilken jag såg i helgen. Ingen bra förebild anser jag då han bland annat manipulerade kurser och beordrade intrång. Att som småsparare ha honom som idol är helknäppt, det är ju såna som han som förstör för såna som oss! (Jag menar den gamla filmen, ser fram emot att se tvåan).
Strategin
Nåväl, min investeringsstrategi är alltså just nu att ha 50% på börsen tills nästa större dipp. När den kommer lägger jag successivt in resten under ett halvår. Av nytt sparkapital lägger jag hälften på sparkonto och hälften på börsen. Skulle det uppstå andra investeringsmöjligheter tas det från sparkontot.
På börsen gäller;
Aktier i stabila bolag som genererar vinst (ca 50%)
Fonder i expansiva områden (BRIC) (ca 25%)
Indexfond Avanza Zero  (ca 25%)

Varför du måste ta ordentligt betalt

När man startar en firma första gången tror jag att denna uträkning är till stor hjälp. Den beskriver varför man måste ta ganska mycket betalt, helt enkelt.

Vi antar att vi ska sälja en tjänst till en privatperson, säg en timmes konsultation. Visst låter det mycket att skriva 1000kr på fakturan?
Här ska du se vad som händer med den tusenlappen:

Kunden betalar: 1000
Mervärdesskatt (moms): 200
Kvar så långt (vilket är din ”omsättning”): 800
Egenavgifter (motsvarar ”socialavgifter” för arbetsgivare; 28,97%): 232
Kvar så långt (beskattningsbar inkomst): 568
Kommunalskatt (kolla din skattesats; ex 32%): 182
Kvar så långt (slutsumma om du tjänar under 31000/mån): 386
Statlig skatt (20% på beskattningsbar inkomst över 31000/mån): 114
Kvar till slut (det du kan köpa godis för): 273

273kr kvar av fakturerade 1000 alltså.

Det är sånt man önskar att folk visste när de avundsjukt ser ”timtaxan” eller omsättningen i ett företag.

Men misströsta inte, i denna bloggpost förklarar jag varför det kan vara mycket lönsamt också!

Uttjatat spartips

Spara till dig själv först
Oj vad uttjatat detta är om man som jag följer några bloggar och läser några böcker i ämnet sparande. Oftast går rådet ut på att först av allt, när lönen kommer, lägga undan 10% av nettoinkomsten till sitt eget sparande. Det är väl i och för sig ett helt okej råd, men en del verkar hävda att detta är viktigare än allt annat, till och med viktigare än att betala räkningarna. De anser att man i så fall får hitta på andra sätt att få ihop till räkningarna, sparandet är det viktigaste. Jag håller inte med. Jag vill ju självklart alltid maximera mina inkomster och minimera mina utgifter. Om det är så att jag, bara för att jag måste, kan skaffa mig extra inkomster bara genom att bestämma mig för det, skulle jag göra det jämt. Med det tänkandet skulle jag ju bara bli latare och latare varje gång jag uppfyller mina sparmål eftersom jag då inte försöker öka mina inkomster.
Räkningarna är heliga
Nej, att betala räkningarna i tid har blivit heligt för mig. Kanske för att jag i min ungdom, då jag var väldigt virrig, fattig och ostrukturerad, ofta missade betalningar, och insåg till slut hur mycket energi, bollande, ringande eller straffavgifter det innebär. Jag lägger inte ens betalningarna på sista betalningsdatum, utan betalar direkt. Alltså, jag betalar inte varje räkning direkt när de kommer, det skulle bli för mycket inloggande, men jag betalar alla räkningar jag har när det är dags att betala en.
Min sparfilosofi
Okej, så jag betalar inte till mig själv innan jag betalar räkningarna, men jag förstår tanken. Det är bättre att sätta pengarna i sitt sparande när man precis fått sin lön, än att betala in det som är kvar när man får nästa lön. Och så gör jag. Dock tycker jag att din spenderarfilosofi ska styra hur mycket du gör av med, inte hur mycket du har att spendera. Du ska alltså inte gå och dricka öl i slutet på månaden bara för att du har pengar kvar. Du får dock gärna gå ut och dricka öl om du har bestämt att dina utgifter ska innefatta det nöjet.

Hur gör jag?
Jag betalar de stora räkningarna (boendeavgiften, räntan, kreditkortet) när lönen kommer och sätter sedan över en stor klump (ca 15 000) på e-sparkontot och lämnar ca 5-7000 som jag har att spendera på mat, småinköp och nöjen. Om det tillkommer någon större utgift har jag inte något motstånd att föra över från e-sparkontot. Jag litar på min spenderarstrategi och på min karaktär i detta fall.

Starten för min enskilda firma

Enskilda firman
Jag har i ca 5 år haft enskild firma. Jag har velat ha eget företag så länge jag kan minnas men jag har aldrig vetat vad jag skulle erbjuda. Jag var aldrig särskilt driftig eller idérik och när jag startade min firma hade jag inte direkt någon stor idé som jag trodde på. Dock visste jag att det var enkelt och billigt att starta firma, plus att det finns en del sparknep med enskild firma, så jag satte igång.
Produkten
Grundidén var att jag hade hittat en produkt som helt saknades i Europa. Den används, om än sparsamt, i min sport och jag tyckte produkten var oslagbar. När jag hade nosat upp en bra amerikansk leverantör bestämde jag mig för att starta firman. Jag trodde som sagt knappt själv att det skulle sälja något så jag gick verkligen inte in för företaget. Efter ett långt tag och ganska liten insats hade jag skapat en enkel webbshopp med hjälp av en vanlig blogg och Paysonlänkar. Det gick framåt lite grann men på absolut hobbybasis. Att jag kunde köpa en dator på företaget och dra av mitt bredband var tillräckligt för mig då. Efter ett tag märkte jag att en helt annan produkt sålde bra och att jag kunde hålla mycket bra marginal på den och ändå vara överlägset billigast i Sverige. Jag hittade en naturlig domän för den produkten och bidade min tid för att se om jag kunde göra något av det så småningom. När jag väl bestämde mig styrde jag över på den nya domänen och när jag till slut hittade den rätta installerade jag till och med en riktig webbshopp.
Mognad
Den nya webbshoppen föddes på hösten 2009 och sedan dess har det känts ”på riktigt”.
Förutom webbshoppen bedriver jag i fiman lite arbete med hemsidor vilket i år har dragit in ca 22000.
Omsättningsutvecklingen i enskilda firman:
2006    10 450
2007    8 990
2008    47 457
2009    93 801
2010    220 000 (prognos)
Stabil ökning
Försäljningen i webbshoppen steg med 150% mellan -08 och -09, vilket det verkar kunna göra även i år. Målet är att den ökningstakten ska fortsätta i minst två år till, vilket kan bli möjligt när jag vänder mig mer mot utlandet och breddar sortimentet.
Mitt sätt att räkna
Kanske ska tilläggas att jag räknar omsättningen inklusive moms, vilket jag vet egentiligen är fel. Anledningen är att jag från början såg företaget mest som ett sätt att dra av för prylar och då vill jag inte lura mig själv att saker är billigare än de är. Jag kanske borde ändra snart, men faktum är att jag inte tycker att det är så fel. Det är för mig ett högst relevant tal att veta hur mycket mina kunder i själva verket handlar för. Ur deras synvinkel är det ju värdet på produkterna och kanske styr hur mycket de vill handla.

Varför även en pluttfirma kan löna sig

Många tycker att det inte är lönt att ha en firma om den inte omsätter, säg 10 000 per månad. Jag tänkte berätta varför jag tycker att det är värt att köra ändå.
Avdragen
Om man har en anställning och har en chans att få betalt för att sälja en vara eller en tjänst på sidan tycker jag att man ska ta den. Oavsett vad man gör i sitt företag har man behov av en dator, alltså kan man dra av för köp av dator. Samma sak med internet, telefon, kontorsartiklar och liknande. Om du redan använder såna saker i din hobby är det en betydande besparing att kunna dra det på firman istället. En varning! Det är en gråzon skattemässigt. Självklart får du använda en dator privat som du köpt på företaget, men var inte allt för kreativ med vad du drar av för och sedan använder privat.
Jag tar det på firman
Man hör företagare säga ”Ingen fara, jag drar det på firman”, som om det blir gratis då. Här tänkte jag redovisa varför man säger så:
Om jag har ett överskott på 50000 i min firma. Alltså vinsten ett år är 50000.
Detta ska då falla ut som ”lön” till mig. Som enskild firma har man inte så mycket att välja på. Periodiseringsfond i och för sig, men det är bara att skjuta upp det.
Vad får jag då kvar?
Först försvinner ”egenavgifterna” på 28,97%. Kvar blir 35515.
Sen ska du betala skatt. I mitt fall är marginalskatten 52%. Kvar blir 17047.
17047 kronor har jag alltså att köpa en bra dator för privat.
Om jag istället kan använda datorn i firman betalar jag från mina 50000 oskattade slantar och har sedan 32953 kronor kvar som staten får våldföra sig på.
Inget fiffel
Kom ihåg bara att det verkligen ska användas i firman, jag uppmanar inte till något skattefiffel!

Första inlägget

Ännu en ekonomiblogg
Varför ska då även jag börja med detta? Jo, för min egen skull, helt enkelt. Det ska hjälpa mig att nå mina mål och hjälpa mitt ostrukturerade jag att stolpa upp, visualisera och bocka av vad jag gör på vägen mot miljonerna.
Mitt första mål
Jag har aldrig varit särskilt slösaktig men ändå inte byggt upp något kapital. Jag har från och till varit åtminstone lite aktiv i mitt sparande men inte haft uthålligheten. Från ca 2007 har jag byggt upp en liten buffert och en del fonder och någon aktie, men först för ett år sedan började jag bli mer seriös och har sedan dess skrivit månadsrapporter. Nu har jag fått en ytterligare kick när jag hittade ett nytt, och verkligt mål. Jag insåg att det fanns en chans att skapa en total förmögenhet på en miljon innan den dag jag fyller 40, alltså om drygt tre år.
Långsiktigt mål
Jag är så glad att jag äntligen kunnat formulera ett mål (1 mille innan 40), men det är givetvis inte ett slutmål. Mitt slutmål är att inte behöva jobba för att jag behöver pengarna. Ett mål med företagandet är att jobba heltid med det och säga upp mig från jobbet, men det är fortfarande ganska långt borta.