En av mina närmaste vänner har långt gången, obotlig, cancer.
Att beskriva känslorna hos mig eller hos honom är en annan blogg, denna handlar bara om pengar. Därför ska vi ta detta hemska ur ett pengaperspektiv.
När jag nu har varit överdrivet intresserad av finanser i fem år och pratat med var och varannan om allt som har med pengar och sparande att göra, så vet jag att det absolut vanligaste argumentet MOT att spara är: ”man kan ju dö imorgon”.
Trots att jag har läst så många böcker och bloggar av smarta människor har jag svårt att bemöta detta. Om jag vill ha en glass idag, men tänker att jag istället kan köpa fem glassar om tio år om jag sparar glasspengarna, då fick jag ju ingen glass idag. Om jag då blir överkörd av en buss imorgon så har jag berövat mitt liv en njutning. Men om jag INTE blir överkörd av en buss eller råkar ut för något annat så kommer min njutning att på det hela taget vara mycket större, eller? Nej, det vet man ju inte, mina glasspengar kanske är värdelösa om tio år. Ja, men det enda som är helt säkert är att du inte sparade några glasspengar och därför inte har några om tio år heller.
Men här kommer en kicker. Du åt upp din glass och du njöt, men efter några år får du ett besked att du lever högst ett år till. Vad gör du nu? Du har ett år på dig att njuta så mycket glass du kan. Men du har ju redan ätit din glass. Vad gör du med den njutningen nu?
Jag känner till hans privatekonomi i detalj. Maxat huslån och till och med billån. Nu ska de resa, men det blir på frugans peng. Hur kul är det att lämna henne barskrapad när man går… Nej, kom fan inte och säg att ni vill dö barskrapade!
Senaste kommentarerna