Var femte svensk

Jag lyssnar igenom gamla poddradioavsnitt från Plånboken i P1. 2007 säger de att var femte svensk över 25 har en nettoförmögenhet (tillgångar minus skulder) på minst en miljon. Då räknas alltså eventuella ägda bostäder med.

Det är kanske inget konstigt, alla vet ju att bostadspriserna har stigit väldigt mycket sedan förra kraschen (i början på nittiotalet). Alla som har ägt hus eller bostadsrätt i några år har alltså troligen fått ta del av en fantastisk uppgång.

Har man ett netto på en miljon kan man troligen vara lugn, även om man har ”bott sig till” det mesta. De som verkligen kan få problem är de som tagit lån på övervärdet i bostaden och sedan konsumerat upp det.

Det är ett jäkla tjat om bostadsbubblan, och jag är bara glad att jag inte är ute och letar bostad just nu.  Boende måste man ju fortfarande ha, och har man råd köper man nog även om alla säger att det är övervärderat. Däremot ser man det nog inte just nu som en fantastisk investering som kommer att öka rejält i värde de närmaste åren.

Annonser

6 kommentarer (+lägga till din?)

  1. Per
    Jan 11, 2011 @ 15:13:09

    Det man kan konstatera är att en million SEK inte är så himla mycket pengar. Sen tycker jag att man kan räkna bostaden utanför förmögenheten. Men gärna äga den själv till 100%. Det är ett bra mål för den som jobbar hårt, är försiktig med sina pengar och kan investera klokt. Dessutom ett realistiskt mål för många att uppnå i 50-60-årsåldern.

  2. jobbochfirma
    Jan 11, 2011 @ 15:31:49

    Ja, äntligen en kommentar om att boendet inte räknas till förmögenheten!

    Självklart måste den räknas med!
    Jag har skrivit om det här: https://jobbochfirma.wordpress.com/2010/10/27/boende-som-tillgang/
    och här:
    https://jobbochfirma.wordpress.com/2010/09/27/lagenheten-som-tillgang/

    Sant, en miljon är verkligen inte mycket nu för tiden. Det är dock en bra början, även om man har bott sig till den.

    Att vara skuldfri skulle ju vara fantastiskt! Men jag skulle inte göra mig skuldfri innan jag har tillräckligt med pengar över för att ha lite investerat. Det är ett alldeles för långsamt och tråkigt sparande att bara spara i sitt boende. För min del alltså. Jag tar gärna lite mer risk än så.

    Hur sparar du Per, och vad har du för mål?

  3. Per
    Jan 11, 2011 @ 21:24:38

    Visst, boendet kan räknas till förmögenheten. Men har man bara en lägenhet är det inte direkt något man omsätter. Självklart kan man flytta till något mindre eller lämna storstan och få mer pengar över.
    Min tanke var mest att man gärna kan lägga boendets värde utanför den sammanlagda räkningen av ens totala förmögenhet. Ungefär som konst, om man har det.
    Själv sparar jag mest i olika fonder och har även en del på bank. Har sett till att bli skuldfri. Som du skriver kan det vara skönt. Annars ger pengar en del frihet och gör att man kan ta ledigt ibland.
    Mål är intressant. Mina handlar inte så mycket om pengar. Så där måste jag tänka till lite. Kanske har du några förslag?
    Lycka till med alla dina mål och investeringar.

    • jobbochfirma
      Jan 11, 2011 @ 22:34:57

      Jag förstår hur du tänker med att man inte omsätter lägenheten, fast samtidigt kan det ju vara intressant att tänka på det som en tillgång ändå, om man till exempel hyr sitt boende och funderar på att köpa.

      Man kanske har en påse pengar och funderar på att köpa istället för att betala den dyra hyra man har idag. Då lär man se det som en investering, och självklart väga det mot andra möjliga investeringar.

      Stort grattis till att du är skuldfri! Jag, och jag tror många andra ekonomibloggare, avundas dig.

      Mål kan ju vara pengar, men i mitt fall är det ju inte för att bara ha pengar, utan för att få frihet. Att som du säger kunna ta ledigt ibland.
      ”Att inte arbeta för att jag behöver pengarna” är det många som formulerar sin dröm. Jag drömmer också om att mina verksamheter ska göra att jag inte måste vara anställd.

      Mitt närmaste mål är en miljon, men det är bara för att jag inte klarar av att fokusera om jag tittar längre än så. För att förräntningen ska kunna underhålla min livsstil måste jag kanske ha 7-10 miljoner istället, så det kanske borde vara ett slutgiltigt mål. Men om jag bara ska spara ihop det hinner jag bli så gammal att det innan jag fått ihop det är dags att spendera pengarna istället för att bara leva på räntan…

  4. Fredrik
    Jan 12, 2011 @ 11:18:59

    Intressant diskussion det där.

    Jag anser att bostaden som helhet inte ska räknas som förmögenhet. Dock bör delar av den göra det. För att räkna ut den del av bostaden som kan anses utgöra förmögenhet får man först fastställa hur mycket en rimlig boendekostnad är för den aktuella bostaden.

    Antag tex en 4:a i Stockholms innerstad. En rimlig marknadshyra för en sådan kan uppskattas till 20 TSEK i månaden. Avgiften är kanske 3500 TSEK/månad. Räntedelen av boendekostnaden får därmed uppgå till 16500 TSEK/månad, = 16500 x 12= 200 TSEK/år. Hur mycket lån motsvarar detta? Förslagsvis (200 TSEK / ränta 5%) = 4 MSEK. Enligt mig är det alltså rimligt att låna 4 MSEK för en dylik bostad. Resterande värde kan anses utgöra förmögenhet.

    Således: Äger du en 4:a i Stockholm som idag värderas till 6 MSEK, och har lån på 4 MSEK, motsvarar 2 MSEK av denna ren förmögenhet.

    • jobbochfirma
      Jan 12, 2011 @ 11:45:45

      Oj Fredrik, det var ett helt annat sätt att se på saken! Det verkar möjligen lite komplicerat. Skulle också kunna bli så att förmögenheten sjunker ett par miljoner när man köper en nybyggd lägenhet för 4 miljoner.

      Även om jag tycker att boendet ska räknas in i förmögenheten är jag inte så intresserad av att det måste vara helt korrekt eller uppdateras ofta (man kan ju ändå aldrig veta värdet exakt). Om det var länge sedan man köpte, har renoverat ordentligt, eller om priserna har råkat ut för en rejäl sättning kan man försöka ta reda på ett uppdaterat värde, annars kör man vidare på det senaste. Så gör jag i alla fall.