Jobb och Firma

Jag vill berätta en liten historia om något för vilket jag skäms. Det handlar om hur jag gjorde bort mig med bygglov.

Vi äger inte längre något sommarhus, men vi har gjort och det finns ett par lärdomar i det. Dels att det är lite för mycket att göra med ett supergammalt hus när man har småbarn, men också en lärdom om mig själv och hur jag är med byråkrati.

Jag lär fortfarande om mig själv och inser att en stor svaghet är en slags optimism där jag bortser från risker eller till och med nödvändig information som gör det svårare för mig att nå mina mål.

I det här fallet skulle vi bygga ut vårt lilla sommarhus, så att vi kunde få ett riktigt badrum. Jag hade hört att man kunde bygga ut med 50% utan bygglov, så jag satte bygget i händerna på en snickare min far har anlitat och litar på.

Jag hade gått rätt väg när det gällde ansökan om avlopp, så när det var klart satte vi bara igång och bygga. Det var först när vi funderade på att sälja som det gick upp för mig att vi hade behövt bygglov för tillbygget också…

Min arkitektkontakt med insyn på enheten som handhar bygglov sa att det kunde bli väldigt svårt i efterhand och rådde mig att vänta i 10 år tills det var preskriberat. Så nu satt vi där med ett sommarhus vi inte ville ha, vilket band upp en miljon.

Jag hade den duktigaste mäklaren på besök för att sälja, men han frågade om jag hade alla papper. Jag sa ja, men jag tror att han redan visste att allt inte var i ordning. Nästa mäklare ställde inga såna frågor och försäljningen gick igenom. Ännu kan det komma bakslag, om någon ny ägare ansöker om bygglov och myndigheterna inser svartbygget. Jag är beredd på det telefonsamtalet, men går inte och oroar mig, det löser sig.

Jag önskar dock att jag hade fixat allt rätt från början, det hade varit så mycket enklare och stressfritt. Det är precis som livet i stort, vill man ha ett lätt liv, ljug inte!

Jag hade definitivt behövt anlita ett företag som kunde hjälpa mig med bygglovsritningar.