Att spara pengar har ett otroligt starkt stigma. Vågar man träda fram som en som gillar att spendera mycket mindre än man får in är man direkt en måltavla för folk som vill tala om för en att man förspiller sitt liv, att man inte lever nu, att man är en sorglig typ som inte kan njuta.
Det är ett ständigt återkommande tema, men just nu vill jag bara säga en sak:
Jag blev riktigt lycklig först när jag insåg att jag kan spara pengar, månad efter månad.
Istället för att prata om det fantastiska i att någon gång kanske bli fri från löneinkomst, eller åtminstone köpa sig lite mer fritid eller säkerhet, så ska jag berätta att sparande har gjort mig lycklig.
Enkelt.
Så får de tro mig eller inte, men då har jag i alla fall varit ärlig och kanske sått ett frö.
Jobb och Firma 
Senaste kommentarerna