Lån och banker är i grunden bra

Särskilt i kommentarerna på DI.se ser man ofta hur folk ondgör sig över banker i största allmänhet. Det är säkert sant att man ska se upp med pris och avgifter hos bankerna så att de inte blir för giriga, men tänk hur det skulle se ut om de inte fanns.

Vad folk också verkar sky som pesten är lån. Det förstår jag inte riktigt måste jag säga. Hur skulle det se ut om det inte fanns lån? Någon förmögen människa skulle äga mitt boende, jag skulle betala för hög hyra och jag skulle inte ha råd att köpa eget på kanske 20 år.

Jag kan verkligen ta till mig den nyslitna frasen ”den som är satt i skuld är inte fri”, men jag skulle inte vara mer fri om jag hyrde mitt boende eller satt fast i ett leasingavtal på min bil.

Och så börjar jag bli trött på att folk säger att ”banken äger mitt hus”… Det kanske man kan säga med det amerikanska systemet, men här är det du som äger ditt hus och du som bestämmer vad du vill göra med det, inte banken. Jaja, du kan inte göra vad som helst med det eftersom det är en säkerhet för lånet, men du kan göra bra mycket mer än banken med huset i alla fall.

Dags att amortera?

Jag har hittills aldrig amorterat på mina bolån.

Jag är beredd att riskera lite för att nå rikedom. I detta fall är jag beredd att spela på att min avkastning blir bättre på börsen än vad jag kan spara på bolånet genom att amortera.

Det är (var) liten skillnad mellan sparkontot och låneräntan. Det innebär att jag inte förlorar så mycket pengar när de ligger på sparkontot, redo att investeras vid ett kraftigt kursfall eller andra investeringsmöjligheter.

Just nu har jag lite för stor del på sparkontot, samtidigt som jag inte är beredd att kasta in så mycket på börsen. Bostadsrätten är belånad till 84%.

Om jag skulle ta 100 000 från sparkontot och amortera skulle uträkningen se ut så här på ett år, med nuvarande räntor.

Sparränta: 2,6%
Låneränta: 3,13%
Aktuell summa: 100 000kr
Årlig ränta på summan vid bolån: 3 130kr
Årlig ränta på summan vid sparande: 2 600kr
Skillnad mellan lån och sparande: 530kr
Skillnad efter ränteavdrag: 371kr

(Hjälp mig gärna om jag har tänkt eller räknat fel)

Alltså skulle jag spara 371 kronor per år genom att amortera 100 000 från mitt sparkonto, med rådande räntor. Inte direkt mycket pengar.

Självklart hade det varit psykologiskt bra att lånet minskar, men jag brukar försöka bortse från psykologi och tänka så krasst som möjligt.

 

Inga trista blanketter

För att se hur det går till satte jag idag igång med starten av AB.

Via bolagsverket.se blev jag vidarebefordrad till verksamt.se där jag loggade in med bank-id, valde att starta AB och satte igång att fylla i uppgifterna. Det var väldigt lätt och smidigt, helt utan krångliga texter och med bra hjälptexter vid de tillfällen jag kände att jag ville veta mer.

Jag fyllde i nästan allt, förutom uppgifterna om bankintyg, som jag måste få av banken först.

Förutom denna del, som skickas till Bolagsverket, ska man också göra en del som ska till Skatteverket. Det är nästa steg efter detta. Dock kan jag förstås inte gå vidare förrän min kompanjon är med på tåget. Inget problem eftersom alla uppgifter sparas på mitt konto på verksamt.se och jag kan fortsätta nästa gång jag loggar in.

Här kan du läsa mer om hur det går till:
https://www.verksamt.se/portal/web/guest/starta/foretagsformer/aktiebolag/registrera-foretaget

Jag älskar dessa smidiga e-tjänster! Tänk att myndigheterna kan vara så webbmoderna 🙂

Betala för musik

Detta inlägg ser bara ur ett affärsmässigt perspektiv och inte ur ett moraliskt.

Jag älskar musik men har väldigt sällan betalat för det. När jag var barn var det kassettband som gällde och då spelade man av radion och kopierade band av kompisar.

När jag var lite äldre började mina kompisar köpa LP-skivor. Jag tyckte att det var för dyrt, men även lite opraktiskt jämfört med de tåliga kassettbanden. Jag köpte alltså inte en enda LP till mig själv, dock några i present till andra.

Sedan kom CD och det tog lång tid innan jag hade en anläggning som kunde spela såna. Inte heller här var det särskilt lockande att köpa skivor. Sammanlagt tror jag att jag köpt två till mig själv.

Sedan kom internetrevolutionen samtidigt som jag började på universitetet, och nedladdningens era var i full blom. Nu lyssnade jag på musik mer än tidigare men betalade fortfarande inte.

Nu lyssnar jag fortfarande hyfsat ofta på musik, är fortfarande snål, men betalar för musik!
Hade det inte varit för Spotify skulle jag antagligen gått genom hela livet utan att betala för musik. Bekvämligheten är det centrala för mig.

Jag är  faktiskt lite glad att äntligen ”göra rätt för mig”. Några menar ju att det är för lite pengar som kommer ut av Spotify, men om man ser på mitt köpbeteende är de 1200 om året ett nettotillskott, som inte hade kommit in om inte den tjänsten hade funnits.

Har nått en materiell nivå

Uppbyggnadsfasen
När jag pluggade, reste och hade ströjobb var det alltid mycket jag saknade vad gäller prylar, kläder, hushållsgeråd, ja allt möjligt. När jag sedan började bygga upp mitt hem gick självklart en stor del av lönen åt och jag kunde inte spara så mycket. En anledning till att jag kan spara så mycket nu är att jag har nått en materiell nivå jag är nöjd med. Jag har min teve, högtalare, fåtölj, säng, köksutrustning, till och med kläder jag klarar mig länge på.

Slappna av
För mig är det till och med en befrielse att jag är nöjd med min standard. Som alla andra gillar jag nya saker, men nu låter jag mig själv slappna av lite eftersom jag bestämt mig för att teven och allt annat duger.

Att vara nöjd
Hade jag istället fortsatt att uppgradera allt, hade jag absolut inte kunnat spara som jag gör. Man måste nog välja en nivå man kan känna sig nöjd med, för världen är uppbyggd kring att man hela tiden ska vilja ha mer.

 

Tevemotivation

Som inbiten tevetittare har jag så klart några favoritprogram inom områdena ekonomi och entreprenörsskap.

Lyxfällan
Av någon anledning kan jag inte sluta kolla, även om de oändliga tårarna tråkar ut mig och lösningarna upprepar sig.
Hade det inte varit roligt att göra motsvarande för folk med bra ekonomi, att hjälpa dem få en ännu bättre? Det borde finnas mycket att göra för vi är ganska många som klarar oss bra men slösar mycket med vår potential och inte sparar effektivt. Bara att ta tag i pensionen vet jag att de flesta ryggar för.

Dragons den
Den brittiska varianten av vad som kallas ”Draknästet” i Sverige, där entreprenörer presenterar sina idéer för investerare. Underhållande men för mycket fokus på folk som gör bort sig. Väldigt karismatiska ”drakar”, vilka gör showen!

Shark tank
Den amerikanska motsvarigheten till Draknästet. Lite större, lite känslosammare, lite amerikanskare.

Draknästet
Det svenska programmet når inte riktigt upp till det brittiska eller amerikanska, men det finns definitivt potential. Drakarna måste nog slappna av lite, de är långt ifrån så charmiga som britterna.

Plus
Redan för ett par år sedan började jag efterfråga ekonomihjälp till personer med ”normal” eller ”bra” ekonomi. Typ Lyxfällan för Svensson. Nya Plus har till min glädje ett segment där en vanlig människa får hjälp att förverkliga en dröm genom att styra upp ekonomin. Ett segt program i sin helhet, men helt okej om man sitter och datorpysslar samtidigt.

E-handelstips

Ni som är intresserade av e-handel, jag hoppas att ni har fått chansen att lära känna Dan Nilsson och hans e-handelsäventyr. Jag har följt honom från början och det har varit kul och lärorikt.

Just nu bloggar han om hur hans julhandel ska omsätta 2 miljoner. En bra julkalender!
http://www.ehandel.se/blogg/dannilsson/

Läs gärna in er på hela hans e-handelsresa på den icke uppdaterade bloggen:  http://www.dan.se

Spara för livet

Påfallande många deltagare i Lyxfällan är rökare. Då blir det givetvis det uppenbara att sluta röka för att spara pengar. Rökning är dyrt och har blivit mycket dyrare de senaste åren. Det handlar om regelbundna utgifter, som liksom en leasingbil är svårt att komma ifrån om man väl har skrivit på. Det är helt enkelt en av de första sakerna man måste ta tag i om man har den lasten och vill förbättra sin ekonomi.

Ett paket  (50kr) om dagen 350kr i veckan, blir ca 1400 i månaden, blir 16800 om året.

Det hemska är att jag faktiskt har varit rökare. Jag var aldrig helt regelbunden, men definitivt var jag uppe på två-tre paket i veckan under lång tid. Jag skämdes alltid och jag ljög för mig själv och kallade mig inte rökare, men jag var det från och till under 20 år. Nu har jag varit fri i över ett år, och nu, mer än nånsin, känns det som en last som inte kommer tillbaka.

Jag har alltså slösat bort massor med pengar på detta, men det är inte ens relevant för mig personligen.

Operation övertyga kompanjonen

Jag har försökt övertyga min kompanion om att ombilda, men han är inte pigg på det. Kanske är det mest för att han inte vill investera ytterligare 25 000 ganska snart. Nu tror jag förresen att jag kom på lösningen.
Utgångsläget:
Vi vill helst avveckla HB utan att skatta någon vinst.
Vi vill föra över lagret till AB utan att koppla in någon revisor.
Vi vill lägga in aktiekapitalet utan att tillföra (mycket) nya pengar.
Såhär tänkte jag:
  • Säg att vi har ett reellt lagervärde på 150 000 och skulder på 80 000 (leverantörsskuld till min kompanjons EF på 40 000, ägartillskott på 40 000).
  • Vi skriver ner lagervärdet till 40 000, betalar tillbaka 40 000 i ägarinsats (det som finns i kassan) och min partner tar lagret och skulden blir avskriven.
  • Jag lägger in 50 000 i AB (partnern blir skyldig mig 25 000 privat).
  • Kompanjonens EF säljer lagret till AB för 40 000 och partnern kan betala mig 25 000 privat.
  • HB är nu avvecklat utan skulder eller skatt(?) och AB har ett lager för 40 000 och en kassa på 10 000. Min partner behöver inte lägga in nåt extra.

Skulle det funka? Någon som är insatt?

Entreprenörsrådgivning

Hjäp till företagare
Man är utelämnad som egenföretagare, men man är också ganska bra påpassad av vissa servicefunktioner. Det finns till exempel ofta gratis rådgivning att få. Jag hittade en proffessionell rådgivare som bekostas av EU-pengar och ger affärsmässiga råd oavsett var man befinner sig i sitt entreprenörsskap.

Vad ska jag prata om?
Jag hade bokat en timme för några dagar sedan. Jag kunde inte bestämma mig vad jag ville ha hjälp med och hur jag skulle lägga upp det. Skulle jag presentera mina största och galnaste idéer eller skulle jag berätta om mina existerande företag… Det blev mest företagen, men kunde inte låta bli att nämna att det fanns mer på gång.

Handfasta råd
Självklart ville jag ha några konkreta råd att ta med mig, inte bara ”power words” och entreprenörsflum. Ett par konkreta frågor jag hade var dels om vi skulle ombilda HB till AB (vilket jag nog visste svaret på innan) och hur vi skulle lösa vår nya företagsidé, med avseende på att vi i det projektet är 3 personer, inte bara vi två som är i vårt HB. I båda fallen var svaret AB. Nu när det knappt kostar något, och inte ens en revisor behövs, är det bäst att starta AB, även om risken finns att idén visar sig dödfödd när vi testat lite.

Spikade mål
I övrigt pushade de mig att verkligen spika mål. Jag förekom dem i och för sig genom att säga att jag skulle jobba för mig själv 2014, men de pressade mig till att verkligen uttala det målet tydligt, inte bara som en förhoppning, och även göra en plan för hur det skulle gå till. Jag fick också lite idéer till den planen. Eftersom vi är hårt nischade (HB såväl som EF) gäller det att bredda sig lite, eller starta i fler nischer. Här lade rådgivaren mycket krut för att få mig att hänga med på tåget.

En träff till
De har ännu inte fått förlängt kontrakt efter jul, men jag har lyckats boka ett nytt möte nästa vecka. Då vill jag helst presentera min största och galnaste idé och se om de tycker att det finns något där. Det möte som är inbokat ska egentligen handla om att ta upp 5-10 idéer och sedan prioritera och sålla vad jag ska hålla på med.

Alla galna idéer
Jag har identifierat 9 idéer eller projekt som jag tänkte presentera.
De två företag jag kör idag vill jag absolut inte avveckla. Jag kan dock dra ner arbetsmängden betydligt om det kommer något viktigare.
Projekt ND, kommer jag att köra parallellt med vad jag än gör, det är så kul och det måste bli färdigt 2011. Inte supermycket jobb dock och inte jättestor potential.
Fyra idéer kommer de nog att plocka bort ganska omgående, och det är okej för mig, men jag vill ändå veta vad några utomstående proffs tycker om dem.
Det nya spin-off-företaget kommer de nog att be mig vänta med.
Då återstår bara vad de kommer att tycka om projekt WG. Det är det klart roligaste projektet, det största projektet (många samarbetspartners och mycket riskkapital måste till), det mest tidskritiska projektet (konkurrenter kommer att dyka upp snabbt från hela världen om det blir lyckat) och det projektet med absolut högst potential (värde på hundratals miljoner, varav jag bara kommer att ha några ynka procent kvar om det blir så stort).

Bolagsverket på telefon

Jag har tagit en första kontakt med Bolagsverket för att känna mig för lite angående ombildning från HB till AB.
Följande fick jag reda på:
  • ”Ombildning” är det egentligen inte tal om, man startar ett AB och lägger ner ett HB helt enkelt. Det enda som påminner om en ombildning är att jag i ”Övrigt”-fältet ska skriva att vi vill ha samma firmanamn som handelsbolaget.
  • Det spelar ingen roll när på året ombildningen görs. Det går heller inte att tajma så väl hur lång handläggningen är för att starta ett AB.
  • Om man vill föra över värde från HB till AB, som i vårt fall lager och maskiner, och använda det som aktiekapital (apportegendom), gäller det att en revisor skriver under på värdet av detta. Om vi instället tillför aktiekapitalet i kontanter räcker det att en bankman går i god för att pengarna finns på kontot. Det sistnämnda låter enklare och billigare. Frågan är då bara om vi kan smyga över lagret till AB utan att det är konstigt. Vi vill ju inte realisera vinster genom att ha för högt lagervärde.
Någon som har ett tips?

Som en riktig e-handlare

Förra veckan gjorde vi vårt största mejlutskick någonsin. Ca 6 000 mottagare hade vi i listan, vilket gjorde det lite nervöst att under tidspress köra ut det.

Det gav lite utdelning och sedan dess har det varit en hel del beställningar (för att vara detta nischföretag) och några mejl och telefonsamtal varje dag. Jag hoppas att det fortsätter fram till jul.

Varje kväll träffas vi och  packar beställningar. Nästan som ett ”riktigt” e-handelsföretag helt enkelt 🙂

Några gränser passerade

Känns bra att kunna pricka av några punkter på vägen, även om de inte är uttalade delmål:

  • Studieskulden går under 200 000
  • Sparkontot går över 200 000
  • Nettovärdet på mina tillgångar går över 400 000

Allt detta kommer att inträffa i nästa månadsrapport.

Skatteåterbäringen

Häromdan kom så äntligen skatteåterbäringen. 17 500 blev det som åkte in på kontot samtidigt med det sena avdraget jag berättade om tidigare.

Totalt alltså 37 000 kronor i extra ”inkomst” i december. Det mesta ska givetvis sparas, men jag gör också en resa i december, som för en gångs skull inte betalas av företagen. En weekend i en europeisk storstad blir det. Bara för att komma iväg lite och ladda för mig själv.

Sparar in på min största lyx

Det känns som jag tar ett stort kliv i inställningen till mitt eget sparande nu när jag för första gången ställer av min bil för vintern. Jag måste inte ha bil, men det är klart att jag ”behöver” den, hur man nu väljer att tolka det ordet.

Jag har i alla fall valt att avstå bilkörning hela vintern. Det är ändå typ en sommarbil jag har och jag äger inga vinterdäck.

Avställning var inga problem.
Gå till denna sida på Trafikverket.
Här loggade jag in med bank-id och valde sedan helt enkelt att ställa av bilen omgående. Helt automatiskt får man sedan tillbaka överskjutande fordonsskatt från Skatteverket liksom försäkring från försäkringsbolaget. Om man har mer än trafikförsäkring har man kvar den försäkringen, men det ligger på en mycket lägre nivå när man inte använder bilen.

Har inte kollat exakt vad bilen kostar mig, men jag sparar säkerligen en tusenlapp i månaden på avställningen.

Lagervärde

Har hittat ett dokument hos Skatteverket som tar upp ombildning mellan olika företagsformer.

Om ni är intresserade kan ni kolla denna PDF. HB till AB finns i kapitel 14.3

Om jag nu har förstått det rätt i kapitel 14.3.1 så måste vi skatta för det varulager vi för över från HB till AB. Det är ju ganska naturligt i och för sig. Eftersom den egna ekonomin är sammankopplad med handelsbolaget måste jag skatta personligen för överskottet i handelsbolaget, även om det sedan ska in i ett AB.

Om lagervädet och andra tillgångar är stort kan vi på så sätt ha tillräckligt med aktiekapital för vårt nya AB. Dock måste vi skatta en hel del.

Om värdet är lågt måste vi sätta in nytt aktiekapital. Det vill vi helst inte göra eftersom vi redan har 80 000 i företaget, trots att vi i planen skulle vara helt självfinansierande.

Vi har tyvärr dålig koll på vårt lagervärde just nu, men en rimlig uppskattning är att det ligger runt 150kkr, och eftersom företaget har skulder på 80kkr så skulle det vara 70kkr kvar att föra över till vårt nya AB – alltså tillräckligt stort aktiekapital. Skatten skulle för mig bli:

-10140  (egenavgifter 28,97%)
-12928  (skattesats 52%)
Totalt: 23 068kr

Har jag räknat rätt? Det är ju ganska mycket när jag egentligen inte tar ut något ur företaget.
Det är väl bara att svälja, men det gör det svårare att övertyga min partner om att det är rätt sak att göra.

Förvandlingen

Nu vill jag ha er hjälp!

Jag kan ingenting om det, men nu är det dags att göra om handelsbolaget till ett aktiebolag. Jag tänkte att det skulle bli en liten följetång här på bloggen, där jag redovisar vad som händer medan jag lär mig. Förhoppningsvis får jag några glada tillrop och goda råd från er läsare också.

Det är inte bråttom och jag vill absolut inte köpa ett ”lagerbolag” bara för att jag är för lat eller stressad för att ta hand om det själv.

Enda rådet jag har fått så här långt (av en proffsrådgivare) var att ta in ett par timmars juridisk konsultation för att kolla igenom att allt ser bra ut. Men jag vet inte…

Första frågan blir angående de 50 000 i aktiekapital. Om vi redan har lagt in ca. 80 000 och har ett lagervärde på ca 150 000, kan vi då använda det som aktiekapital, istället för att lägga in nya pengar? Mot Google!

En hälsosam besparing

För en tid sedan flyttade mitt jobb till nya lokaler i en annan stockholmsförort. Min nya resrutt gör att det tar ungefär lika lång tid att cykla som att åka kommunalt. Eftersom jag är en friskus i grunden ska det inte vara något problem att cykla de 13 kilometerna enkel väg, varje dag.

Inget SL-kort alltså, en besparing på 700:- i månaden, och träning varje dag på köpet. Om jag någon gång i månaden måste åka kommunalt ändå får jag ta det på den svindyra remsan, eller planka 😉

Tur att jag har mina sparmål, jag behöver den motivationen känner jag.

Firman är en kolgruva

När vi  jobbar i handelsbolaget är det ofta punktinsatser genom något event, en offert, nya leverantörer, sponsring eller liknande. Det är rätt skönt för då känns det inte som ett jobb, det är så nytt och spännande.

Nu har vi plockat in ett 50-tal nya produkter som måste in i shoppen så fort som möjligt (potentiell julhandel). Efter ett par dagar av fotografering håller vi nu på med bildbehandling och inläggning av produkterna.

Detta kräver en hyfsat stor arbetsinsats, som också är ganska enahanda och tråkig. Absolut inte den sortens  jobb man söker som hobby, men helt nödvändigt förstås.

Jag går alltså denna vecka direkt från jobbet till ”firman”, sätter mig framför en annan dator och klickar och skriver i en halvtid till. Hoppas att det ger något för firman.

Alternativt pensionskapital

En av mina vänner, som inte är ekonomiintresserad, frågade sin ekonomfarsa om det var läge för honom att pensionsspara. Här är svaret han fick:

-Du har ett lågavlönat arbete, både jag och din mor är välavlönade och har ett bra sparkapital. Dessutom har vi ett obelånat jättehus som är värt flera miljoner, och du är enda barnet. Nej, du ska inte pensionsspara.

Ett bra exempel på att man inte bara ska schablonmässigt göra något för att alla andra gör det, utan att fundera på hur ens egen situation egentligen ser ut.

Tidigare äldre inlägg