Ett steg framåt

Min sambo var på konsulthumör när vi tog en promenad igår. Hon ville veta vad jag kunde göra för att öka inkomsterna i mitt eget AB, för att ta ett steg till mot att befria mig från anställning.

Jag trodde att det nog är att gå vidare på grossistledet, och efter en massa pressande följdfrågor kom vi (hon) fram till följande plan.

  • Om två veckor är jag sjukskriven en vecka
  • Dag 1 och 2 bygger jag en ny webbsida till verksamheten
  • Dag 3 snickrar jag på en broschyr
  • Dag 4 letar jag upp mässor som jag skulle kunna delta på
  • Dag 5 kontaktar jag den närmaste potentiella återförsäljaren och tränar min säljpitch

Nu återstår bara att verkligen göra det.

En uppenbarelse

Jag har gjort mycket trädgårdsarbete i mina dagar då mina föräldrar har en stor trädgård och jag även har jobbat som trädgårdsarbetare på somrarna.

Jag har alltid gillar sånt arbete men nu när jag istället jobbar i min egen trädgård, vid sommarstugan, älskar jag det!

Det gäller nog för de flesta att det är roligare att jobba för sig själv än för någon annan, men denna känsla var så stark och så positiv att jag ändå måste trycka på det lite extra.

Och tur är väl det för en sommarstuga innebär väldigt mycket jobb, även om man försöker leja ut arbete till andra. Bara planering och arbetsledning är inte en nådig arbetsbelastning när man vill höja standarden en del.

I och med att jag fick ett väldigt bra pris så slipper jag även den gnagande känslan av risk och fallande priser. Jag är helt enkelt en nöjd sommarstugeägare.

Får inte glömma bort att det kommer att ha ganska stor negativ påverkan på min ekonomi kortsiktigt, eftersom utgifterna ökar, samtidigt som det troliga övervärdet inte kommer att räknas med i min förmögenhet. Stora investeringar i fastigheten, t.ex. utbyggnad, kommer jag att räkna upp värdet med samma summa, men löpande kostnader och småinköp kommer direkt att drabba privatekonomin.

En jäkla massa kontanter

Nu sitter jag då med en hel massa kosing på hand (kontot) och undrar vad jag ska göra med det.

Mina tankar var ju alltså att skaffa lite rörelseutrymme för följande eventualiteter:

  • Köpa sommarstuga
  • ROT-renovera sommarstugan
  • Köpa uthyrningslägenhet
  • Investera på börsen
  • Gå in med pengar i ett nytt bolag
  • Passa på att låna medan jag är anställd

Eftersom inget av detta har materialiserats ännu så sitter jag här med 750 000 i kontanter och ett lån på nästan dubbelt så mycket. Ränteskillnaden är just nu 0,58 procentenheter, vilket efter ränteavdrag blir en extrakostnad på 254 kronor per månad.

Nu gäller det bara att hitta vettigare saker att göra med dessa pengar. Jag tror att min prioritetslista ser ut som följer:

  1. Köpa sommarstugan (det är ett klart underpris)
  2. Renovera (underbart med ROT-avdrag på välbehövliga upprustningar)

Resten måste nog utkristallisera sig beroende på vad som händer. Jag vill spara en del krut så länge börsen inte rör sig åt nåt speciellt håll. Om det istället stiger kraftigt under mer än ett år kommer jag tvärtom att gå ur mer. Då kan det bli väldigt aktuellt att investera i uthyrningsfastighet.

Nytt bolag kommer jag att hoppa på så fort våra planer går att förverkliga, det är helt säkert.

Min kompis kusin sa

Är det inte fantastiskt vad vissa baserar sin kunskap och sina beslut på?

Hur ofta hör man inte uttalanden som; ”min kompis kusin sa att det är så, och han är företagare så han borde ju veta”.

Men när man gräver lite så förstår man att varken den som sa det eller kompisens kusin behöver vara bedräglig eller lågbegåvad för att det ska bli helt åt väggarna galet. Det räcker med ett litet missförstånd eller ett uttalande taget ur sitt sammanhang för att det ska bli riktigt galet fel.

Senast hörde jag en företagare göra ett uttalande som var lite mindre begåvat. Alltså en sån företagare som har tvingats av omständigheterna till att bli entreprenör, inte för att han ville det.

Han berättade vitt och brett att för varje tusenlapp man får in som företagare så får man behålla 70 kronor. Resten skylldes på det svenska skattesystemet, men det var uppenbart att han inte hade fått denna uträkning förklarad för sig.

Det är givetvis helt galet räknat. Här kommer återigen en uträkning för någon som säljer sin tid i enskild firma.

Kunden betalar: 1 250
Kvar efter moms: 1 000
Kvar efter egenavgifter:  710
Kvar efter kommunalskatt (30%):  497
(Kvar efter kommunal och statlig skatt om man tjänar över brytpunkten):  355

Så visst går det bort mycket i skatt, men det är inga 93% bort, snarare 50%, beroende på vad man har för inkomst.
Räknar man med momsen (som också är en skatt) så blir det ca. 60% respektive 72% bort.

Ursäkta uppdateringsfrekvensen

Jag blir, i likhet med många andra, besviken när bloggarna jag följer inte uppdateras kontinuerligt. Några lovar till och med stort och sätter vissa utmaningar eller påbörjar någon slags redovisning som ska kunna följas över tid, för att sedan inte höras av på månader.

Det är givetvis naturligt när det gäller bloggar som folk skriver för sitt höga nöjes skull, oftast helt obetalt. Men eftersom många ändå är ganska intressanta tycker jag att det är trist.

Jag hoppas att ni som följer min blogg uppskattar den pålitliga uppdateringstakten där det nästan aldrig går mer än två dagar mellan inläggen.

Precis som alla andra hobbybloggare har jag givetvis mindre och mer tid och lust att skriva emellanåt. Min lösning på det är att ha en stor buffert av inlägg och sätta publiceringsdatum i framtiden. Någon gång emellanåt publicerar jag direkt, om det är något aktuellt jag vill kommentera, men oftast är det inte tidskritiska inlägg. Jag kommenterar ju inte så ofta nyhetshändelser och jag dagshandlar aldrig på börsen.

Någon gång i framtiden kommer även denna blogg att dö. Jag har lovat en uppdateringsfrekvens av varannan dag fram till jag blir 40, eller åtminstone till jag når första miljonen, om det inträffar före. Efter det kommer jag antingen att fortsätta som förut eller göra något nytt löfte, till exempel att bara skriva månadsrapporter eller att bara skriva en gång i veckan.

Inlåst i boende

Oavsett om man tror att bubblan spricker dramatiskt eller inte så har jag insett på vilket sätt den påverkar mig negativt.

Hittills har bubblan varit ganska snäll mot mig. Jag har gått plus på alla mina affärer och kan nu använda övervärdet för att frigöra kapital till investeringar.

Hade jag gjort som de flesta andra hade jag heller inte haft så mycket emot om priserna stiger mycket mer, eftersom jag i så fall skulle fortsätta jobba till pension, byta upp mitt boende för att sedan kanske byta till billigare eller hyra, och på så sätt skapa en riktigt fin slant på äldre dar.

Men istället vill jag och min sambo jobba ca fem år och sedan leva på investeringar. I detta scenario är det förödande att köpa ett hus, vilket vi siktar på. I och för sig bör vi väl flytta till något riktigt billigt ställe då, annars försvinner allt vårt arbetande kapital till icke avkastande boende.

Troligen skulle vi väl ha lån och investeringar samtidigt i så fall, men det både ökar risken och minskar avkastningen.

Valmöjligheter

En av de största aha-upplevelserna jag har haft på min sparanderesa är hur mycket mer valmöjlighet man har när man jobbar upp lite nettovärde.

Mycket säger sig självt men det kan vara svårt att se när man är mitt i det.

Boende
Folk i allmänhet har nog känt sig ganska fria de senaste 15 åren när det gäller boende. De har ju oftast haft större värde i boendet än de haft lån på eller lagt in själva. Alltså kan man flytta på grund av nytt jobb, ny partner, ny familjemedlem utan att behöva tänka på att banken skulle ha synpunkter på att näsan är under vattenytan. Denna frihet kan man förstås också köpa sig genom att ha ordentligt på sparkontot eller ha amorterat ner sina lån.

Ledighet
Det finns säkert många jobb där man inte kan få tjänstledigt hur som helst men mina arbetsplatser har alltid erbjudit möjligheten att ta lite extra egen tid. Om inte annat så kan man, om man har råd, välja att ta någon månad ledigt mellan jobb. Om man inte har några pengar har man givetvis inte den valmöjligheten.

Lån
Inte nog med att det är lättare att få lån om man visar banken att man är bra på att spara. Det ger också en större frihet att kunna amortera bort lånet om man inte skulle vara nöjd med villkoren. Sen har vi ju den återkommande diskussionen om CSN ocskå. Jag väljer ju att inte amortera extra där, men det känns jäkligt bra att ha den möjligheten.

Krediter
Jag tycker att det över huvud taget är helt galet att köpa en ny bil, men jag förstår ändå att många gillar sånt. Om man då måste ut och spendera på kapitalvaror är det väl fantastiskt att ha valmöjligheten att kontanta upp det, istället för att gå ner sig i nåt träsk med hög ränta.

Jobb
Om man har kommit in i skulddjungeln är det jäkligt svårt att välja jobb utifrån vad man helst vill göra. Det blir nog lätt så att man väljer det som betalar bäst istället. Om man inte trivs på sitt jobb är det en fruktansvärd känsla att veta att man ändå måste fortsätta traggla, för att man inte har ens ett par månaders buffert.

Företag
Jag har ju en förkärlek till entreprenörsskap och har pratat med många vanliga människor och insett hur vanligt det är med företagsdrömmar. Då är det givetvis en stor fördel om man har pengar till aktiekapital eller startkostnader och investeringar.

Udda möjligheter
Det finns så många möjligheter där ute. En stor del av dem ser man inte ens om man inte har några tillgångar. Det kan vara allt från delägande i företag till antika möbler. Det som dök upp för mig var en insideaffär på en sommarstuga.

Se till att samla lite resurser så ska du se att det kommer fler valmöjligheter. Men se upp, alla är inte seriösa och det är inte alltid lätt att vara tålmodig.

Tidigare äldre inlägg