Jag skapade ju ett eget AB just före årsskiftet 2011-2012, där jag lade den webbutik som jag drivit i en enskild firma i många år. Det var rätt tid att göra eftersom den skulle börja göra vinst.
Samtidigt hade jag ganska nyligen flyttat ihop med min kvinna och startat ett företag med henne utan att ha någon verksamhet. Vi visste att vi ville göra något men var tvungna att snabba på innan hon började sitt nya jobb, eftersom det i kontraktet stod att ledningen måste godkänna sådant under anställningstiden.
Men eftersom vi nu är gifta finns det ingen mening med att släpa på ett extra bolag. Lite kul är det att se folks märkligt imponerade miner när jag säger att jag driver två AB och ett HB, men det är ju inte antalet företag som är viktigt, det är vinsten!
Jag har alltså ett extra betalkort i plånboken att hålla reda på och extra bokföring, extra bokslut, extra verksamhetsberättelse och så vidare.
Det är alltså dags att låta vårt gemensamma bolag ta över verksamheten i mitt enskilda AB.
Tekniskt gör jag väl ungefär så här:
- nya bolaget köper lagret
- gamla bolaget likvideras
- aktiekapitalet tas ut
- leverantörer och kunder kontaktas
- bankkonto och kort sägs upp
- bokföring slutförs
- bokslut och årsredovisning görs
Det är inte så roligt som det låter att ha tre olika företagskort i plånboken, plus två bankkort och ett Visa (Coop).
Kalle
Sep 30, 2013 @ 10:28:27
Bästa hade naturligtvis varit att inte behöva ha ett AB eller HB alls. Det har man ju i första hand för att staten har våldsmonopol och är beredda att utnyttja det.
Det andra skälet till att man har ett AB är att staten, av någon outgrundlig anledning, gjort det lagligt att avtala bort det personliga ansvaret för ledningens handlande. (I en större verksamhet kan det ju vara en fördel med en egen juridisk person – om bolaget är så stort att ledningen inte kan ha insyn i alla detaljer.)
Har själv ett aktivt AB sedan 25 år, men jag hade inte haft det om det inte var för statens våldsmonopol. Har aldrig utsatt bolaget eller mina kunder för några risker, så jag kör inte i AB-form för att undvika det personliga ansvaret.
jobbochfirma
Sep 30, 2013 @ 10:56:31
Jag är inte nervös för statens ”våldsmonopol” så det är absolut inte en anledning till att jag har AB. Jag tror gott om staten!
Du har ju fortfarande personligt ansvar när du leder ett AB. Det du slipper är en direkt koppling till den personliga ekonomin.
T.ex.
Om du gör olagligheter i företagets namn kan du lita på att du blir åtalad personligen. Om du förskingrar pengar och företaget går i konkurs blir du givetvis skadeståndsskyldig privat! Men om företaget går i konkurs av någon oskyldig anledning så kan borgenärerna inte kräva det av dig personligen.
Jag har AB för att det inte längre finns några större kostnader och nackdelar med det. Att kunna bestämma själv huruvida vinst ska bli lön, utdelning eller vara kvar i företaget är det viktigaste just nu.
Kalle
Sep 30, 2013 @ 11:29:53
Min grundåsikt är att skatt är stöld – mer än hälften av det jag arbetar – kanske mer än 75% – går till staten, kommunen och landstinget. Oavsett vad jag anser om hur dessa entiteter spenderar (frukten av) mitt arbete. 90% av det staten, kommunerna och landstingen gör, tror jag skulle göras bättre och effektivare av privata intressen. Och då skulle jag själv få avgöra om jag ville ta del av dem.
Jag begår inga olagligheter, vare sig privat eller i firman. Men har på senare år fått en insikt – aha-upplevelse – kring individen versus stat/kommun. Numera anser jag att vi lever i en ”matrix”, där vi blint accepterar att bli robbade på 75% eller mer av det vi skapar.
VArje år lägger jag mer än en månad på bokföring, deklarationer, bokslut, årsredovisning och annan administration – vars ENDA syfte är att stat och kommun skall se att jag inte sinkar bort en enda krona av de pengar som de anser att de kan ta från mig. Bokstavligen med en pistol mot mitt huvud. (Om jag inte redovisar eller betalar kommer kronofogden och betalar jag inte då kommer beväpnad polis).
Själv tar jag all risk. När mina föräldrar var sjuka och gick bort gick jag in i en depression och hade det svårt att gå runt. Men kan jag sjukskriva mig som privat företagare? Kan jag hoppa över några månaders deklarationer och skatteinbetalningar? Under ett år kunde jag inte ta ut lön, men varje månad skulle deklarationerna in och momsen skulle in varje kvartal. Staten fick sina pengar – man jag fick inte en krona. Men vad gör man? Med en pistol mot huvudet? Betalar, så klart.
Staten är en girig maffia. Det var t.o.m. bättre på adelns och kungarnas tid – då betalade du ungefär var tionde. Idag får man behålla var tionde.
🙂
Aaah. Det kändes skönt. Men det är ungefär så det är, om man skall vara djävulens advokat. Stat och kommun hade kunnat nöja sig med hälften i skatter och ändå kunna leverera bättre service än vad de gör idag. Så enkelt är det. Den enskilda människan – och inte minst företagaren – är i praktiken en slav till den politiska eliten, vilken anser sig vara bättre än du själv att bestämma hur du skall spendera frukten av ditt arbete. Och de är så övertygade om sin egen förträfflighet att de har gett sig själva våldsmonopol för att övertyga oss om att de har rätten på sin sida.
Kalle
Sep 30, 2013 @ 11:34:35
”Jag har AB för att det inte längre finns några större kostnader och nackdelar med det. Att kunna bestämma själv huruvida vinst ska bli lön, utdelning eller vara kvar i företaget är det viktigaste just nu.”
Du måste lägga tid och pengar på bokföring, deklarationer, bokslut, revisor osv. För min del är bara det en månads arbete om året. Sedan gör du det i huvudsak för statens/kommunens skull – så att de skall se att du betalar in skatt. Det finns inget självändamål att driva verksamheten i ett AB (mer än att det just blir lättare att hålla reda på hur mycket du skall betala i skatt).
Kalle
Sep 30, 2013 @ 11:42:33
”Om du gör olagligheter i företagets namn kan du lita på att du blir åtalad personligen. Om du förskingrar pengar och företaget går i konkurs blir du givetvis skadeståndsskyldig privat!”
Naturligtvis.
”Men om företaget går i konkurs av någon oskyldig anledning så kan borgenärerna inte kräva det av dig personligen.”
I min värld – utan en stat med våldsmonopol – är det individen som får ta ansvar för sitt eget handlande. I denna värld finns inga konkurser av en ”oskyldig” anledning – har man gjort bort sig, får man ta konsekvensen av det. Men i en fri värld så finns det naturligtvis försäkringsbolag och om man sysslar med saker som man inte kan kontrollera så finns möjligheten att försäkra sig bort från konsekvenserna. Vilket det redan gör idag till viss del – jag har en försäkring för företaget och där ingår en ansvarsförsäkring – om t.ex. en kund skulle skada sig på en av mina produkter och stäma mig, så är firman försäkrad.
Det är egentligen märkligt att man kan gå i konkurs av ”en oskyldig anledning” och så får t.ex. leverantörerna stå för fiolerna (om de inte har hunnit få betalt). Ännu märkligare är att stat och kommun står först i kö om en firma går i konkurs – ofta får stat och kommun sina pengar – men de som faktiskt tagit en risk och utfört ett arbete (leverantörerna) får inte en krona. Allt med stöd i statens våldsmonopol.
Lundaluppen
Sep 30, 2013 @ 12:29:09
Ett alternativ till din plan skulle kunna vara att låta ert gemensamma AB köpa dina aktier i ditt privata AB. Sedan kan bolaget fusioneras med sitt nya moderbolag. Jag har själv erfarenhet av denna procedur och det är hyfsat enkelt. Jag tror proceduren summerat blir enklare än vad du skissat på.
jobbochfirma
Sep 30, 2013 @ 14:06:31
Det är ett bra och initierat tips Luppen!
Faktum är att jag redan börjat fylla i blanketten för fusion. Jag skrev detta inlägg för två veckor sedan och har efter det lärt mig lite mer.
Ett inlägg om det kommer.
Lundaluppen
Sep 30, 2013 @ 18:39:31
Jag tror det tas emot bättre av leverantörer och kunder också. Lycka till!
jobbochfirma
Okt 01, 2013 @ 10:39:39
Har redan bytt för webbkunderna, vilka jag inte tror bryr sig. De amerikanska leverantörerna kunde inte bry sig mindre.