Pappa, varför är vi rika?

Har ni någonsin funderat på hur ni ska svara på en sån fråga?

Jag fick höra detta svar för ca 15 år sedan och jag tyckte att det verkade mycket bra. Det är nämligen en fråga som kan vittna om skuldkänsla och en slags existentiell ängslan från barnets sida.

– Vi har jobbat hårt och haft tur!

På det sättet att beskriva sin ekonomiska välgång så säger man att man har gjort rätt saker och varit ”duktig”, samtidigt som man är ödmjuk inför slumpen och de förutsättningar man har haft.

Det kan nämligen vara traumatiskt för barn att plötsligt upptäcka att de har det ekonomiskt bättre än andra, dels i sin egen omgivning men även när de lär sig om barn i andra delar av världen.

Mer naturligt kanske att tänka på hur traumatiskt det kan vara när barnen inser att familjen är ”fattigare” än andra familjer. I detta scenario tycker jag att det är viktigt att kommunicera till barnen, dels att man inte är sämre bara för att man inte är lika rik, men också att man inte automatiskt är ond eller dålig om man är rik.

Själv växte jag upp på landet på 70- och 80-talet, nästan helt ovetande om klasser eller pengar. Mina sommarvänner från Lidingö försökte en gång förklara för 10-åriga mig att de som bodde på Lidingö var lite rikare och lite finare än andra. I mitt barnahuvud kunde jag se framför mig hur man fick pengar för att orka bo där och att det antagligen var därför de var tvungna att åka därifrån på sommaren.

Annonser

Kommentering är stängt.