Jag anser mig vara både manlig och jämställd. Jag är stor och stark, ganska tuff och gråter aldrig. Men vad definierar egentligen manlighet? De saker jag räknade upp är manliga attribut men jag anser absolut att man kan vara manlig även om man inte besitter dessa.
Jag förstår inte varför man ska stå och kissa bara för att man är man. Det är bra att kunna ta till det om man måste, för att man är utomhus eller för att man är på krogen och någon jävla mansgris har pissat ner sitsen, men allvarligt, det stänker små droppar utanför toaletten även om man har perfekt träffsäkerhet och det vill jag bespara mitt eget och andras badrum.
Det är alltså inte huruvida man står eller sitter som definerar manlighet.
Jag är starkt för jämställdhet som bejakar det manliga och kvinnliga. Jag tror absolut att man kan vara jämställd i ett förhållande hur man än väljer att dela upp sina roller och om man väljer att ha kvar sina könsstereotypa attribut.
Är det omanligt att tjäna mindre än sin kvinna?
Om man går tillbaka bara en eller två generationer var det nästan otänkbart att en kvinna skulle kunna vara den som drog in mest till hushållet, så självklart hänger det kvar i folks bild av hur en man ska vara. Men den tiden är förbi! Det gäller inte bara för män att släppa bilden av att deras manlighet är kopplad till hur viktiga de är för familjeekonomin, det gäller också för kvinnorna att behålla ödmjukheten och inte antyda något om att den gamla stereotypen lever och genom detta skada partnerns känsla av manlighet.
Jag känner tills vidare bara stolthet och trygghet i att min kvinna tjänar väldigt bra. Jag är säker på att det kommer att uppkomma situationer där jag på ett negativt sätt blir påmind om min marginaliserade roll som försörjare, men jag hoppas att det blir från utomstående, inte från henne.
Jobb och Firma 
Johan
Nov 15, 2011 @ 16:25:46
Mycket bra och tänkvärt inlägg. Jag håller med till fullo, både gällande toalettfrågan och kring den generella frågan att ”vara manlig”.
Hade min flickvän plötsligt haft möjlighet att tjäna mer än mig hade jag varit den förste att gratulera. Det vore fantastiskt för vårt gemensamma hushåll. Det är mycket attraktivt med en framgångsrik och driven kvinna tycker jag – något att vara stolt över.
Om min möjlighet till karriär skulle bli inbromsad på grund av att min flickväns karriär kräver mycket mer frånvaro från hus och hem, vilket i sin tur ger mig ett större ansvar att stanna hemma för vård av barn, hämta och lämna, laga mat och dylikt, då kanske jag skulle känna mig hämmad av hennes framgång. Mindre manlig, nje, men hämmad, ja. Det skulle kunna bli jobbigt.
jobbochfirma
Nov 15, 2011 @ 17:44:57
Tack för kommentaren Johan!
Jo, det klart att det kan bli jobbigt om en egen karriär måste stå tillbaka för någon annans. Det är då det känns mer naturligt att dela lika på allt som kommer in också. Man är ju ett team.
90talisten
Nov 15, 2011 @ 17:51:09
Intressant, Jag själv skulle inte ha några problem med att ha en sambo som tjänade mer än mig. Det är nästan min till och med, hitta en vacker dam som kan försörja mig, men så är jag född på 90 talet med 🙂
Delar ni på utgifterna rakt av, eller gör ni som många andra familjer där mannen tjänar mest, att han får betala något mer+
jobbochfirma
Nov 16, 2011 @ 13:29:10
90talisten:
Jag hoppas det framgick att jag är glad och stolt att hon har en hög position och tjänar mycket pengar.
Vi delar utgifter rakt av tills vidare, eller jag får faktiskt betala lite mer eftersom det är jag som har bil (som hon har fördel av).
Om vi skulle skaffa barn blir det nog en annan situation, men mer om det i framtida inlägg.
Kampen mot index
Nov 16, 2011 @ 21:23:59
Intressant att läsa och jag tycker du har helt rätt. Men personligen hade jag haft svårt att ha mindre pengar än min partner.
jobbochfirma
Nov 16, 2011 @ 21:51:42
Okej, men någon måste ju ha mindre, så varför inte du? Då lär du ju få behålla mer av dina egna pengar.