Man behöver inte vara smart för att kunna spara

Jag är inte en total dumskalle men det är ganska ofta jag känner mig underlägsen när mitt jobb blir tekniskt och tufft.

När man inte är så självsäker och övertygad om sin egen briljans kan det vara svårt att tänka sig varför just man själv ska klara av att bli förmögen, när de flesta verkar ha så svårt för det.

Men det trevliga är att spara är lätt, det är bara inte så vanligt. Och när man sparar är det mycket lättare att investera.

Det vanligaste misstaget med investeringar är att inte investera…

Folk är så himla duktiga på sina jobb, så imponerande med sina hobbyer, så dedikerade till sina barn, att de kanske tror att de måste bli riktiga klippare innan de vågar investera något alls på börsen. Så det är lättare att skaffa en ny bil, precis som grannen, för då vet man ju att man får något för pengarna, och alla andra kan se att man gör bra ifrån sig.

Planen för mina 2M på sparkontot

Det känns inte riktigt rätt att ha två miljoner på ett sketet sparkonto om man vill kalla sig någon slags investerare, men jag har mina skäl.

En halv miljon är vikt för skatt, vilken jag tänkt betala före mitten på februari.

Av den halva miljonen är ca 150′ för vinsten på optionerna, 300′ för den sålda lägenheten och resten på det sålda sommarhuset.

De övriga 1,5M tänkte jag spara till i vår och nästa optionsinlösen, vilket går jämt upp med inlösensumman plus reavinstskatt (om jag väljer att ta bort dem från depån direkt).

Tänkte förresten försöka räkna lite på olika scenarier och när det blir fördelaktigt att låta aktierna stå kvar i depån och när det är bäst att flytta till ISK. Min intuition säger mig att för aktier med hög direktavkastning så bör det löna sig ganska snart att föra över till ISK, men vad vet jag.

Bornhold är inte överskattad

Vill man visa sig riktigt tuff ska man säga att ettan/ledaren/toppen är överskattad.

Sparpodden var riktig underhållning så länge Gunther var med. Jocke Bornhold tyckte jag från början var lite mjäkig då han verkade vilja reservera sig mot allt han själv sa, samtidigt som det inte var till närmelsevis lika intressanta saker som tidigare i programmet. Podden har dock fått vara kvar i flödet, även om det inte alltid blir av att jag lyssnar på ett inkommet avsnitt.

Nu är dock det lilla förtroendet förbrukat. När han för en gångs skull har lite ryggrad och står för något är det att Buffet är överskattad!!! Att han har haft tur, i och med att man inte måste vara en så fantastisk investerare för att få hans avkastning eftersom han hållit på så länge och i en så fördelaktig tidsperiod.

Alltså, då har man inte fattat någonting av Buffets storhet!

Eftersom jag själv är så basal i mitt aktiekunnande kan jag inte säga så mycket om kvaliteten i hans investeringsfilosofi, det finns möjligtvis andra som är duktigare och har bättre avkastning under långa perioder, men det är bara en del av hans storhet.

Som folkbildare, vilket en sparekonom borde anses försöka vara, borde Jocke inse att Buffet inte bara är fantastisk på att förklara komplicerade företagsekonomiska saker på ett mycket bra och begripligt sätt. Han är också en väldigt god talesman för hur den lilla människan bör se på investeringar, med långsiktighet, förståelse för företaget, undvika spekulation m.m.

Allt detta viktiga är underbyggt av att han är den rikaste investeraren i världen. Borde funka för de flesta men tydligen inte för en viss sparekonom på Nordnet.

Lycklig av att spendera?

Att spara pengar har ett otroligt starkt stigma. Vågar man träda fram som en som gillar att spendera mycket mindre än man får in är man direkt en måltavla för folk som vill tala om för en att man förspiller sitt liv, att man inte lever nu, att man är en sorglig typ som inte kan njuta.

Det är ett ständigt återkommande tema, men just nu vill jag bara säga en sak:

Jag blev riktigt lycklig först när jag insåg att jag kan spara pengar, månad efter månad.

Istället för att prata om det fantastiska i att någon gång kanske bli fri från löneinkomst, eller åtminstone köpa sig lite mer fritid eller säkerhet, så ska jag berätta att sparande har gjort mig lycklig.

Enkelt.

Så får de tro mig eller inte, men då har jag i alla fall varit ärlig och kanske sått ett frö.

Molnet – för oss uppe i det blå

Molnet var ett sånt där modeord jag länge var allergisk emot, även om jag så fort Google Docs (senare Drive) kom var en flitig användare. Dels kunde jag komma åt arbetsdokument från flera olika datorer utan att skicka något, men jag gillade faktiskt också enkelheten i kalkylprogrammet och ordbehandlaren då jag tycker att Microsofts versioner blev överväxta redan för 20 år sedan.

Jag har länge i så stor utsträckning som möjligt använt mig av onlineprogram (webbappar) för att sköta bokföring och bildredigering, till exempel. Dock har lagringen uteblivit. Att betala extra för något som är så billigt att köpa till sin egen dator lockade mig inte.

Men efter försök med slöa (topprankade) nätverksdiskar som ideligen tappar uppkopplingen såg jag mig om igen efter alternativ, och visst fann jag det.

Nu när vi har barn är det mest foton (och videosnuttar) som måste sparas till varje pris. Då räcker det inte ens med en nätverkshårddisk, även den måste säkerhetskopieras och förvaras på annan ort, så att inget försvinner vid brand eller annat.

Idag laddas allt upp automatiskt från våra respektive mobiler. När vi blir gamla kan vi spendera ett år med att titta igenom bara dessa fyra första år med barn. Helt galet vad mycket det blir! Jag kommer ihåg när man betalade dyrt för filmen. Det var lättare att göra album då…

För företag är det givetvis superviktigt att inte förlora information. Söker ni en partner för systemintegration kan ni kolla in Netnordic, som jag har valt att tillägna detta inlägg.

När jag drev företag uppskattade jag mycket att kunna komma åt allt via nätet, men i mitt fall var det lite oproffsigt sammansatt av online-butiken, leveransfirman och betalsystemet. Har man lite mer sofistikerade och egenutvecklade system kan man nog behöva hjälp med att lägga upp det i molnet, inklusive backup.

 

SBAB erkänner lockpriser

Stoppa pressarna, eller?

Det kanske är helt självklart för er andra men jag hade inte helt klart för mig att den ränterabatt man blir erbjuden när man hårdförhandlar med en massa banker inför bostadsköp, bara räcker i ett år.

Och här går media och är förbannade över att mäklare kör med lockpriser, vilket endast får till följd att några personer går på visning som egentligen inte borde vara där.

Lockpriser på bolån måste anses värre tycker jag. De vet att många inte orkar omförhandla efter ett år, så man blir kvar år ut och år in, och betalar till detta bolag som har lurat in en.

Det kom nämligen ett brev som sa att det var dags att fundera på fortsättningen för mitt lån hos SBAB. När jag ringde upp sa de att ränterabatten går ut och jag kan inte få den fortsatt, trots att jag är en bra kund. Jag blev förvånad och frågade rent ut om ränterabatten bara var ett lockpris. -Ja, var svaret.

Saken kom i ett annat ljus när jag påpekade att jag amorterat ner till 70% belåning istället för 85%. Då visade det sig att jag automatiskt kom ner till 1,34% istället för de 1,59% jag skulle ha utan ränterabatt. Rabatten är bara 0,10% ändå.

Mest irriterad borde jag kanske så här i efterhand vara över att de inte gav mig den bättre räntan så fort jag amorterade ner till 70%. Jag verkar ha förlorat ca 2500 på det, före ränteavdrag.

Ska jag klaga?

Vad ska man annars göra för pengarna?

Han sa det säkert mest som ett skämt men det ligger nog mycket i det.

Jag hade en ”receiver” och stora högtalare som har stått i vägen en längre tid. När jag äntligen kom mig för att sälja dem kom det på en halvtimme en man och hämtade dem. Han skulle inte ha grejerna själv, för hans egen anläggning var liiite av den högre skolan.

Han berättade att han hade grejer för 300 000 i sin hemmaanläggning, vilken inte ens hade något proffsigt användningsområde. ”Bara en hobby”, sa han. ”Något ska man lägga pengarna på” tillade han innan han drog iväg i sin nya bil.

Tittade långt efter honom och kan bara hoppas att han trivs på sitt jobb…

Nu ska det börja pysa

…För bostadsbubblor brukar inte smälla, de pyser ur sig den uppumpade bubbelluften.

Nu verkar det som att fler än vanligt är övertygade om att bostadsbubblan har nått sitt max och vi (äntligen) kan se fram emot en björnmarknad för bostäder (idemarknad?).

Så, hur påverkar det mig och min ekonomi?

Jo, först och främst kan man vara extra nöjd att vi lyckades sälja sommarhuset just nu efter sommaren. Det hade inte varit kul att sitta kvar med det nu när vi har bestämt oss för att det inte var rätt stuga för oss i framtiden.

Men sen är är det ju bara ett år sedan vi köpte vårt senaste, och självklart dyraste, boende. Eftersom jag är en sån som räknar in bovärdet i min nettoförmögenhet påverkar det givetvis ganska ordentligt om värdet går upp eller ner med 10% från 4,5 miljoner. 10% är ju det man nästan har kunnat räkna med per år sedan jag flyttade tillbaka till Stockholm 2009.

Om ni ifrågasätter varför i hela friden jag ska räkna med bovärdet vill jag påminna om att detta boende inte är vår slutstation, utan vi kan nog tänka oss att flytta till en småstad när det är dags att bli ekonomiskt fri. I en sån situation, som kan vara så nära som tre år bort, kan det faktiskt till och med vara bättre om det fortsätter stiga. Om vi inte vill ha något som är dyrare än där vi bor nu, vilket inte riktigt var tanken.

Å andra sidan kanske det är drömkåken vid sjön man kan skaffa i sin tidiga pension om det går ner ordentligt. Särskilt som vi vill vara kvar här när barnen är små och en bostadskrasch faktiskt kan ta 10 år på sig att bottna.

Slutsatsen får väl bli att det inte blir någon större skada, förutom att ökningen av nettoförmögenheten kommer att pressas i en eventuell nedgång. Självklart justerar jag ner bovärdet i månadsrapporten om jag får indikationer på nedgång vid försäljningar i området. Ännu har jag inte höjt sedan vi köpte då inget jämförbart är sålt sedan dess. Statistiken tyder på att vi borde vara upp ca 400 000.

Äntligen ”private banking”-kund

Nu har jag nästan 5 miljoner på mina Avanzakonton och har blivit uppgraderad till ”private banking”-kund. Tyvärr kör de inte superbolånet just nu, så jag måste kanske byta till Nordnet, som har ett grymt bolåneerbjudande.

Jag ska titta lite närmare på hur mycket jobb det är att flytta, men det skulle vara gott att spara en tusenlapp i månaden på att ge SBAB fingret igen.

Jag har inte fått betalt för att skriva detta. 

Just nu är förmögenhetsökning inte så bra

Jag är tungt investerad i företaget där jag jobbar, men jag vill även investera mer, i första hand genom nästa optionsomgång.

På ett sätt är det kul att se att aktiekursen går upp, för då ökar mitt nettovärde en hel del, men i det långa loppet ska jag ju köpa optioner åtminstone två gånger till innan jag vill nöja mig. Då är det ju bättre att de blir billiga och jag tar uppgången från och med om ett år eller nåt.

I vår är det tänkt att jag ska ha optioner och aktier till ett samlat aktievärde (alltså när optionerna blir aktier) av 9,3 miljoner. Ca en tredjedel av det i realiserade aktier.

Då är min exponering tillräckligt stor och även om jag fortsätter att utnyttja optionsprogrammet så säljer jag nog nya aktier så fort de realiseras. Ja, kanske kan jag tänka mig att ha aktier för ca 6 000 000 innan jag nöjer mig. Utdelningen skulle kunna hamna på ca 350 papp årligen vid det tillfället, vilket vi inte riktigt klarar oss på, men då är det nära.

Hellre än höjd aktiekurs ser jag givetvis årligen högre vinst och utdelning, alltså det fundamentalt viktiga för aktieägare.

Men hur man än ser på det är detta min största satsning (bet), och även om jag inte vill kalla det chansning så kommer det att ligga ganska många ägg i min lilla korg.

Månadsrapport, september 2017

En mer modest månad utgiftsmässigt som väl är, jag är trött på spenderandet.

Husförsäljningen slutfördes, så kontantnivån är väldigt hög just nu.

Anledningen till att vi gick så mycket plus denna månad var att aktierna i ”mitt” företag gick lite bättre och H&M gick okej ett tag. Jag blir dock mer och mer van med de stora svängningarna och försöker bortse från det och mer fokusera på intjäning och spenderande. Har dock inte gjort budgetutfallet för denna månad ännu.

Skulle vara härligt om ”Måldatum, metod 1” stämmer och det bara är 2,5 år kvar till tio miljoner.

Nätförsäljning: 3 000