En bekant ligger i skilsmässa. Bodelningsförhandlingar pågår genom ombud.
Normalt är det ju 50% åt vardera parten som gäller, om det inte finns äktenskapsförord. Så också i detta fall men det blir lite mer komplicerat i och med att de har ett företag ihop.
Ett företag där man är mer eller mindre passiv ägare är ju inte så svårlöst. Alltså, det kan vara svårt att värdera företaget ändå men det är ännu svårare om en av personerna utgör största delen av bolagets tillgångar. Upplagt för extensiva förhandlingar, mellan juristerna i detta fall.
Säg att maken skulle äga 1000 aktier i HM till exempel. Då skulle frugan få hälften av det värdet eller hälften av aktierna. Men om Maken är en privatläkare med egen praktik är det inte lika lätt att dels bestämma värdet på företaget och ännu svårare att övertyga honom om att värdet, vilket brukar innefatta framtida vinst, skulle tillfalla henne till hälften. Han skulle, om de var oense, bli lockad att säga upp sig från sitt eget företag och ta anställning istället.
Motsvarande, om jag och min fru skulle skilja oss skulle jag givetvis inte kunna få något av hennes framtida intjäning (möjligen underhåll?) men hon skulle definitivt kunna kräva pengar för mina firmor, även om de knappt är lönsamma. Rättvist? Det skulle hur som helst vara kul att lära sig mer om ämnet. En av de första sakerna jag tror att man får erfara när man sätter sig in i dessa frågor är att normala rättvisetankar får läggas åt sidan för att få en juridik som funkar utan godtycke.
Player
Okt 25, 2014 @ 17:02:43
Är själv jurist och det är slående hur sällan rättviseaspekten tillämpas. Juridik och bodelningsregler handlar oftare om de tekniska aspekterna på vilket sätt och till hur stor del. Sedan finns det ju dispositiva, dvs. inte tvingande, regler som möjliggör förhandling som kan ge lite utrymme för parterna att ´komma överens´. Intressant vinkel dock med läkarpraktiken.
Oaktat kärlekens och giftermålets heliga band så är jag för äktenskapsförord och samboavtal. I verkligheten händer saker och ting, på gott och ont, som får par att begära äktenskapsskillnad eller separering och då är det tacksamt – för båda parterna – om det kan göras på ett i förhand bestämt sätt. Att inte vilja skriva ÄF eller SA är i mina ögon mycket märkligt och mycket opraktiskt. Sedan har jag full förståelse för att folk inte tänker på det juridiska, men det är bättre i mer speciella lägen om nu den ena parten är hemman och dennes respektive är läkare med egen praktik.
Jag beklagar din bekantes skilsmässa.
jobbochfirma
Okt 26, 2014 @ 20:48:09
Spännande att du är jurist med lite insikt i dessa frågor! Skulle vara väldigt kul om du skulle vilja skriva ett gästinlägg inom detta ämne!
Vi funderade lite på äktenskapsförord, men eftersom vi gick in med nästan exakt lika stora tillgångar såg vi ingen mening med det. Från att vi blev ett jobbar vi gemensamt mot våra mål.
För ett aktiebolag kan man givetvis ha specifika partneravtal, men vi ville inte komplicera det, bara köra rakt av att vi äger hälften var.