Jobb och Firma

Minus 350′ ena månaden och plus lika mycket andra… Inget särskilt har hänt, bara mina volatila knäppa investeringar som hoppar runt tillsammans med börsen i stort.

Det stora är att jag har betalat av både studielån skatteskuld. Reavinstskatten ska ju betalas senast nu så det är ju inte så konstigt, men den rackarns studieskulden har jag ju stött och blött så många gånger här på bloggen att det var ganska skönt att avsluta kapitlet. Även om det inte var frivilligt…

Jag hade nämligen missat att reavinst räknas för återbetalningsplanen, så plötsligt skulle jag gå från 1400 till 6000 i månaden i betalning, alltså resten av skulden i år. Då var det lika bra att betala av allt på en gång tyckte jag, så nu slipper vi fundera mer på det. Månadsbudgeten blir ju lite lägre också.

Budgetutfallet i januari blev 44 000, utan några direkt stora extrautgifter vad jag kommer ihåg. Långt ifrån bra i min bok. Nu har vi ju också gått ner till för oss minimala inkomster, med dryga 30 000 efter skatt för vardera av oss, plus barnbidrag och nåt annat, så hamnar vi på strax över 70 000 i inkomst och 40% sparkvot. Inte så tokigt då vi har en föräldraledig utan föräldrapenning och en som jobbar 80%.

Måldatumet justerades till en okej tidpunkt igen, men jag kan inte bestämma mig för om det känns bra eller inte. Å ena sidan är 3 år väldigt kort tid på det stora hela, och med tanke på att vi ändå kommer att vara hemma med den nye sonen i två av de åren (en av oss), så känns friheten väldigt nära. Å andra sidan kanske det mer är scenario 2 som är rimligt och då är jag ju nästan 50, vilket känns gammalt, men egentligen är väldigt ungt för en pensionär. Som jag varit inne på förut har man inte så mycket för att vara fri när barnen är små, då är man så låst i alla fall. Så att mina drömmar om träning, entreprenörskap och stordåd får fortsätta skjutas på framtiden handlar mer om att vi väljer familjen än om att vi inte ännu blivit ekonomiskt fria.