E-handel, utanför statistiken

Jag kan tänka mig att det är lättare att handskas med returer och krävande kunder när man har högre omsättning. När man är liten är varje försäljning så viktig och varje retur inte bara pajar siffrorna, den gör också ett hål i självförtroendet och förtroendet för produkten.

Nu har ju jag några år i branschen, men med nya företaget är det ännu tufft att få returer eller kunder som inte är helt nöjda.

Med fler beställningar vet jag att den känslan kommer att ge vika, och jag kan lugnt vila mig mot statistiken, att det är värt pengarna med generösa returer och nöjda kunder.

5 skäl till att jag aldrig blir ekonomiskt oberoende

Läste ett ärligt och tänkvärt inlägg på en blogg jag följer:
http://milstolpe.blogspot.se/2013/01/6-skal-till-att-jag-aldrig-kommer-bli.html

Jag tror att Ekonomisk Vishet har slagit huvudet på spiken och talar för väldigt många människor i Sverige idag. De flesta har alldeles för mycket uppdämda ”behov” för att någonsin kunna ta sig ur hamsterhjulet och nå ett relativt oberoende i sitt ekonomiska liv.

Själv tror jag alldeles säkert att jag kommer att bli ekonomiskt oberoende långt innan pensionen, men precis som alla andra måste jag slåss mot vissa ”vill ha”.

Här kommer 5 saker som skulle kunna stå i vägen för mitt ekonomiska oberoende:

1. Jag vill ha barn. Det kommer att skapa massor med direkta och indirekta kostnader, men kommer också att påverka vår intjäning negativt.

2. Jag vill bo i ett fantastiskt hus. Lyxprylar suktar jag inte efter, jag tycker inte om att resa så mycket eller äta ute, men jag vill så småningom bo i ett stort och modernt hus.

3. Det är ganska osannolikt att jag kommer att göra karriär, så en större inkomst måste komma från företagande, vilket givetvis kan misslyckas.

4. Min fru förstår inte riktigt sparsamt leverne. Jag bearbetar henne och hon vill gärna bli ekonomiskt oberoende, men hon har en väldigt stor ryggsäck av frikostigt spenderande bakom sig.

5. Mitt risktagande blir större och större. Även om jag tidigare har varit ganska försiktig har jag nu köpt ett företag och ett sommarhus, vilket jag nu renoverar till hög kostnad. Mycket kan gå fel.

Varför amortera?

Det finns många anledningar till att amortera, men när man tänker på följande:

Jag lånar just nu till 2,55% ränta och sparar till 2,9%

Ja, det är sant, drömmen är verklig, jag gör som på Ebberöds bank, lånar pengar och sätter in dem på sparkontot. På det tjänar jag ett räntenetto, helt galet!

…finns det då någon anledning?

Visst finns det psykologiska aspekter. Om jag inte är tillräckligt mogen för att spara det jag egentligen skulle ha amorterat funkar det ju inte.

För sitt boende bör man ta höjd för renoveringar och underhåll. Det kan man göra genom att amortera eller genom att spara. Jag väljer att spara.

Samtidigt säger experterna att man inte kan låna sig rik. Det stämmer nog till viss del. Det är för lätt att tappa begreppen och kanske använda pengarna istället för att spara dem.

En sak vi skulle kunna göra är att låna på vår sommarstuga och på så sätt lätt få ut en halv miljon. Vi kan säga att det ska användas till renovering. Istället sätter vi in dem på banken. Ränteskillnaden är alltså just nu 0,35% vilket på ett år blir 3 500 kronor (2 450 efter skatt). Inte alls att förakta, men knappast värt besväret och kostnaden att ta ut ett pantbrev och gå igenom bankbyråkratin.

Okej, så jag ska inte gå så långt, men jag tänker inte amortera i brådrasket.

Men hur fantastiskt är då egentligen detta? Varför går inte alla och lånar max och sätter in på sparkontot?

Jo, för att man måste ha något att låna emot, typ ett hus eller en bostadsrätt, som har något övervärde att belåna. Min fru sitter till exempel med en halv mille på sparkontot och tjänar 2,9% ränta. Om hon istället skulle köpa en sommarstuga (till) för dem pengarna, belåna den, och sätta in pengarna på banken, så skulle hon bara tjäna räntenettot, alltså 0,35%. Detta gör att det inte finns någon mening med att göra på detta sätt, om hon inte vill ha stugan förstås.

Lever drömmen

Jag måste erkänna att jag har lite svårt att njuta av mina dagar i frihet. Det beror på att shoppen inte funkar som jag vill och att jag inte kommer igång ordentligt med att uppdatera den. Prokrastinering kanske man kan kalla det.

Istället har jag fixat och donat en hel del i hemmet, så frugan blir nöjd. Men nu är det dags att jobba för framtiden och inte bara fixa dagliga göromål.

Men först ska jag ut i solen och vintersporta. Det njuter jag av!

Miljonärens efterlängtade inlägg

Jag tänkte analysera min gamla idols senaste, och väldigt efterlängtade, inlägg.

Jag har skrivit ett referat av varje stycke, följt av mina egna kommentarer i kursiv stil.

Han inleder med att säga att det är över 6 år sedan han skrev sitt första inlägg, varpå han repeterar sina ekonomiska mål. De var/är alltså första miljonen inom 5 år (före 30 års ålder), 3 miljoner före 35 och 10 miljoner före 40.

Precis som han skrivit tidigare måste det till något som ger bättre utväxling mellan 35 och 40, men har man väl börjat tänka rätt så är det inte otroligt att såna möjligheter presenterar sig.

Sen beskriver han att han fick ett infall att skriva och lämna en rapport men att han troligen inte kommer att börja blogga regelbundet igen.

Denna ”rapport” innehåller de viktigaste ekonomiska talen men jag tycker att det hade varit trevligt att se en riktig ”månadsrapport” i den formen han brukade redovisa dem. Hans rapport ligger även till grund för min, vilken jag startade ett år innan jag började blogga.  Jag behöver väl inte ens säga att jag vill att han ska börja blogga igen…

Miljonären säger att han är lika motiverad som tidigare men att de mest extrema spartrixen är bortlagda.

Det både gläder mig och inte. Hans gränslösa snålande gav mycket krydda åt bloggen och gjorde honom intressant och unik. Men samtidigt är jag glad att killen har hittat ett långsiktigt hållbart sätt att spara, utan maniska inslag.

Han är snart 32 och hans nettoförmögenhet är 2,6 miljoner med hans sätt att räkna. Portföljen består i ett fåtal aktier och fonder.

Han blev alltså miljonär i september 2009 och har nu 2,6 miljoner. Jag får det då till att nettoökningen är 1 537 000 på 40 månader och således över 38 000 i månaden! Det är ganska fantastiskt och jag skulle gärna vilja ha en redogörelse för hur han fixat det. Hans sätt att räkna är i stort sett samma som mitt, inklusive boende. 

Han har flyttat isär från tjejen och bor i en lägenhet som han köpte för 1,9 miljoner hösten 2012. Miljonären berättar att hans bolån är på 900 papp och att han har 100 tuss på sparkontot.

Här är jag lite förvånad över att han köpte en så dyr lägenhet, den förra var väldigt lågt värderad. Men också att han över huvud taget vågade köpa nu, men å andra sidan hade han kanske inte så mycket val. Skulle förresten vara roligt att veta hur mycket han fick för den gamla, eftersom det var ett evigt tjat i kommentarsfältet när han emellanåt uppvärderade lägenheten. Han nämner också att de som sa att han skulle bli ensam och olycklig delvis fick rätt. Han syftar här på alla elaka kommentarer som brukade förpesta bloggen. Kommentarer från människor som inte tål att folk lever utanför normen och har andra mål. Han säger inte om han är olycklig, bara att han är singel, men det hänger inte ihop i min värld.

Han tjänar numera 28 000 efter skatt och sparar 22 000. Han berättar om sin strategi, hur han har köpt aktier och fonder för allt under ett par år men nu växlar över till räntesparande. Strategin visar också att han ska sälja hälften av innehaven om börsen stiger med 10% under 2013 och sälja allt om den stiger med 20%.

Kul att lönen har gått upp så pass mycket, han tjänade inte alls särskilt mycket när han började blogga. 78% sparande är helt makalöst och jag kan inte förstå hur han klarar det, trots att jag läst varenda inlägg i hans blogg. När nu lönen är så pass bra också blir det duktigt mycket pengar. Om detta stämmer lever han alltså på 72 000 kronor per år, vilket skulle kunna täckas av kapitalinkomster (5% efter skatt) från 1 440 000 kronor. Med det sättet att räkna är han redan ekonomiskt oberoende.

Det är bra att han har uttalade strategier, det hjälper en att inte svänga fram och tillbaka. Att sluta köpa nu gör mig dock konfunderad. Jag trodde ju att bolagen är ganska lågt värderade fortfarande. 

Sist resonerar han om det stora målet, 10 miljoner kronor före 40, och att han lätt skulle klara målet för 35 (3 miljoner) bara genom ränta, men att han måste ha lite mer utväxling om han ska nå 10 inom så relativt kort tid.

Han resonerar givetvis helt riktigt med att han måste ha utväxling, men det skulle vara trevligt att veta om det finns alternativa strategier. Nu verkar allt vara uppbyggt på att han åter ska kunna tajma marknaden och göra ännu ett fantastiskt insteg efter en större eller mindre börskrasch. I långa loppet tror jag stenhårt att det kommer att lyckas, men han måste ha mycket flyt om det ska hinna betala sig innan 40. Han nämner ingenting om företagande. Han hade ett företag tidigare och jag antar att han, liksom jag, har insett vilket fin utväxling man kan få om man driver eget. 

Tack för uppdateringen Miljonären!

Stoppa pressarna – Miljonären bloggar igen!

Jag fick just en kommentar från ”Miljonären” på bloggen Miljonär innan 30.

Jag är så glad att han skrev på min blogg och jag är glad att vi får en uppdatering om hans liv och ekonomi.

Varför bryr jag mig så mycket?

Jo, han är anledningen till att jag började intressera mig ordentligt för privatekonomi, började våga drömma och så småningom startade en egen blogg. Det är också därför min blogg ser ut som den gör, eftersom jag är mest intresserad av att läsa anonyma bloggar som tar upp allt som har med den personliga ekonomin att göra och inte skönmålar eller självcensurerar.

Nu ska jag läsa hans senaste inlägg en gång till och sedan kanske analysera och recensera det i ett nytt inlägg.

I won’t back down

Spenderade senaste timmen med att prata ner min HB-partner från att göra galna inköp. Jag tror som väl är att det lyckades.

Jag har litat på hans omdöme alldeles för mycket, men min fru har sett problemet och påtalat att han gör affärer med hjärtat istället för med hjärnan. Hans hjärta ändrar sig också ganska ofta…

Som ”inköpsansvarig” har han fått ganska fria tyglar tidigare, och företaget hade inte alls varit på samma höga nivå om han inte hade haft det prylintresset och nyfikenheten som han har. Men inför 2013 sa vi att detta är året vi ska tjäna pengar, fokusera på det vi kan och sluta springa runt och uppfinna nya saker. Direkt efter det har han en handfull sponsoröverenskommelser han vill göra och flera nya leverantörer.

Först tänkte jag bara säga ”kör” som vanligt, men efter några frågor om leverantörerna och vad sponsringen skulle bestå i fick jag dra i stora bromsen. Jag börjar lära mig hur viktigt det är med en välvillig och duktig leverantör, och detta var inte en sån… Är de ens lite svåra eller motvilliga spelar det ingen roll vilken kvalitet deras prylar har, då kommer det inte i längden att gå att ha dem som leverantör.

Jag är stolt över mig själv att jag för en gång skull inte knuffades omkull och kördes över.

Upp, UPP, UPP!

Varje styrelsemöte i bostadsrättsföreningen redovisas överlåtelser och varje gång nickar och skrockar en del åt de fantastiska priserna. Vår ordförande säger också uttryckligen; vad bra att det ännu går upp!

Det får mig givetvis att fundera på om det verkligen är så bra, och i så fall för vem?

Rubriken syftar på ett sarkastiskt utrop som Cornucopia? använder för att beskriva BLT (bolånetorskarnas) syn på evigt stigande bostadspriser. Den nedgång som han har aviserat så länge och som han påstår inleddes för drygt ett år sedan ser vi fortfarande inget av, men visst måste den komma, åtminstone om priserna inte ens förstår att ligga still, utan stiger som de fortfarande verkar göra på vissa ställen.

Jag och min fru siktar på att köpa hus inom ca 5 år, så för oss får det gärna komma en ordentlig bostadskrasch, eller ännu hellre enbart en huskrasch, men det är ju lite för otroligt.

Så, i vilken situation är det bra att priserna på vårt boende stiger?

  • Om man funderar på att belåna sig hårdare (troligen inte positivt i längden)
  • Om man funderar på att flytta till ett billigare boende
  • Om man vill köpa ett dyrare boende men inte klarar att spara ihop till kontantinsatsen (då ska man troligen inte ha ett så dyrt boende)
  • Om vi vill att det bara ska flytta in bättre bemedlade individer i föreningen
  • Om man vill känna sig rik
  • Om priserna stiger mer i vår förening än de gör i närliggande föreningar

Min lägenhet är vara värd ca 1,8 M vilket innebär att den på 4 år har stigit med 550′ eller 44%.

Min aktiehistoria

När jag var barn spelade jag väldigt ofta ett spel som hette Kapital, vilket är ett helt vanligt sällskapsspel om aktier. Jag lade dock inte så mycket tankar på vad aktier var, mer på att försöka vinna spelet. Utdelningar, kursfall och kapitalskatt var dock något som jag ordade tidigt.

Någon gång i tolvårsåldern lade jag märke till aktiesidan i lokaltidningen, och frågade min far hur börsen fungerar. Jag kommer inte ihåg hur han förklarade det, men i mitt huvud var börsen ett ställe där man kunde skapa gratis pengar och därför väldigt lockande. Pappa sa att det fanns något som hette Aktie-SM, som jag kunde prova på om jag ville offra 20 kronor, eller vad det kostade då. När det var dags att skicka in aktiefördelningen visste jag fortfarande lika lite och jag tog de namnen jag tyckte såg fina ut.

Det ledde inte direkt till att jag lärde mig något om börsen, jag var inte bra på att skaffa information själv och fick ingen hjälp, men jag hade ändå tur och vann Conturafonden, på en utlottning, till ett värde av 50 kronor. Glad blev jag, men det var inte ens särskilt mycket pengar för en tolvåring i mitten på 80-talet, så jag lät dem stå kvar på fondkontot och glömde så småningom bort dem.

När IT-boomen var som hetast i slutet på 90-talet var fondandelarna värda över 1000 kronor, vilket gjorde att jag fick intresse för börsen igen. Fattig student som jag var hade jag inte mycket att satsa, men min skräck att stå utanför när ”alla andra” blir rika gjorde att jag ändå sparade ihop ca. 10 000 och hoppade på första bästa IT-bubbla och siktade mot himlen. Fortfarande nästan helt utan att förstå vad börsen är. Under denna tid formulerade jag dock min aktiehandel som ett lottinköp, så när bubblan sprack och mitt största innehav gick i konkurs så blev jag inte knäckt för det. Däremot försvann mitt intresse för aktiehandel ganska mycket.

Sedan dröjde det ända till 2007 innan jag åter började intressera mig för ekonomi och i viss mån börsen. Jag började läsa ekonomibloggar och insåg hur dålig jag var på att spara. Ju mer jag läste desto mer insåg jag att det lilla jag hade sparat inte alls hörde hemma i dyra fonder. Samtidigt fick jag en annan förståelse för vad aktier egentligen är och på vilket sätt jag skulle känna mig bekväm att satsa denna gång.

Företagsmålen för 2012 och 2013

Så här såg målen ut för 2012 (se inlägg):

  • Sparmålet för 2012 är 200 000
    – Precis uppnått
  • Försäljningsmålet är 350 000 för mitt eget AB
    – Nära, 345 000 slutade det på
  • Försäljningsmålet är 1 000 000 för handelsbolaget
    – Troligen ganska nära målet, men inte uppnått

2013 kommer att bli ett helt annorlunda år, där det vanliga sparandet inte kommer att vara så lätt att sätta ett finger på eftersom jag inte är anställd eller tar ut någon lön av företagen. Jag tror inte jag sätter något mål för sparandet. En ny firma har tillkommit så det blir ett viktigt mål för den. För de andra bolagen sätter jag en försiktig ökning.

Mål för 2013:

  • Försäljningsmålet för mitt eget AB är 400 000
  • Försäljningen i HB ska rimligtvis bli 750 000, varav 500 000 via e-butiken.
  • Försäljningen i mitt och frugans AB ska bli 900 000

För första gången betyder målen inte bara vad jag vill att de ska vara, utan vad de måste vara för att jag ska ha någon anledning att fortsätta att anställa mig själv.

Månadsrapport, december 2012

Andra månaden utan lön.Privatekonomi

Jag passade på att betala tre månaders avgift till bostadsrättsföreningen på en gång. Dels för att jag hade en hel del kontanter, dels för att jag inte har någon månatlig inkomst och dels för att jag får fakturorna tre månader i stöten och det har hänt att jag tappat bort dem.

  • Har fått tillbaka ca 13 000 på skatten
  • Aktierna oförändrade
  • 5 814 in i ränta på sparkontot, efter skatt
  • Har lånat ut 40 papp till nya firman efter stora inköp
  • Utlandsresor har gjort spenderandet lite högre
  • Sålde alla aktier i aktieprogrammet

Jag borde egentligen redovisa hushållets gemensamma siffror och inte mina egna, men vi har inte kommit hela vägen i vår gemensamma ekonomi ännu. Dock är det totalen som är viktig i det långa loppet eftersom numera är en ekonomisk enhet som gift par.

Försäljningen i AB var den sämsta sedan januari 2010 och första gången sedan maj 2010 som den var under 10 000! Det landade på ca 9 000 vilket naturligtvis är tråkigt och oroande, men jag får hoppas att det är en anomali. Tråkigt också att bryta raden av månader över 20 000, vilken hade nått 8 månader i sträck.

Försäljningen i HB var ca 6 000.

I nya AB hade vi god julförsäljning men det är oklart hur stor. Nu är det full fokus på nya plattformen.