Om jag skulle prata arv med far

Pappa har en del pengar undanstoppat men eftersom min mor har minimal pension och kommer att leva för evigt kommer det troligtvis att gå åt och inte bli något kvar till mig och min bror.

Det är helt okej för mig, jag och min fru är som bekant på väg att bli förmögna själva. En tanke jag ändå bollar är vad min far har för inställning till min och min brors situation.

Han vet att vi har bra inkomster men har inte någon koll på att vi även har en hyfsad förmögenhet. Min bror har det inte, och har även lånat av far vid flera tillfällen.

Om det var så att han skulle favorisera min bror i ett eventuellt arv skulle jag bli besviken på honom. Inte för att vi prompt måste ha pengarna utan för att det är den ultimata dåliga lärdomen för hur man ska handskas med pengar.

13 kommentarer (+lägga till din?)

  1. Investeraren
    Aug 20, 2014 @ 12:10:54

    Håller helt med dig gällande om han skulle favorisera din bror. Jag har ibland haft lite samma diskussioner med mina päron då jag väsentligt större förmögenhet än mina syskon.

    Ibland har det vart så att min bror eller syster kunnat fått ett bidrag för att de bränt alla sina pengar. Det jag då ifrågasätter är varför jag ska straffas som varit duktig och skött min ekonomi medan dem får belöning för att de varit slarviga och konsumerat.

    För det handlar inte om att jag tjänar mer än dem, det handlar om att de har spenderat sina pengar medan jag investerat. Så att ge belöning för ett sånt betende kommer inte att lära dem hur de ska spara och sköta sin ekonomi.

    Svara

  2. Martin
    Aug 20, 2014 @ 12:39:33

    Käsnlig fråga, jag hade inte tagit upp det om det inte kommer på tal. Jag hade inte valt att säga till min pappa att jag förväntar mig något arv eller …”om jag får något arv”, det skulle kännas girigt. Om det kommer på tal däremot så kan man säga att man förväntar sig att arvet delas lika mellan dig och din bror oavsett ekonomisk status. Mina föräldrar vet jag har skrivit upp när vi syskon har fått något bidrag och kommer en vacker dag se till att de blir rättvist, de är extremt rättvisa, nästan lite till en överdrift kan jag tycka.

    Vad jag funderar på däremot är att jag och min bror har fått barn och barnen får ibland nån jacka eller stövlar betalda av mina föräldrar. Det är ju en besparing för mig och min bror. Min syster däremot har ju inga barn och har en god ekonomi men jag förväntar mig ändå att hon blir kompenserad för detta på något sätt. Jag kommer i varje fall ta upp det en vacker dag. Kanske säger hon då att hon inte vill bli kompenserad eller ha blivit kompenserad men då har man i varje fall erbjudit sig. Även om det inte är många tusenlappar vi pratar om.

    Svara

    • jobbochfirma
      Aug 21, 2014 @ 00:40:28

      Oj, det var verkligen millimeterrättvisa. En sån är så svår att hålla så jag tror det blir mycket lättare om man slappnar av och tillåter en viss snedfördelning.

      Svara

  3. Hp
    Aug 20, 2014 @ 13:15:03

    Håller helt med att det barn som lärt sig hantera pengar inte ska bli missgynnat pga detta.. Dock finns det väl någon gräns.. Om man är två syskon den ena jobbar på ICA och klarar sig helt OK den andra har 100miljoner på banken föräldrarna har 1miljon att ge bort.. Då hade jag kunnat tyckt att den som har det svårare kunnat fått pengarna.. Allt behöver inte vara exakt rättvist..

    Svara

    • jobbochfirma
      Aug 21, 2014 @ 00:43:14

      Det behöver absolut inte vara ett dugg rättvist om det finns skäl till det. Antingen att den ena inte kan ha hand om pengar (tänk alkoholism) eller att den ena inte behöver pengar.

      I vårt fall är dock inkomsterna ganska lika, men hans familj väljer att leva upp det i princip så fort det kommer in. Det amorteras heller inte särskilt flitigt.

      Med såna förutsättningar har de i mina ögon inte förtjänat att få något extra.

      Svara

  4. frivid42
    Aug 20, 2014 @ 15:19:45

    Det är svårt det här med arv. Min far dog för ganska många år sedan och lämnade då en hyfsad summa efter sig. Detta tillföll min mor som gjort sitt bästa för att leva upp pengarna men har fortfarande en del kvar. Lyckligt vis klarar både jag och min bror oss bra på egna ben och även om jag är den mer sparsamme är jag inte orolig för min brors ekonomi på något vis.

    Nu försöker jag råda min mor hur hon ska förvalta den kvarvarande förmögenheten för att få ut maximalt av den utan att bli utan pengar vid äldre år och inte heller hoppa över att leva medan hon fortfarande är pigg.

    Det stör mig inte om hon bränner alla pengar på något som förgyller hennes liv på ett betydande sätt, men eftersom jag är ekonomiskt lagd så stör slöseri mig något otroligt så om hon liksom låter pengarna rinna mellan fingrarna utan att göra något särskilt skulle det störa mig otroligt. Det handlar inte om att jag vill ha ett arv utan det skulle vara helt OK om hon valde att ge bort pengarna till välgörenhet. Trots detta är det svårt att prata om dessa frågor med en förälder. Kanske är det det faktum att det är dem som har hjälpt oss att växa upp och nu är det vi som hjälper dem…en ovan situation för båda parter?

    Svara

    • jobbochfirma
      Aug 21, 2014 @ 00:45:20

      Slöseri är jobbigt att se i alla former. Det är skillnad på att unna sig och att slösa. Det finns liksom ingen äkta njutning i slöseri.
      Jag hoppas du kan hjälpa din mor på ett bra sätt, men det är svårt att ta emot råd om pengar från någon man har fött och uppfostrat så man får gå varsamt fram.

      Svara

  5. Ekonomitankar
    Aug 20, 2014 @ 16:56:37

    Ja arv är svårt. Min mor dog för några år sedan. Hon hade en sambo som hade köpt deras lägenhet kontant för några miljoner, han hade också över en miljon kontant på banken hade min mor berättat. Själv hade hon alltid haft lågbetalda jobb, hade i princip inga pengar på banken. På slutet när hon var sjuk pratade hon om det och sa att eftersom hon inte är gift så ärver vi allt och att hon alltså inte hade något testamente.
    Hmm, stämde ju inte riktigt. Hennes pensionsförsäkring från jobbet hade förtryckt att 1 Make/sambo och 2 barn. Så där fick alltså hennes sambo även de 500.000 som hon ville jag och min bror skulle ha. Så kan de gå!

    Svara

  6. spartankar.com
    Aug 20, 2014 @ 19:59:33

    Arv är en känslig fråga.
    Och den första fråga som jag skulle ställa mig är varför jag skulle få ett arv. Det är kanske provokativ men det är värt att tänka på. Kanske har jag lidit extra mycket när man var barn att föräldrarna jobbade 24/7?
    Den andra fråga är kanske vad är syftet med ett arv. Är det för att hjälpa barnen att gå vidare i livet? Som det är nu men en ökande medelålder är det mer för att hjälpa folk att pensionera. Men om man tänker att det är för att hjälpa barn att bygga sitt liv; ska man fördela rättvis eller ska man hjälpa den som har svårare?
    En till aspekter som nämns är att det är inte för att jag har lyckat med pengar och inte mina syskon att de borde få mer. Ja och nej. Det beror. Alla har olika förutsättningar och olika bakgrund.

    De flesta föräldrar försöker att vara rättvis och det troligtvis; i de flesta fall; den bästa.

    Man får inte glömma att i ett arv är inte pengar det viktigaste. Men det är kanske det som är mätbar.

    Svara

    • jobbochfirma
      Aug 21, 2014 @ 00:51:25

      Intressanta tankar!
      Arv är givetvis ingen rättighet och absolut inget man ska få utifrån någon slags skuld från föräldrarnas sida, att de skulle ha jobbat för mycket eller nåt sånt.

      Jag tror också att det är bra att inte förvänta sig ett arv, då blir man passiv och tänker på sina rättigheter istället för sina skyldigheter.

      Men ett arv är inte heller något dåligt! Det verkar nästan fult att lämna pengar efter sig, eller att ta emot det från sina föräldrar. Men tänk då så här istället. Något av det finaste man kan få ärva är en släktgård eller en sommarstuga. Det finns alltid stolthet i rösten hos folk som berättar att ”gården har gått i arv i 4 generationer”, eller liknande. Varför då inte samma sak med pengar eller företag?

      Svara

      • spartankar.com
        Aug 21, 2014 @ 06:59:28

        Håller med.
        Men jag tror att alla diskussion skulle kunna gälla till materiella saker då det kan även vara värre då det finns en del känslor i det. Tänk att den ena får gården och den andra en lagenhet, både är värd samma antal kr. Jag tror att det skulle kunna vara vissa problem.
        Rent allmänt tycker jag att om det finns pengar ska det delas innan arvet. Det blir enklare och man kan ha en diskussion.
        Alla situation är också unika. Att inte ha pengar betyder inte att man har slösat och att ha pengar kan komma från att man har tagit okontrollerade risker och haft tur.

  7. jobbochfirma
    Aug 21, 2014 @ 00:33:41

    De bästa och längsta kommentarerna bloggen nånsin har fått! Tack så mycket!

    Svara

  8. jobbochfirma
    Aug 21, 2014 @ 00:38:58

    Jag vill hänvisa till ”The millionaire next door”, där det diskuteras att rika föräldrar stjälper sina döttrars framtid genom att ge dem pengar, medan deras söner istället får lära sig vara sparsamma och blir framgångsrika.
    Också bibeln talar om att ”till den som har skall vara givet”, där den som bäst förvaltade sina givna slantar fick mer pengar medan den som hade slösat blev av med det lilla de hade kvar.

    Alltså, som en passus till några av kommentarerna.

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: