Ett varmt klimat

Min fru är alltså inte från Sverige, därför får jag ofta inblickar i hur det svenska systemet ter sig för någon som är van med annat. Vi har också vänner i olika hörn av världen vilket också hjälper till att få perspektiv på olika saker. Just nu är det familjepolitik som är kul att jämföra.

Men familjepolitik är ju inte bara betald föräldraledighet och rättighet att gå ner i arbetstid. Vad min fru just nu är väldigt förvånad och imponerad över är hur väl hon blir behandlad av sin arbetsgivare i samband med föräldraledigheten. Först och främst var det idel glada miner när hon berättade att vi skulle få barn, och trots hennes relativt höga position så förutsatte de flesta att hon skulle vara borta i ett år ungefär. Detta också helt utan negativ ton eller någon pik om att hon behövs på jobbet.

Sen kom den andra överraskningen. Ett fett erbjudande om befordran så fort hon kommer tillbaka från ledigheten. Ett bra kvitto på att hon gör ett fantastiskt jobb. En skräddarsydd tjänst på en annan del av företaget är det som de försöker övertala henne till. Men inte nog med det, hennes nuvarande chef släpper henne inte gärna utan har i sin tur snickrat ihop en variant på tjänst åt henne som också innebär en befordran.

Lönemässigt har det inte kommit konkreta siffror, bara att taket för den tjänsten skulle ligga på ca 100 papp i månaden, vilket skulle kunna innebära att hon hamnar på strax under 90. Den ”gamla” chefen har sagt att han troligen är beredd att matcha.

Varje gång hon pratar löneförhöjning är jag tydlig med att erbjuda mina tjänster som hemmaman. En intressant fråga är: hur mycket måste du tjäna för att jag ”ska kunna” vara hemma och ta hand om hushåll och barn (och mina firmor)?

Denna fråga är ju faktiskt intressant, men det är inte många som ställer sig den just nu i Sverige. Dels för att vi har ett socialt stigma mot att någon ska ”gå hemma”. Alla vill ju ut och förverkliga sig själva i arbetslivet. Men i t.ex. USA och UK är det väldigt vanligt att en (oftast kvinnan) är hemma i alla fall när barnen är små. Men där måste man också räkna in att barnomsorg är mycket dyrare, vilket ibland rent ekonomiskt motiverar att mamman stannar hemma.

Men tillbaka till min fråga. Vilken lön behöver min fru ha för att jag ska sluta jobba?

För att svara på det så måste vi bestämma ett antal parametrar:

Vilka är våra mål? Räcker det att vi klarar oss eller vill vi samla pengar på hög för något i framtiden, t.ex. min dröm om passiv inkomst som täcker utgifterna?

Var vill vi bo? En lägenhet i förorten är ju inte så dyr men om vi vill bo i hus…

Just nu, i en lägenhet i förorten, klarar vi oss lätt på en lön, men här vill vi inte bo i all evighet.

Finns det någon läsare som har erfarenhet av en hemmavarande vuxen i hushållet? Hur fungerade det och vilken inkomst tror ni krävs?

Annonser

4 kommentarer (+lägga till din?)

  1. Erik
    Mar 09, 2014 @ 10:20:17

    Min fru är hemmafru, det krävs inte så hög lön, jag har cirka 55′. Det handlar snarare om hur mycket man spenderar. Vi åker på 3 resor per år, sparar en del pengar för att köpa aktier men köper kanske inte överdrivet mycket kläder. Vi har 2 bilar och ett boende som kanske är lite väl dyrt. Allt går, bara man vill och testar!

    Svara

  2. Micke
    Mar 09, 2014 @ 21:27:58

    En nackdel med att leva på en hög lön är att detta inte är skattemässigt optimalt, särskilt inte i vårt land. Skulle vara intressant om arbetsgivaren skulle kunna sänka den anställdes lön och sedan anställa dennes respektive för att ta hand om hemmet och på så sätt dela upp lönerna på två.
    Hur tänker du på risken att hamna i den klassiska ”kvinnofällan”, det vill säga att du blir i beroendeställning till din fru?
    Vad tycker din fru om detta?

    Svara

    • jobbochfirma
      Mar 10, 2014 @ 02:39:26

      Den lösningen skulle man ju kunna tänka sig, även om det kanske inte skulle ses som skattemoraliskt riktigt.

      Jag tror att risken för att hamna i kvinnofällan är högst verklig och kanske redan har slagit till. Det kan handla om allt från att ta ut mer VAB än henne för att hon har svårare att komma ifrån, till att stå över en befordran för att tiden inte räcker till.

      Detta måste man alltid ha tankarna och vara beredd att både tackla och i viss mån acceptera. Att gifta sig och bli en enhet handlar om kompromisser i många avseenden, det är så man blir ett bra lag. När det kommer till karriär och ekonomi kan man jämna ut det på olika sätt men man måste också köpa att det inte finns komplett rättvisa.

      Man skulle kunna säga att hennes höga lön i sig gör att jag hamnar i beroendeställning men jag väljer att vara tacksam för att hennes höga lön hjälper oss att snabbare nå våra ekonomiska mål. Hade vi spenderat allt vi tjänar hade jag nog känt ett större beroende, så även i detta avseende är sparande en dygd.

      Svara

    • jobbochfirma
      Mar 10, 2014 @ 02:43:43

      Min fru har svårt att förlika sig med tanken att jag skulle vara hemmaman, hon säger att hon själv skulle vilja vara hemma istället. I hennes vänskapskrets är det vanligt att till och med karriärskvinnor stannar hemma tills barnen når skolåldern.

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s