Mor vs svärmor

30 Okt 2013 2 kommentarer

av jobbochfirma i Privatekonomi

Detta exempel innehåller inte sanningar, bara exempel från verkliga livet med kanske aningen långt dragna slutsatser.

Min mor är född på 40-talet i ett jordbrukarhushåll, saknar högre utbildning och har aldrig haft något annat än praktiska arbetarjobb.

Min svärmor är född på 50-talet i en storstad, utbildad sjuksköterska men numera sjukskriven med både psykiska och fysiska krämpor.

Jag tänkte gå igenom vem som klarar sig bäst om de inte blir försörjda.

Mor är äldre men har alltid tagit väl hand om sig och hållit sig i trim. Hon skulle utan problem fortfarande klara av de städjobb eller vaktmästarjobb hon haft tidigare. Hon är även en duktig skribent och snabb på tangentbordet, och även om hon avskyr datorer så kan hon använda mejl och ordbehandling.

Svärmor är ännu inte i pensionsåldern men kan knappast jobba fysiskt och har inget att komma med i form av teoretiska kvaliteter eller något som har med datorer att göra.

Mor har alltid odlat en del själv och kan det mesta om att odla ätbara saker. Dessutom är hon en erfaren samlare, så svamp, nötter och bär är ett välkommet tillskott. Allra bäst är hon på djurhållning, men även om hon älskar sina djur har hon inte något problem att stycka och äta dem. Hon skulle till och med kunna döda dem själv om hon var tvungen. Tillagning sker oftast från grunden.

Svärmor är rädd för naturen och skulle aldrig äta något hon plockat. Hon är inte bekväm med att behandla oprocessat kött och skulle aldrig komma på tanken att ens lära sig något om slakt. Hon skulle behöva börja helt från början om hon vill odla eftersom hon inte ens har en grön växt hemma. Hon tycker att hon lagar mat när hon sätter halvfabrikat i ugnen.

Mors favoritsysselsättning är att njuta av naturen. Gärna tidiga morgnar. Hon känner aldrig behovet av att shoppa och hon har ingen dyr hobby.

Svärmor har som enda hobby att gå i affärer, vilket inte ens gör henne glad.

Vem tror ni är bäst lämpad att klara zombieapokalypsen?

Slutsatserna från dessa två levnadsöden är:

  • Håll kroppen i trim
  • Var glad och tacksam för det du har
  • Fortsätt alltid lära och utvecklas

På senaste tiden har saker ändrats lite. Min svärmor har börjat vara barnvakt åt ett barnbarn och har genom det fått ett syfte och en roll i livet. Underbart att höra henne prata om  (klaga på) praktiska vardagsbestyr istället för bara krämpor och avsaknad av pengar. 

Cornucopia? och konsumtionsenheter

25 Okt 2013 7 kommentarer

av jobbochfirma i Privatekonomi

Min favoritbloggare är min favorit av två anledningar. Han försöker aldrig stryka någon medhårs och håller sig därför alltid intressant. Han gör grundlig research och granskar kritiskt.

Men ibland misslyckas även den bäste. Vi kommer nog inte att få någon tårfylld ursäkt men misstaget var ganska allvarligt och ämnet väldigt intressant, därför tar jag här upp både sakfrågan och missen.

Det gäller redovisningen av ”Hushållens disponibla inkomst” och en undersökning där läsarna skulle markera i vilken decil de hör hemma.

Jag var väldigt förundrad över att mitt hushåll skulle höra till den högsta decilen enbart genom min frus inkomst! Det fick mig att bli lite skeptisk direkt. Vi skulle alltså ha lika mycket efter skatt som decilgrupp nio och tio tillsammans! Nånting är galet.

Alla kan göra fel men Cornu gick ju på lite väl hårt (sin vanliga stil) och sa: De låg 2011 på en disponibel månadsinkomst om 41 442:- SEK. Ett rätt patetiskt belopp, med tanke på att detta är landets 10% högst avlönade hushåll.

Vilket alltså visade sig vara fel, vilket även resultatet i undersökningen antydde, men det avvisades i kommentarsfältet:

Wofser2013-10-22 10:27
Hushållens disponibla inkomst verkar låg?
Jag och tjejen har helt ”normala” jobb och ändå hamnar vi i decil 9 eller 10. Så bra känns det inte. 🙂
Finns det data för hushåll med t ex 2 personer? Hur ligger den disponibla inkomsten då?

Cornucopia?2013-10-22 10:31
Nej, det är så här illa det är helt enkelt. Det är inte konstigt att svenskarna inte har något sparkapital och att många inte klarar oförutsedda utgifter. Drygt 40000:- SEK i disponibel månadsinkomst för de 10% ”rikaste” hushållen…

Ytterligare någon framhärdar det orimliga, Cornu står på sig men viker sig sedan, utan någon ursäkt förstås, när någon förklarar hur man ska räkna:

Ben Dover2013-10-22 10:33
Hälften befinner sig i högsta decilen. Alla är välutrustade på the internetz. Själv är jag längre när jag ligger ner i upphetsat tillstånd än när jag står upp.

Cornucopia?2013-10-22 11:25
Stämmer rätt väl med tidigare undersökningar.
http://cornucopia.cornubot.se/2013/10/nytt-trafikrekord-i-september-2013.html
Endast 3% av bloggens läsare är arbetslösa. 49% är tjänstemän, 22% är chefer eller egna företagare.

En idag rätt normal tjänstemannalön med några år i yrket är säg 40000:- SEK. Det ger 27000:- efter skatt. Om den andre i hushållet har 16000:- efter skatt, dvs en mkt låg lön på drygt 20000:- SEK, så landar man på 43000:- och decil tio. Allt som krävs är en hög lön och en låg lön. Alternativt två löner om 28000:- före skatt, så landar man i decil tio.

Nalle2013-10-22 14:21
Nej så räknar man inte. Se kommentar nedan. I exemplet ovan har paret om de är DINKare (double income no children) 43000/1,51= 28476. De hamnar fortfarande högt i decil 9. Men får de lite barn, vi kan anta som medelsvensson att de har två barn och då blir deras disponibla inkomst per konsumtionsenhet 43 000/2.45= 17 551 kr och då hamnar de i decil 5. När man räknar disponibla inkomster räknar man också på hur många som ska leva på pengarna.

Cornucopia?2013-10-22 16:02
Undersökningen kommer göras om.

Slut på kommentarsfältet

Så till sakfrågan, med mig själv som exempel som vanligt.
Hur man räknar ut inkomst per konsumtionsenhet hittar du här:
http://www.scb.se/Pages/ThematicAreaTableAndChart____355171.aspx

För oss blir det:
72 000 (inkomst efter skatt) / 1,51 = 47 682 vilket placerar oss i tionde decilen

Men snart får vi barn och om allt går bra blir det:
72 000 / 2,03 = 35 468 och vi halkar ner till decilgrupp 9

Jag vet inte hur mycket värdering jag ska lägga i Cornus misstag men för mig blir det lite lättare att förstå hur huspriserna kan vara så höga. Det är något som man också har haft på känn, genom anekdoter, med alla vänner och vänners vänner som tjänar hur mycket som helst och absolut inte kommer att gå på knäna om räntorna går upp till 7%. Däremot ska man vara rädd för den höga belåningen för förlorar man sin fina inkomst när bokraschen är ett faktum så är man ju rökt ändå.

Ja, jag är jobbig

25 Okt 2013 4 kommentarer

av jobbochfirma i Firma, Privatekonomi

När det handlar om att spara pengar kan jag vara riktigt jobbig, jag vet det.

Nu är nog vår ekonomiska förvaltare för bostadsrättsföreningen ganska trötta på mig för jag vill nämligen veta om arvodet kan faktureras från mitt företag istället för att betalas ut som lön.

Först fick jag ett rakt svar på en enkel fråga – Ja, arvodet kan faktureras från ditt företag. Men självklart vill jag då kunna fakturera inklusive arbetsgivaravgifterna, för att kompenseras på samma sätt som om de hade betalat ut lön. Alltså, kostnaden för föreningen ska vara densamma.

Då blev det lite svårare för dem, och nu har jag inte fått svar på två veckor. ”Skulle kolla det med chefen” hette det, så jag fick ringa och påminna och väntar nu ivrigt på svar.

Varför är jag då så jobbig?

Jo, eftersom jag gjorde bort mig lite och betalade för mycket för den nya webbshoppen så har nu frugan och jag ett par hundra papp utlånade till företaget och inget direkt positivt kassaflöde som kan betala tillbaka det. Varför inte då låta så mycket som möjligt gå in i den firman, så att företaget går lite bättre på pappret och vi kan betala tillbaka lite av lånen, eller åtminstone ränta, till oss själva.

Jag kan alltså använda HELA arvodet, plus arbetsgivaravgiften att arbeta ner skulden i företaget, istället för att jag ska få arvodet som lön och måsta skatta 50% på det.

Penny wise and pound foolish

23 Okt 2013 2 kommentarer

av jobbochfirma i Levnadspartner, Privatekonomi

Ni har säkert hört det brittiska uttrycket i rubriken, vilket betyder att man är sparsam i det lilla men slösar i det stora. Alltså inte så bra strategi om man vill bli förmögen.

En variation av det uttrycket använde en engelsktalande vän när hon beskrev hur frun och jag hade spenderat inför vårt barns ankomst. Till frun sa hon ”He’s penny wise and you’re pound foolish”. Detta efter att jag hade letat i två veckor för att hitta rätt begagnade barnvagn och sedan prutat ett par hundra ned till 2 000, medan frun bokade in oss på en privatkurs i andning och sånt för 3 000 kronor!

Vissa saker har dock min fru bra mycket mer att säga till om än mig. Detta är en av dem och jag är okej med det.

Hur vi spenderar

18 Okt 2013 1 kommentar

av jobbochfirma i Levnadspartner, Privatekonomi

Jag kommer ihåg en gammal sketch med Peter Settman där han spelade en riking som var tillsammans med en uteliggare. När han åt hummer åt hon ur soporna och när han sov i sin lyxvåning sov hon på gatan.

Det är ju helt absurt och överdrivet förstås, men på en mycket subtilare nivå tror jag att många par lever på lite olika nivå, även om lagen faktiskt säger att åtminstone gifta par ska ha samma levnadsstandard.

Det blir ju lite oklart hur fördelning ska ske i och med att dina pengar är dina pengar i ett äktenskap, ända tills du skiljer dig, då ni delar på allt ni äger. Men om en person tjänar mycket mer och uppskattar spenderandets oädla konst mer, ska den då få göra det eller måste man spendera lika mycket?

Min fru spenderar mycket mer än mig på småsaker, vardagslyx, fin mat och sånt. Men för mig har det alltid varit okej. Antagligen mest för att hon tjänar så mycket. Hade hon bidragit mycket mindre än mig till vår gemensamma förmögenhet hade jag nog försökt få henne att snarast ändra konsumtionsmönster.

Nu försöker jag ju ändå påverka hennes konsumtion, eftersom jag inte tror att det är där hon finner äkta lycka, men det är kanske en annan sak. Jag letar förresten fortfarande efter den perfekta presentationen där jag kan visa för henne vad vi kan få i framtiden om hon ”försakar” sin lyxkonsumtion just nu.

PS Hon prenumererar till och med på ett magasin som heter ”How to spend it”!

Sanningen om BRF

12 Okt 2013 5 kommentarer

av jobbochfirma i Uncategorized

Den proffsiga favoritbloggen Cornucopia skriver ofta i nedsättande termer om bostadsrätter och ”klubbmedlemskap i bostadsrättsföreningar”. Som alltid har han väl underbyggda argument och sätter verkligen fingret på riskerna med bostadsrätter.

Men det är dags att någon pratar lite om fördelarna med boendetypen bostadsrätt!

Först och främst fungerar det! I praktiken fungerar de flesta bostadsrättsföreningarna förträffligt. Ja, man äger bara en del i en ekonomisk förening som kan dra på sig hemska skulder och misskötas, men i realiteten kontrolleras ekonomin av väldigt kompetenta förvaltare och revisorer så det är ovanligt att de kommer på obestånd.

För det andra är det en extra säkerhet att ha en massa nära grannar som bryr sig om det gemensamma huset och den gemensamma gården. När du är på semester är det andra som larmar om vatten skulle läcka, pannan skulle lägga av eller obehöriga smyger omkring.

För det tredje får man gemensamma utrymmen man inte skulle kunna drömma om som villaägare. I vår förening har vi ett fullt utrustat gym, bastu, två lekplatser, snickeriverkstad med maskiner i massor, samlingslokal med kök, tvättstugor där man kan tvätta 50 kg kläder på en och en halv timme!

Kom inte och säg att det är värt noll bara för att man inte i sanning äger mark, sten och trä. Värde kan också komma av hur det fungerar i realiteten och vad det tillför mig som ”ägare” eller ”klubbmedlem”!

Bli effektivare – skriv snabbare

07 Okt 2013 8 kommentarer

av jobbochfirma i Övriga projekt, Privatekonomi

Hur många mejl skriver du per dag?

Säg att det är 10 mejl à 200 ord, alltså 2 000 ord.
Skriver du 25 ord i minuten (inte ovanligt) så tar det alltså, i effektiv tid, 80 minuter.
Om du ökar din hastighet till 50 ord i minuten, vilket kan anses vara en acceptabel nivå, sparar du alltså 40 minuter per dag!
På ett år sparar du 10 dagar och på ett decennium sparar du 100 dagar!
Multiplicera det med hur länge du tänker leva så får du säga till om det är värt att lägga ett par veckor på att bli snabbare eller inte.

Men det finns andra fördelar också. Folk som inte skriver snabbt tar gärna telefonen och ringer. Då stör du personen du ringer (telefonsamtal kommer sällan lägligt) men du tappar själv ofta rytmen om det är så att du sitter vid datorn och processar mejl. Särskilt om du hamnar i telefonkö, måste ringa tillbaka, måste tala in ett meddelande eller själv bli uppringd senare.

Mejl har också den fördelen att du har spårbarhet på vad som sagts och lovats, plus att du kan söka i ditt mejlprogram efter den där konversationen du funderar över.

Om du inte är övertygad ännu så får du väl ringa och acceptera att jag antingen inte svarar eller ringer tillbaka när det passar mig. Här kommer i alla fall lite mer tekniskt om vad du kan göra och vad du ska sikta på om du vill bli snabbare.

Först kan du ta ett test:
http://10fastfingers.com/typing-test/swedish

Effektivitetsgurun David Allen gissar att en bra nivå att satsa på är 50 ord per minut. Då kommer du inte att ha något större inre motstånd mot att svara på det där mejlet med mer än några meningar.

Testa gärna på fler språk som du behärskar. Själv ligger jag stabilt på ca 55 på engelska och 65 på svenska, så tro inte att man bara hamrar bokstäver, hjärnan känner också igen möster och lär sig bäst det man använder mest.

Många är mycket snabbare än mig och en del är otroligt snabba. Se på topplistan om du känner dig kaxig.

Ligger du under 50 men ändå över 35 kommer du att öka snabbt bara genom att köra testet någon gång varje dag i någon vecka. Men du måste försäkra dig om att du använder rätt teknik och fingersättning.

Ligger du under 35 kan det vara läge att gå igenom fingersättning och teknik, samt använda dig av en kurs. Det kommer definitivt att löna sig. Som att köpa sig tid…

Alltså, bilar…

05 Okt 2013 2 kommentarer

av jobbochfirma i Privatekonomi

Fasiken! Hör ett tydligt skrapljud från bakhjulet på bilen jag köpte. Självklart är det lite extra riskfyllt att köpa en gammal och billig bil som denna, även om det kan hända med nyare bilar också.

Nu är jag osams med försäljaren om vad som sades innan köpet och huruvida jag förhandlade bort ”garantin” genom att pruta eller inte.
 
Men han var inte den enda snackaren med attityd i rummet så jag lade mig i alla fall inte platt.
 
Nu ska han låta deras verkstad kolla på den, så får vi se vad som händer fortsatt med denna historia.
 
Ekonomiskt tror jag fortfarande att det var rätt att köpa en billig bil, men kanske inte tidsekonomiskt…

Husköp och en inre kamp

04 Okt 2013 4 kommentarer

av jobbochfirma i Privatekonomi

Det är svårt att vara jag ibland! Jag vill så mycket och har en så positiv inställning till nya äventyr, vilket jag är säker på ligger mig i fatet emellanåt.
 
Nu handlar det om ett hus som brorsan försöker övertala oss att köpa. Efter två veckors ångest och många långa samtal har vi bestämt oss för att tiden inte ännu är mogen.
 
Det tomrum som bildas när man bestämmer sig för att inte göra någon förändring, gör att man vill göra en annan förändring istället. Så känns det i alla fall för mig. Det tillsammans med allt självtvivel jag brottas med, gör att jag nu funderar på att jobba mot skuldfrihet så snart som möjligt istället.
 
När vi räknade på kontantinsats för huset märkte vi att vi har nästan lika mycket i likvida medel som vi har lån på lägenheten. Jag måste sälja av mina aktier men det kan det vara värt att bli helt fri från bolån.
 
CSN-lånet kommer jag inte att röra, se tidigare inlägg.
 
När vi har betalat av bolånet kan vi med gott samvete och med större trygghet börja köpa aktier igen. Kassaflödet kommer att bli ännu bättre än tidigare.
 
Samtidigt bygger vi ut sommarhuset och har hantverkare i lägenheten, men det kan vi nog lösa med kassaflödet.
 
Vad säger ni, ska vi behålla sparkonto, aktier och lån eller ska vi göra oss av med alltihop på ett bräde?

En husekvation som går ihop?

03 Okt 2013 2 kommentarer

av jobbochfirma i Privatekonomi

Husköpet är ju egentligen minst ett år bort men nu har vi span på ett hus som gör det värt att räkna lite på det.
 
Årskostnader (el, sopor, avlopp, fastighetsavgift, sammfällighetsavgift, försäkring, alltså rubbet):
Huset: 45 000 eller 3750/mån
Lägenheten: 5 000/mån
Lånekostnader
Huset: Totalt lån 2,8 miljoner till 2,7% blir 52 920 efter ränteavdraget (4410/mån)
Lägenheten: Totalt lån 1,4 miljoner till 2,7% blir 26460 efter ränteavdraget (2205/mån)
 
Total månadsekonomi
Huset: 3750+4410=8160/mån
Lägenheten: 5000+2205=7205/mån
 
Del av vår nettoinkomst
Nettoinkomst: 43000+29000=72000
Huskostnad: 8160/72000=11,3%
 
Det är så löjligt lite att vi kan amortera av säg 20 000 per månad om vi vill. I så fall skulle huset vara avbetalt på 10 år.
 
Eller också kan vi se det som att vi har 12 000 att lägga på huskostnader varje månad, 12 000 till min frus omkostnader och 8 000 till mina, varefter vi har 40 000 kvar att spara och investera varje månad. Framtiden ser ljus ut.

Compricers nyhetsbrev kommenterat

02 Okt 2013 7 kommentarer

av jobbochfirma i Privatekonomi, Sparande

Det senaste nyhetsbrevet från Compricer innehåller bland annat en liten artikel om hur man blir miljonär.

Först återanvänder de den gamla undersökningen om hur rikingar har blivit rika, där det visar sig att hälften blivit det genom företagande, 21% genom värdepappersförvaltning och 12% genom hög lön. En poäng verkar vara att bara 6% är rika genom arv eller gåva, vilket säkert förvånar många.

Men sen kommer vi till de mer eller mindre konkreta råden, vilka jag tänkte ge min syn på.

Planera
Börja med att spara pengar varje månad. Till exempel tio procent av lönen. De här pengarna är det strikt förbjudet att röra. Efter ett år tar du hälften av dina sparade pengar och investerar i aktier eller aktiefonder. All avkastning från aktierna måste återinvesteras i sparsystemet.

Ett klassiskt råd. Här har jag väl två invändningar. Det ena är att tio procent är extremt lite, men å andra sidan kanske det är där man måste börja för att inte chocka folk. De flesta som kommer in i sparandet utökar sedan till upp till 50% utan att känna sig extrema.
Den andra invändningen kommer mot att man investerar först efter ett år. Att investera utspritt över tid är fördelaktigt eftersom du då inte råkar köpa när det är som dyrast. Enda anledningen till att samla ihop köpen är om man har väldigt lite att investera och kostnaden för att köpa är stor i förhållande till investeringen.

Håll ut
Man måste vara lite egoistisk för att klara det här. Har man familj kan det gå ut över barnen, som kanske inte alltid kan få de nyaste prylarna. Självklart behöver man pengar att leva på också, men för många går det att vänja sig vid en snävare budget.

Här kommer väldigt konstiga argument. Detta är sånt man kan höra från folk som avskyr sparande, men kan lätt avfärdas när man tänker efter. Vårt samhälle går ut på att konsumera så mycket som möjligt men barn är INTE misshandlade om de inte får det senaste modeplagget eller inte får åka på utlandssemester varje år!
Det är också konstigt att hon säger att man måste vara egoistiskt. Varför då? Är man en duktig sparare är det antagligen inte för att man vill köpa en cool motocykel till sig själv om några ut, utan snarare för att man vill skapa en bättre situation för sin familj. Alltså motsatsen till egoism.

Offra
Avstå från alla onödiga köp. Det kan handla om att du slutar äta lunch på restaurang, och att du skippar latten på väg till jobbet. Människor som är förmögna har bra rutiner för hur de spenderar sina pengar. Försök att inte ta några lån och ha inte bil.

Här håller jag med om allt, och i detta ligger det mer än folk tror. Folk tror att sparare späkar sig själva och är missnöjda med tillvaron, men i själva verket klarar de att leva snålt för att de är nöjda utan att trösta sig själva med latte och märkeskläder.
”Ha inte bil” – kort och såå sant. Vill du spara pengar snabbt och inte vill riskera att hela tiden åka på oförutsedda utgifter ska du inte ha bil, så enkelt är det.

Månadsrapport, september 2013

01 Okt 2013 10 kommentarer

av jobbochfirma i Månadsrapport

Lite ojämnheter i utbetalningar gör att det blir nästan nollresultat trots att börsen gått fantastiskt. Privatekonomi

Lite ökat lån till ett av bolagen eftersom det ena bolaget köper innehållet i det andra.

Försäljningen:

HB: 9 000

Butik 1: 24 000

Butik 2: 13 000

Bilköpet gick till största delen på kortet och drabbar nästa månad. Dessutom köptes två begagnade barnvagnar denna månad.

Det ser inte så positivt ut för miljonen innan 40 just nu. Det är ju bara ett delmål men lite lustigt att det kommer att vara precis på håret om det går eller inte.

Jag kommer dock inte att ändra något för att fixa just detta mål. Bland annat ska jag spendera en massa pengar på en 40-årsfest och så kommer vi säkerligen att köpa fler barnsaker. Nej, det målet kommer nog inte att uppfyllas.

Lämnar lite utrymme för att jag har räknat fel någonstans. Ska gå igenom allt lite noggrannare när det är dags.

Fast egentligen har min bästa ”investering”, min lägenhet, gått upp så galet mycket i värde att miljonen har passerats för länge länge sedan. Det är ett boende och ingen investering men jag är glad att jag köpte när jag gjorde och glad att jag bor i en förening som är så populär och ett område där folk vill flytta in. Jag har haft tur, jag köpte för snart 5 år sedan och värdet har stigit från 1 250 000 till ungefär 1 900 000. Det är alltså en bruttovinst på 650 000 som inte finns med i rapporten.  Efter mäklararvode och skatt blir det kvar ca 450 000, vilket utslaget på 5 år blir 90 000 om året, eller 7 500 i månaden. Alltså i stort sett vad avgift och lån kostat per månad. Då är det ändå billigare än en hyresrätt.