Riktigt gemensam ekonomi

Redan innan vi gifte oss visste vi att vår ekonomi skulle bli mer eller mindre gemensam så småningom. Vi kände dock inte att det fanns någon brådska att slå ihop det.

Just nu delar vi lika på boende, bil, mat och det mesta vi gör ihop. Men inkomsterna går in på våra respektive konton. När allt är betalt gör vi vad vi vill med resten.

Hade vi inte haft ett överflöd, och hade någon av oss varit lite slösaktig hade det inte funkat smärtfritt. Men det räcker inte, vi är snart en riktig familj och vi kan inte längre ha separat ekonomi.

Frugan föreslog att vi med det nya året skulle slå ihop vår ekonomi. Det tycker jag låter bra, men hur ska det egentligen gå till?

  • Frun tjänar brutto nästan dubbelt så mycket som mig. Är hon okej med att lägga allt i samma pott.
  • Frun hjälper sin mor med ungefär 2000 kronor per månad, är det okej för mig när vi ännu inte har vårt drömhus?
  • Jag äter mer än min fru, tar med matlådor till jobbet och äter mat från vårt gemensamma konto när hon är på affärsresa.
  • Hon gillar lite dyrare mat så jag tvingas handla för mer än jag egentligen vill.
  • Det är i alla fall helt klart att frugan just nu gör av med mycket mer pengar på småsaker, men vem är jag att säga nåt om det?

För att kunna styra budgeten ordentligt och för att hålla slöseriet nere borde vi givetvis ha en ”månadspeng”, som var och en gör vad de vill med. Men utifrån våra aningen skilda livsstilar kanske hennes borde vara dubbelt så stor. Det är ju inte nödvändigtvis orättvist ändå eftersom mer pengar åker in från hennes sida till vårt gemensamma sparande.

Det är i alla fall inte konstigt att sitta med åtskild ekonomi när man har barn ihop och bor ihop, eller hur?

Hur gör ni? Berätta gärna i detalj i kommentarsfältet.

Annonser

19 kommentarer (+lägga till din?)

  1. Ninni
    Nov 26, 2013 @ 09:31:24

    Hej,
    Är inne lite titt som tätt och läser din blogg. Du skriver mycket bra saker.
    Vi har ett system som jag snott från mina föräldrar som de skapat för att de hade särkullbarn. Hur som helst, så här gör vi.
    Jag tjänar häften ungefär av min man eller jag får ut före skatt vad han får ut efter skatt. Vi betalar hälften av alla gemensamma räkningar var. Alltid, inkl. mat.
    Jag betalar mina egna räkningar själv så som telefon, studielån och kläder o.d. och han betalar sina själv. Han sparar oftast dubbelt så mycket som mig MEN jag får ta del av hans sparande som tex när vi köpte hus, så äger jag häften även fast att han lade kanske dubbelt så mycket i insats. Vi har valt att göra så för att annars var förslaget att han ska betala ca 75 % och jag 25 % och sedan skulle vi kunna spara lika mycket var. Jag tycker det här systemet är enklare, vi är ändå gifta. Kanske hade det varit annorlunda om han varit en riktig slösare eller om jag varit det.

    V. h. Ninni

    Svara

  2. Micke
    Nov 26, 2013 @ 10:52:34

    Vi har 2000 kr var som ”fickpengar” samt 2000-4000 kr som gemensamma ”familjepengar”. Fickpengar ska räcka till kläder, nöjen eller när en vill köpa något som den andra inte är intresserad av eller tycker är för dyrt. Familjepengarna går till gemensamma nöjen, utemat samt barnens kläder. Frun har även handla lite gravidkläder från detta konto.

    Jag sköter fritt vp, kf samt isk kontona. Jag började med detta innan vi gifte oss men nu är vi gifta så juridisk har hon rätt till hälften. Dock har jag ett äktenskapsförord för aktier i det bolaget jag arbetar heltid och är delägare i.

    Svara

  3. Baltazar
    Nov 26, 2013 @ 17:22:37

    Jag förstår inte varför man måste ha delad ekonomi bara för man har barn. Det enda som ändras är att man får en extra gemensam utgift.

    Vi har delad ekonomi och gör så här:
    I slutet av varje månad sätter vi oss ner och går igenom vilka gemensamma kostnader vi haft under månaden inklusive gemensamma räkningar. Den summan betalar jag x% av där x är så stor andel av våra inkomster som jag tjänar.

    Det brukar bli att jag betalar ca 60% av det gemensamma vilket jag tycker är rimligt.

    Svara

    • jobbochfirma
      Nov 27, 2013 @ 00:08:14

      Denna varianten är inte helt ovanlig, men jag har nog inte riktigt förstått den.

      För att man tjänar mer betalar man alltså högre ”skatt” till hushållet. Jag tycker att det är ett ingenmansland som inte alls känns rättvist. Snarare som att man sticker till sin partner lite extra för att man har så mycket och sen kan göra vad man vill med resten.

      Jag skulle hellre ha antingen att båda betalar lika mycket till potten, eller att alla inkomster går in i potten. Men inget system däremellan.

      Tror jag…det är en komplex frågeställning.

      Svara

  4. Henning
    Nov 26, 2013 @ 18:50:49

    Vi sätter in 50 % av våra respektive nettolöner på ett gemensamt konto som också är kopplat till ett kontokort. Vi har var sitt kort som är kopplat till det gemensamma kontot. Alla gemensamma utgifter drar vi sedan på det gemensamma kontot,dvs hyra, mat, el, bredband, inredning mm. Det som blir över sparar vi för resor och annat. Då vi bägge har helt ok löner blir det mycket gemensamt spar per månad.

    Detta innebär att den som tjänar mer får bidra med mer till det gemensamma, men får samtidigt också spara mer. Smidigt och enkelt.

    Baltazars system ovan med en ”avstämningsdag” tycker jag låter vansinnigt. Hade aldrig orkat nagelföra på det sättet.

    Svara

    • Baltazar
      Nov 26, 2013 @ 20:33:42

      Hade egentligen velat ha en avstämningskvart varje kväll för att diskutera dagens utgifter men det har jag inte lyckats få till. Än. 🙂

      Svara

    • jobbochfirma
      Nov 27, 2013 @ 00:19:26

      Ni verkar ha liknande system, förutom avstämningen.

      Baltazar betalar 60% av de gemensamma kostnaderna och ni betalar 50% av er lön till det gemensamma. Alltså någon slags socialistisk tanke om att den som har högre inkomst ska bidra mer.

      De som har helt gemensam ekonomi behandlar sin familj som en enhet, där inkommande och utgående är hela familjens och egentligen alla beslut ska tas gemensamt.

      För att lösa det praktiskt kan man ju ta lite principbeslut, t.ex. att man han några tusen var att spendera fritt varje månad, eller att en gång för alla bestämma vilken prisnivå eller vilken butik man handlar på.

      Svara

  5. Anonym
    Nov 26, 2013 @ 19:29:20

    Vi har gemensam ekonomi punkt slut. En av oss betalar alla räkningar, den andre betalar räntor och sätter av till semester och sparande. Det gör att ungefär lika mycket går från båda våra konton varje månad. Allt vi spenderar skriver vi in i vår budgetuppföljning. Finns det pengar kvar på ett konto dagen innan lön för vi över det också till sparkontot/depån. Vi har bara ett sparkonto/depå. Det hela underlättas av att vi båda är högavlönade och tjänar ungefär lika mycket. Men även då en av oss var föräldraledig eller studerade körde vi på samma sätt. Får någon ont om pengar på kontot för den andra över eller så nallar vi av sparkontot, men vi betalar alltid tillbaka det.

    Är man en familj så är man, så resonerar vi. Då är millimeter rättvisa inte rättvist!

    Svara

  6. Krillen
    Nov 26, 2013 @ 21:38:04

    Hej, Vi betalar till lika delar de räkningar som vi har i samband med vårt boende. Jag betalar av på bilen eftersom jag använder den 90% av tiden. Sen sätter vi in lika mycket på ett gemensamt konto där vi båda kan handla mat, kläder till grabben, gemensamma nöjen etc. De pengar som vi sen får över är det upp till var och en att avgöra vad man vill göra med dem. När tjejen var mammaledig så satte hon inte av något till det gemensamma kontot och jag betalade istället hennes ”del” dit. Jag tycker detta sätt fungerar väldigt bra eftersom jag inte har några åsikter om vad tjejen spenderar på och detsamma gäller tvärtom. Vi har aldrig diskussioner om pengar och vad de används till. En del vänner som har gemensam ekonomi vet jag ständigt har åsikter om vad partnern lägger pengarna på, hur det ska sparas, ”onödiga” utgifter, bara ett par öl på lördag, du har redan varit på en grabbresa, listan tar nog aldrig slut. Men det tror jag friheten gör.

    Svara

  7. jobbochfirma
    Nov 27, 2013 @ 00:38:12

    Kul att se så många olika lösningar!

    Som jag skrev i något svar handlar det ju mycket om i vilken situation man befinner sig.
    Några saker som gör det svårare:
    – Shoppingberoende
    – Spelberoende
    – Substansberoende
    – Olika löner
    – Olika sparmål
    – Om man inte är gifta

    Dessa saker är så viktiga att man definitivt bör prata om det innan man gifter sig. Är man inte överens om de stora penseldragen i privatekonomin kommer man att få problem förr eller senare.

    Jag och frugan pratade igenom det långt innan vi var gifta (och långt innan hon tjänade ordentligt) så jag visste att vi var på ungefär samma våglängd.

    Ni kanske tycker att det är lätt för mig att säga att gifta par ska ha helt gemensam ekonomi eftersom min dam tjänar bank, men faktum är att det nog alltid har varit ganska naturligt för mig att det ska vara så. Blir jag fundersam tänker jag bara på vad som händer om vi skiljer oss, då delar vi ju lika på allt.

    Några bra anledningar till att ha helt gemensam ekonomi:
    – Ni har gemensam försörjningsplikt för barnen
    – Om en ska vabba eller vara föräldraledig är det inte sunt om personliga ekonomiska intressen är inblandade i beslutet. Hellre då familjeekonomiska.
    – Om en dör får den andra allt (om ni inte har testamenterat bort nåt)
    – Om ni skiljer er delar ni lika på allt ni äger (om ni inte har äktenskapsförord)

    Men när det är så stor skillnad som det är mellan min och frugans lön så är det inte utan att min röst blir lite svagare när det ska tas något större ekonomiskt beslut. Det är inte lätt för mig att säga att vi ska hålla igen på restaurangbesök när hon vill gå ut. Men det är bara naturligt, som jag ser det. Och blanda inte ihop det med det generella bestämmandet i familjen, det får inte styras av pengar. Det bestämmandet ska vara någon slags konsensus, fast inte för barnen, de får finna sig i att vara härskade. En familj är inte en demokrati.

    Svara

  8. Anonym
    Nov 27, 2013 @ 23:18:20

    E

    Svara

  9. Anonym
    Nov 27, 2013 @ 23:33:13

    Vi har gemensam ekonomi. Lönerna går in på ett gemensamt konto till vilket vi har varsitt kontokort. Det spelar ingen roll vem som handlar mat, tankar bilen eller betalar för restaurangbesöket. Vårt upplägg har fungerat utmärkt för oss i över tio år och jag är mer än nöjd med upplägget trots att jag har högre lön. Ingen onödig administration eller avund. Vill jag köpa något gör jag det och vise versa.

    Svara

  10. L.T
    Nov 28, 2013 @ 15:37:31

    När jag och min sambo flyttade ihop så la vi 75% av våra löner i en gemensam pott och betalade och sparade av det, Resterande 25% behöll vi själva.
    Sen köpte vi bostadsrätt och då tyckte jag att det var lite löjligt att jag hade i runda slängar dubbelt så mycket att röra mig på jämfört med henne, kändes orättvist. Så nu tar vi 3000 kr var varje månad till egna utgifter (det blir över till extra personligt sparande tillochmed) och resten läggs i en gemensam pott.

    Retroaktivlön/skatteåterbäring får man behålla själv (vi betalar båda in lite extra varje månad så att vi inte riskerar att få kvarskatt (plus att det alltid sitter fint att fira in sommaren med att köpa sig själv något extra dyrt som man inte ‘behöver spara till utan bara har råd med lite så där’)

    Svara

    • jobbochfirma
      Nov 30, 2013 @ 17:00:40

      Låter schysst i sin helhet, men det där med retroaktiv lön och återbäring gör inte det. Låter inte som att ni skulle utnyttja det, men det skulle ju kunna vara så att den enes anställning varje år innebär stor retroaktiv lön, eller för mycket inbetald skatt, medan den andras alltid är korrekt.

      Skulle vara bättre att köra allt in i potten så att ni inte lurar er själva eller varandra omedvetet.

      Känner ni att ni behöver unna er lite mer så tar ni höjd för det bara. Rättvist förstås.

      Svara

      • L.T
        Nov 30, 2013 @ 17:35:34

        VI ‘lurar’ ingen, vi är båda öppna med om exakt hur mycket som ramlar in på kontot varje månad. Och vi har fasta belopp som vi betalar extra varje månad på skatten.

        Sen att vi håller på att klura ut hur mycket det faktiskt är gör att det går lite upp och ner med hur mycket vi får tillbaka är ju en annan sak. När vi väl hittat den gränsen så. 🙂

        Retroaktivt däremot är lite orättvisst, efter skatt fick hon 2 och jag 4, men det tyckte hon var bra eftersom jag är den som tjänar mest.

      • jobbochfirma
        Nov 30, 2013 @ 23:01:02

        Ja det är mer rimligt än millimeterrättvisa. Min fru gillar helt enkelt shopping och spenderande mer än mig, och eftersom hon tjänar mer så har jag inget problem med att hon gör av med mycket mer ”fickpengar” än jag.

  11. Trygg Framtid
    Nov 28, 2013 @ 23:22:27

    Vi har ett konto, med två kort kopplat till det. 100% gemensam ekonomi (fastän jag tjänar dubbelt så mycket som frugan). Vi har ett barn, men det har egentligen inte med saken att göra. Har haft gemensam ekonomi väldigt tidigt.

    Känns meningslöst att slösa/spara till sig själv om den/de man älskar måste snåla. Så tycker jag iaf.

    Svara

    • jobbochfirma
      Nov 30, 2013 @ 17:03:13

      Vi är helt överens, men jag tycker att det är naturligt att man håller isär ekonomin i början. Det kan ju vara så att man har haft en massa halvkorta samboförhållanden och är trött på att mata in pengar i ett förhållande man inte vet kommer att funka.

      Därför väntar nog en del till att man bestämt sig för att gifta sig eller skaffa barn.

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s