Sommarhuset

Jag kommer inte ihåg hur mycket jag har skrivit om sommarhuset tidigare men det kan vara läge att dra hela historien igen i alla fall.

För ca två år sedan fick jag bud på en insiderdeal på en sommarstuga. Det var min far som fick erbjudandet egentligen men han passade vidare till sina barn. Eftersom min bror har satsat lite annorlunda med fett hus, fina bilar och ingen cash så kunde han trots att han ville, inte hoppa på tåget.

Vi gjorde lite efterforskningar och jag var övertygad om att det var en bra affär, så jag och frugan köpte det för ca 650 papp, kontant, inga lån. Eller rättare sagt, jag utökade lånet på lägenheten för att få ihop till min del utan att nalla på sparkontot eller aktieportföljen.

Det tog nästan ett år innan affären blev klar eftersom det tidigare stod på ofri grund, så mark skulle styckas av och köpas innan vi kunde göra affären på hela den nya fastigheten.

Direkt när vi var ägare projekterade vi avlopp, vilket kostade drygt 100 loppor. Det var meningen att utbygget för ca 200′ skulle komma igång innan sommaren också men det har ännu inte börjat. Hur som helst är vi ganska investerade nu i alla fall. Då var det inte så roligt när jag bad en gammal vän, som är mäklare, att värdera huset. Blev nästan knäckt när han värderade det till under vårt inköpspris.

Men vi bestämde oss för att inte tänka mer på det, vi var ju redan investerade och det fanns en del indikationer på att han hade fel. Inte för att jag vet hur mycket verklighetsförankring det har, men taxeringsvärdet från Skatteverket kom in på nästan en miljon.

Nu har vi snart ett utbygge på huset och ett fullt dugligt sommarhus med stor trädgård, som är både trevligt att bo i på semestern och lättuthyrt om man skulle vilja det.

Både jag och frugan har haft lite ångest om att det inte var en så bra investering, men vi har bland annat tröstat oss med att det kan ses som en hedge mot fortsatt uppgång i huspriserna och att mark på det stället är en stabil tillgång.

Inte en chans att vi sparar till vårt barn!

Men visst finns det lägen då det är en bra idé.

Till exempel:
Man litar inte på sin egen förmåga att spara pengar så pass att man kan hjälpa sina barn när de behöver.

Mor- och farföräldrar vill ge något, då kan det vara smidigt att ha ett konto i barnets namn.

På tal om det. Om man promt måste spara åt sina barn så ska man ändå inte göra det i barnets namn. Vad händer om man har en helt oregerlig 18-åring och den plötsligt får tillgång till en massa pengar? Själv fick jag pengar som räckte gott och väl till körkort, men när jag tagit det till en mycket lägre kostnad så gick resten till vin och sång.

Många sparar barnbidraget på ett konto åt barnen, som att det är deras pengar. Om det hade räckt till att föda upp barn så hade jag väl köpt det, men de är bra mycket dyrare än vad man får in på barnbidraget så i min bok så ska allt åka in på samma konto som inkomsterna, för att fördelas precis som allt annat.

Hur ska då vi se till att barnen har en god ekonomisk grund i livet?

Vi ska se till att vi har det bra, med stort ekonomiskt spelrum både i budget och i nettovärde. Vi ska ha en låg skuldnivå, så att vi är fria att flytta eller gå ner i arbetstid, eller vad framtiden kräver av oss.

Utöver det ska vi ge våra barn en god ekonomisk uppfostran, så att de i grunden förstår pengar och skuld. Att bara ge dem pengar skulle lura dem att tro att det är lätt att få tag på, vilket skulle ställa till det för dem längre fram i livet.

En viktig nyhet också i mitt ekonomiska liv

Nu är det dags för mig att följa mina bloggkollegor Äga min tid och Tuff Tripp, jag ska nämligen bli farsa!

Jag påminner om att detta är en ekonomisk blogg, och det är anledningen till att jag endast kommer att skriva om de torra, ekonomiska bitarna kring barn och föräldraskap, inte för att jag är mindre känslosam eller har fel prioriteringar i livet.

Just den ekonomiska biten kring barn är ju ganska fascinerande. Hur kan någon som är ekonomiskt sinnad ta på sig ett så stort ansvar? Senaste uträkningen från någon svensk bank sa att ett barn kostar ungefär en miljon från 0-18 år. Det är bara extra kostnader har jag för mig, inte förlorad inkomst. Barnbidraget blir ungefär en kvarts miljon totalt.

I en del andra länder får man skattelättnader när man har barn men det har vi inte här. Den ekonomiska inverkan med barn är alltså stor, ingen tvekan om det.

När man har accepterat att det kommer att kosta mer, och man är beredd att axla detta så har man ändå många val att göra.

Familjebil
Jag har som bekant en liten billig sportbil, inte så lämplig för en barnfamilj. Vi måste således köpa en ”ny”, vilket blir en begagnad V70 eller nåt liknande. Pålitligt, billigt och med bra lastutrymme är mina kriterier.

Boende
Frugan tittar avundsjukt på alla som har hus och det är svårt för henne att hålla tillbaka husdrömmen, även om hon inte kan definiera vad det är som lockar. Vi har i alla fall bestämt att bo i lägenhet i minst ett år till. Bekvämligheten med lägenhet och det billiga boendet är starka argument för att bo kvar. Med alla projekt vi har behöver vi inte ett ”husprojekt” också, med trädgård och kåk som måste underhållas.

Föräldraledighet
Både jag och frugan har förmånliga avtal i våra anställningar. Hon kan ta ett halvårs ledighet med ca 80% av HELA lönen. Om hon inte tar mer än så får hon även behålla bonusplanen. I mitt ekonomiska helhetstänkande känns det väldigt viktigt att hon klarar sig med den ledigheten. Det är möjligt att hon kommer att vilja ha mer, särskilt när hon jämför sig med andra mammor, men då tänker hon inte på vårt långsiktiga mål, att vara helt fria från förvärvsarbete när ungen fortfarande går på lågstadiet. Jag menar, visst är det trevligt att vara hemma i ett helt år med ett litet barn, men det är väl bra om en tioåring också har närvarande föräldrar.

Jag får också väldigt förmånlig ersättning i ca ett halvår, men min hemliga dröm är att inte gå tillbaka efter föräldraledigheten, utan vara borta så länge som möjligt och samtidigt som ersättningen blir mindre och mindre blir vinsten i firmorna större och större.

Jag vill inte verka arrogant och jag är ödmjuk för att man kan få ett barn som har speciella behov, inte sover ordentligt eller allmänt suger all ens energi, men jag tror verkligen att jag kan driva mina firmor samtidigt som jag är föräldraledig. Den stora svårigheten kommer tidigare än så, när min fru behöver mer hjälp i slutet på graviditeten och när hon är hemma och jag måste jobba heltid samtidigt som jag tar hand om mina företag. Då kommer jag att hyra in så mycket hjälp jag kan.

Kan vi få ihop detta så kan det bli riktigt bra och vi kan rusa vidare mot friheten under en period som normalt är väldigt mager för en familj.

Ont om inlägg

I år har det varit nästan helt tomt på inlägg från JoF, förutom månadsrapporterna.

Först och främst har det berott på att jag varit mer försiktig med min tid. När jag var tjänstledig blev det tydligare för mig vad som var produktiv tid och inte. Jag tycker att det är trevligt att skriva och jag tror att jag behöver skriva av mig lite, men i tävling med allt annat så förlorade skrivandet i alla fall.

Nu tar jag mig lite tid att skriva igen, men det är ingen idé att lova något, det är alldeles för mycket viktiga saker som händer framöver som är prioriterade långt före skrivandet.

Månadsrapport, juli 2013

  • Börsvärdet ner ca 4′ för migPrivatekonomi
  • Lönen kommer in igen, skönt
  • Försäljning i butik B var 44′ vilket är bra för juli
  • Försäljningen i butik A var 10 800, lite sämre än ifjol
  • Nya butiken C är äntligen smyglanserad

Har fått lite semester och fest nu, vilket mest har fått mig att tvivla på tillvaron jag valt, inte fått några laddade batterier. Det kommer vare sig jag vill eller inte bli lite omprioriteringar framöver, där jag absolut inte kommer att jobba så hårt som jag har gjort för så lite avkastning.

Har det fortfarande lite tungt som ni hör, men det finns gott om framtidshopp!