Alternativ till snålmånad

På några sätt är det väl kul med den så kallade snålmånaden. Dels för att den hyllar ”Miljonär innan 30” som var den som uppfann snålmånaden i bloggsammanhang. Dels för att det är bra att folk provar på att bli lite sparsammare och dels för att det har fått lite PR utanför ekonomibloggarkretsen. Men det sista vet jag inte om det är positivt eller om det bara gör ekonomibloggarkonceptet mer underligt för vanligt folk.

Själv är jag inte inte intresserad av att hänga på. Jag är helt enkelt i ett skede av livet där jag inte känner för att snåla mer än jag redan gör. Men också för att jag är tveksam till upplägget. Varför ska jag till exempel spara in på mat och hygienartiklar under endast en månad? En ekonomisk person har lager och stora förpackningar av såna grejer så att det spelar stor roll när inköpen görs. Att jag väljer att ta av mina lager under en månad betyder ju inte att jag är sparsam, eller hur?

Man kan ju tycka att det spelar mindre roll och att det ändå bara är sig själv man jämför med, men i så fall är det inte någon mening med att mäta det över huvud taget.

Mitt alternativ till snålmånaden är en sparmånad, då man går igenom alla fasta kostnader man har och försöker minska dem. Sånt där som många ekonomibloggare ibland skriver om men som åtminstone jag glömmer bort emellanåt och kanske betalar för mycket för.
Kolla till exempel:
Försäkringar
Mobilabonnemang
El
Prenumerationer
Kortavgifter
Bankkostnader
Courtage
Fondavgifter, även på pensionskonton
Bensinpris på olika kort

Såna saker ska man inte ha i huvudet hela tiden, då blir man en tråkmåns! Men en månad per år eller halvår kan man gå igenom sina engagemang och stoppa eventuella blodflöden.

Nedskalningen börjar

Jag har börjat skala ner mitt liv eftersom det har blivit alldeles för mycket och börjat smälla lite här och där.

Nu har jag lämnat över ordförandeklubban i min bostadsrättsförening, vilket känns bra. Jag har trivts väldigt bra med att sitta i styrelsen och att vara ordförande har varit utvecklande och fått mig att vilja sträva mot en ledande roll inom mitt yrkesliv också. Samtidigt har det varit betungande att få så mycket samtal och mejl angående föreningen. Varje mejl och samtal är inte långt, men det har varit dagligen och det har alltid varit något på gång. Det är lätt hänt om man är som jag att ta på sig sånt och sen inte inse hur mycket tid det egentligen tar.

Ersättningen har ändå varit hyfsad. Förra året fick jag ca 40 000 totalt, men det är inget jag kommer att sakna.

Nästa steg i nedskalningen är att minska butikerna och lägga ner ett AB.

Aint to proud to beg

Nej, jag är långt ifrån att tigga pengar, jag ville bara använda det gamla talesättet att beskriva att alla har sin nivå för vad de är beredda att göra för pengar. Tro inte att ni ”aldrig skulle ta ett jobb som…” om ni inte har varit i ett riktigt utsatt läge.

En gång när jag stolt berättade om min nya lön på sommarjobbet sa min pappa att han aldrig skulle jobba för under xxx kronor i timmen. Helt stört av honom att slå ner mig på det sättet (han bad senare om ursäkt) men det är också en intressant formulering eftersom han själv var tvungen att jobba hårt helt gratis när han var barn. Självklart skulle han jobba för småpengar igen om han var tvungen!

Att ha en så bra ekonomisk situation så att man kan säga nej till vissa jobb är en ynnest! Att ha en kunskapsnivå eller utbildningsnivå som gör det möjligt att välja jobb som intresserar en och dessutom betalar väl är en välsignelse! Tänk på det ibland och var lite ödmjuk och tacksam, det är mycket goare än att vara krävande och bitter.

Ett bra sätt att bygga ett fundament av ödmjukhet och självkänsla på jobbfronten är att ha gjort ”skitjobb”. Då är det lättare att uppskatta sitt nuvarande jobb och det ger lite extra trygghet att veta att man klarar av såna jobb också om det skulle knipa.

Själv var jag i ungdomen kyrkogårdsarbetare och servitör. Inga skitjobb riktigt, men man var ju en lågt stående varelse som fick ta skit från alla. Vilka ”skitjobb” har ni haft?

Om jag misslyckas med att bli helt ekonomiskt fri

Det är ju inte helt otroligt att livet äter upp mig och mina ambitioner om att ha passiv inkomst som betalar för mitt liv. Men vad händer om jag misslyckas? Jag och frugan har redan sett till så att vi har ett nettovärde på över tre miljoner. Inga investeringar att tala om dock, men ett bra sparande är en fin början.

När vi går i pension kan det ju vara så att vår passiva inkomst ”bara” betalar hälften av våra kostnader, men är det ett så farligt misslyckande? Då kan vi ju gnälla lite mindre på pensionen än vanliga människor. Då har vi verkligen den där guldkanten som folk snackar om.

Tillbaka på skatten

I år vet jag i alla fall varför jag får tillbaka tokmycket på skatten. Jag var ju tjänstledig i fem månader men betalade skatt som att jag jobbade helår. Därför kröp jag in på undre brytgränsen och ska enligt den första uträkningen få tillbaka 70 000 kronor, vilket är mer än två nettomånadslöner, inte så illa. Det dröjer dock länge innan dessa pengar kommer eftersom jag har företag att deklarera och hittills inte lyckats göra det digitalt.

En sak jag måste komma ihåg att göra innan jag lämnar in deklarationen är att skatta för ränteintäkten från mitt eget företag. Det ligger på 9 000, så knappt 3 000 blir det väl i skatt. Jag ska också dra av för kontor i lägenheten, vilket är 4 000 kronor. Borde alltså gå på ett ut.

Mina poddar

Jag har lyssnat på några podcasts om ekonomi ganska länge. Tänkte lista dem och ge mitt omdöme, dock utan att rangordna dem, de har ju lite olika syfte och inriktning.

 

Plånboken i P1

Ett typiskt konsumentprogram som innehåller (lite för) långa reportage, ekonominyheter i korthet, intervjuer och frågestund med en expert. Jag uppskattar programmet i sin helhet, även om det har en tendens att bil lite pratigt, som så ofta i P1. Det är också på aningens låg nivå då det är meningen att man ska ha utbyte av programmet även om man inte är så intresserad av ekonomi.

 

Sparpodden

Ett spar- och investeringsprogram från Nordnet som handlar mycket om börsen men även om sparande i stort och smått. Günther Mårder är oerhört vältalig och kunnig och tillsammans med Jan Dinkelspiel bjuder han på stor underhållning och sunda tips. Det är helt i min smak, jag bara önskar att jag var 15 år och lyssnade på detta då jag redan har lärt mig mycket av det den hårda vägen.

 

Ekonomista

Jag hör inte till dem som har hånat eller ondgjort sig över Blondinbellas karriär. Tvärtom är jag imponerad av att hon skapade sig ett varumärke och ett entreprenörskap ur något helt nytt. Hon har helt klart lyckats och fortsätter att lyckas genom sitt mer och mer breddade företagande. Men detta program är tyvärr inte bra! Det är barnsliga tips som ”köp aktier i skoförsäljare för folk kommer fortfarande att bära skor om 100 år” och väldigt hårda subjektiva uttalanden om hur folk ska sköta sin privatekonomi, i stil med ”dejta inte en kille med skulder”. Isabella Löwengrip gör detta program tillsammans med Pingis Hedenius.

 

The Dave Ramsey show

Ett av USAs mest spridda radioprogram med en galen Kristen högermänniska som har sunda regler om skulder och pengar. Av någon anledning blir jag inte tillräckligt provocerad av hans extrema högerretorik att jag slutar lyssna. Jag har lyssnat i ett år nu och det är det första jag slår på när jag har en halvtimme.

48 Days

Också en äldre man från amerikanska södern, men Dan Miller är ytterst sympatisk och programmet, som inte är något mer än ett väldigt populärt privat initiativ, handlar om entreprenörskap och frågor från lyssnarna. Ganska inspirerande tips från en klok man med mycket glöd.

 

Digitalpodden

Två killar från Dagens Industri som behandlar digitala företag och affärer i synnerhet. Mycket proffsigt och hyfsat underhållande program där man gärna bör vara intresserad för att få ordentligt utbyte av det. I detta program kan man få en hel del nyheter först, bara det gör det klart värt!

 

Börspodden

Två nördiga traders som pratar om ”case”, ibland med lite kort horisont för mig. Men de verkar duktiga och har mycket kunskap. Mitt favoritavsnitt var när de intervjuade en trader från Börssnack, som tydligen är en välkänd profil. För mig okänd men riktigt skarp och underhållande.

Så sabla inte ERE!

Trots att vi för bara ungefär fyra månader sedan bestämde oss för att inte fundera på hus så är det nu dags igen.

Vi trivs fortfarande väldigt bra i vår lägenhet i hooden, men vi får liksom inte riktigt plats med grejerna. Ja jag vet, det är helt galet. Vad vi borde göra är att göra oss av med saker och förenkla våra liv, det är ju det spåret vi har varit inne på lite.

Men nu hör jag oss resonera precis som mina tidigare meningsmotståndare. Precis tvärtemot de flesta ekonomibloggarna. Ganska kul att kunna uppleva och förstå hur ”andra sidan” känner.

Vi har nämligen känslan av att vi nu lever mitt uppe i livet och vill tillsammans med vår son leva och uppleva på nya nivåer. Det är inte så att vi direkt är såna människor som lever för stunden, konsumerar först och gråter sedan, men vi skulle ändå behöva ta ansenliga lån för att skaffa detta hus.

Men vi har ju faktiskt sparat duktigt båda två och vi är ju inte tjugo längre, så vad är problemet?

Jo, det går ju faktiskt lite emot min dröm om att nå total ekonomisk frihet. Men jag har ju varit expert på att skjuta upp belöningarna, kanske är det dags nu?

Jag kommer aldrig att släppa ekonomitänkandet, men min enda väg kan inte vara att skjuta upp husköpet tills vi kan köpa det kontant.

Tidigare äldre inlägg