Hur motiverar man sparande?

För en person med en vanlig inkomst är det ganska lätt att motivera sparande. Man förklarar vikten av att ha en buffert och hur mycket pengar det finns att spara på att aldrig behöva ta en kredit eller ett topplån eller billån. Att ha några tusenlappar över varje månad ger en också valfrihet att köpa den där resan eller uppgradera boendet när den fina möjligheten dyker upp.

Men hur övertygar man någon som med lätthet sparar 15 000 kronor i månaden att inte spontanköpa en kappa eller tänka på att kolla vilken ost som har extrapris denna vecka?

För en del människor är det stötande att vilja bli snuskigt rik och till och med fyllt med skamkänsla att välja ett billigare alternativ än den som tjänar hälften så mycket.

Min sambo känner mycket väl till min syn på sparande och har ett närmast skamset uttryck när hon har köpt portionsförpackad lax för 240 kr/kilo eller föreslår att köpa en möbel som inte kommer från IKEA.

Själv slits jag mellan två känslor. Jag sparar gärna så mycket jag kan, för jag vill sluta jobba så snart som möjligt. Men jag kan ju inte heller förebrå henne att vilja ha fina saker av sånt hon bryr sig om, hon tjänar ju dubbelt så mycket som jag gör.

Samtidigt blir ju inte jag rikare av att hon har en bra inkomst, så varför ska hennes möbel- och utsmyckningslust drabba mig? Hon anser sig fortfarande vara sparsam, men absolut inte lika sparsam som jag (som inte heller är supersparsam), men jag gissar att de personer hon kommer att umgås med på nya jobbet antingen kommer att påverka henne så att hon vill ha lika fina saker som dem, eller att hon får avsmak för allt sånt och inser att lyxkonsumtion kan vara innehållslöst.

Annonser

2 kommentarer (+lägga till din?)

  1. GustavR
    Nov 21, 2011 @ 10:44:33

    Nu har jag inga inkomster i paritet med era men jag ställer mig frågan: ”Ska jag åka på thailandsresan eller vill jag ha 20g mer guld när fiat-valutorna kollapsar?”.

    Lite skämtsamt men vad som är viktigt är utefter vilken grundprincip jag besvarar frågan. I alla valsituationer så väljer jag det som gynnar mitt liv mest. Ju större beslut desto mer eftertanke och informationssökande behövs.

    Har du självkänsla och värderar ditt eget liv så behöver du helt enkelt inte motivera dig själv att spara (om det är så att sparande faktiskt gynnar ditt liv) eftersom du vet att du förtjänar ett så bra liv som möjligt och aldrig någonsin skulle ge upp det för någonting. Det är med andra ord lika otänkbart att inte spara som det skulle vara att i valet mellan mat och gift välja det senare.

    Svara

    • jobbochfirma
      Nov 21, 2011 @ 11:16:33

      Jag gillar ditt sätt att förenkla det, men för mig känns det inte så lätt. Det handlar om klassikern att välja mellan kortsiktig och långsiktig vinning. Det är väl klart att jag vill åka till Thailand nu, men inte på bekostnad av att gå hungrig om krisen slår till på allvar.

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s