Arbetsgivare eller Arbetsköpare?

I kommentarerna här lärde jag mig ett nytt ord: ”arbetsköpare”, istället för ”arbetsgivare”.

Det var sagt av vänstermänniskor, men när jag tänker efter är det ett klockrent ord för en kapitalist som jag!

Så här tänkter jag:
Ger man bort något kan man inte förvänta sig någon motprestation. Därför är arbetsgivare inte riktigt bra.

Köper man något så kan man ställa krav på motprestationen!

Detta måste även en inbiten socialist förstå om den får hjälp att tänka efter. Även de köper saker, och vill i gengäld för betalning ha en stickad kofta av en kvalitet som motsvarar vad de betalade för den.

Så, jag anammar härmed ”arbetsköpare” och hoppas att ni som anställer folk gör detsamma!
(Om inte välkomnar jag diskussionen)

Annonser

När jag sålde handelsbolaget

Nu är det 4 år sedan jag sålde handelsbolaget. Jag skrev detta inlägg då men publicerade inte på grund av att det är lite känsligt och känslosamt för mig. Att det var jobbigt att mista en av mina närmaste vänner förstår ni säkert, men som vanligt behandlar jag bara det ekonomiska i denna blogg. 

Till slut blev min partner i handelsbolaget för sjuk för att fortsätta, så även om han gärna ville ha det kvar så gick det inte längre, eller rättare sagt, jag fick göra allt och hade inte lust att driva det utan min vapendragare.

Lite förvånande hittade vi en köpare. Jag gav en ledtråd till värste konkurrenten att vi kanske skulle sälja, varpå han uttryckte intresse. Sedan var processen igång, med att försöka komma överens om värdet. Efter ca 3 mejl med bokslut och hur vi såg på värdet i firman kom så ett bud. Vi hade bestämt oss för att han skulle få ge första budet, så att vi kanske skulle kunna säga ja direkt och därmed slippa prutande och mer konversation.

När budet kom in var det på en nivå vi hade hoppats men inte riktigt trott på. Det är inget överpris men helt okej. 200 000 ska vi få för vår lilla firma som i princip aldrig gjort vinst. Under tiden jag har sett att det gått utför med min partner har jag varit försiktig med att köpa in nytt, vilket har fått till följd att vi har mer pengar på kontot än nånsin tidigare. Kassan ingår inte i köpet så nu kan vi lyfta ut pengar också. Men eftersom jag har ett AB med privatlån från mig själv, väljer jag att det företaget fakturerar mitt handelsbolag. På så sätt kan jag betala tillbaka lån för de pengarna och alltså få ut allt utan att skatta som lön. Jag hoppas att det är okej med Skatteverket men jag ser inget problem med upplägget. Att ha stora orealiserade förluster i ett bolag och skatta maximalt i ett annat bolag gynnar inte någon.

Att det blev försäljning var en stor lättnad för mig, för min dödssjuke partner och för hans fru.

Mitt kanske största misslyckande

Detta inlägg skrev jag för 4 år sedan, för att hantera misslyckandet. Nu är det vatten under bron och jag kan dela med mig av tankarna.

”Den slutgiltiga trösten hittade jag i att jag åtminstone kan dra av förlusten vid eventuella framtida vinster.”

För snart ett år sedan köpte jag en befintlig webbutik, vilken jag först drev i paniken över att inte kunna något, inte ha plats för den och inte ha tid för den. Sen tog jag tjänstledigt och drev den vidare, vilket gick ganska bra försäljningsmässigt men det tog på tok för lång tid med utvecklingen som jag planerade. Till slut nylanserade jag men gjorde många misstag och tappade både besökare och försäljning.

Under hela tiden har jag fått mer och mer klart för mig att jag betalade på tok för mycket och såg allt genom rosa skimmer när jag tog beslutet att köpa över huvud taget, vilket i sin tur kom från den ohållbara situationen på jobbet som jag kände mig väldigt stressad över. Detta var min chans att bryta mig ut.

Nu sitter jag här och ångrar att jag någonsin köpte rörelsen. När alla människor är så rädda för att ångra saker och alltid spinner till det med ”jag har lärt mig så mycket på köpet”, så ångrar jag mig verkligen men tror samtidigt att jag har lärt mig en massa saker jag hoppas kunna ha nytta av i framtida företagande.

Så tillbaka till första meningen i inlägget så har jag och frugan lånat ut några hundra tusen till företaget som vi inte ser ut att få tillbaka inom en snar framtid. Å andra sidan har jag lagt över verksamheten från mitt andra bolag i detta bolag, så att det som förhoppningsvis kommer som vinster i framtiden kan kvittas mot dessa förluster och tas ut ur företaget som tillbakabetalade lån.

Jag har varit en känslostyrd idiot, nu är det bara att skärpa sig och göra det bättre!

Skulle aldrig ha kunnat drömma om dagens ekonomiska situation

När jag började bloggen hade jag ganska tydliga förväntningar och förhoppningar om framtiden. Jag skulle bygga mina företag parallellt med anställning och sedan så småningom gå över till heltidsföretagande, samtidigt som jag byggde upp en aktieportfölj som successivt frigjorde mig från behovet av inkomst.

Jag ville gärna träffa en partner med hyfsad inkomst, typ som mig, så att jag inte behövde släpa på någon annan också i min jakt på ekonomisk frihet. Däremot kunde jag aldrig drömma om att den jag träffade så småningom skulle tjäna mer än dubbelt så mycket som mig!

Att hon har en så fantastisk lön, fina förmåner och bra bonus, plus att jag har en helt okej lön med möjlighet till optioner, gör att vi dels har extremt mycket luft i budgeten, dels att vi har fina möjligheter att genom jobben bli hyfsat förmögna. Motivationen att tjäna lite extra på sidan har definitivt sjunkit. Det är viktigare att vi tar hand om våra karriärer än att vi pysslar med sidoprojekt.

Om att växla ner

Miljonären skrev ett bra inlägg om huruvida han skulle kunna sluta jobba eller växla ner, när han har nått sina ekonomiska mål.

Just växla ner alternativt konsulta är lösningar som jag har skissat på själv. Jag har nämligen insett att om nu en stark anledning till att man inte gillar att jobba är för att man jobbar för mycket (som min fru), plus att man skattar galet mycket för de översta slantarna man tjänar (som min fru), så måste ju en bra lösning vara att man jobbar mycket mindre men istället får mycket mer betalt per tidsenhet (på grund av skatteeffekten).

Till råga på det kan man, om man är eftersökt på arbetsmarknaden, få ännu mycket mer betalt per tidsenhet om man kommer in som konsult.

Lösningen jag ska presentera för min fru är alltså att hon ska fortsätta odla goda kontakter och med åtminstone två potentiella arbetsgivare, så att hon kan göra några mindre jobb om året framöver. Skulle vara mycket lättare att sälja in “pensioneringen” genom detta.

Sälja handelsbolaget

Detta inläggs skrevs för många månader sedan, men det var en känslomässigt jobbig tid så även om det var terapi att skriva om krass ekonomisk verklighet så kändes det inte rätt att lägga ut det då. 

Nu ger min partner upp och inser att han inte kan jobba något mer med företaget på grund av sin sjukdom. Själv bestämde jag mig tidigt för att jag inte ville driva det vidare utan honom men insåg väl också att det inte skulle bli lätt att sälja.

En liten släppt ledtråd i ett orelaterat mejl till vår största konkurrent gjorde dock att han nappade och uttryckte intresse för att köpa vår verksamhet. Nu är informationsutbytet igång och hans första svar var att han var oimponerad över vår omsättning och vinst. Må så vara, det kommer inte att bli så dyrt för honom med andra ord.

Det enda han egentligen är intresserad av är vårt exklusivitetsavtal med en ledande leverantör. Det är svårt att säga vad det är värt men det är inte jättemycket.

I övrigt är lagret värt 150 000 just nu, men där finns en hel del svårsålda saker som vi nog måste lämna en ordentlig rabatt på.

Maskiner har vi också för ca 10 000, och uthyrningsutrustning för ca 30 000 till.

Min partner, som verkar ha mjuknat ordentligt nu när han mår sämre, skulle vara beredd att sälja firman för 50 000 låter det som. Själv vill jag ha 200 men kan tänka mig 100 om det kniper. Jag kommer dock att låta köparen säga första budet. Förhoppningsvis är det värt så mycket för honom att dels bli av med en konkurrent och dels få det eftertraktade samarbetsavtalet, att han inte snålar och vi kan acceptera första budet.

Det ska tilläggas att jag har mitt hjärta i detta företag och det tar emot att sälja, men det skulle vara mycket tråkigare att driva utan min partner så det får vara. Min fru kommer att dra en lättnadens suck om vi blir av med det, då hon ser handelsbolaget som den största tidstjuven av alla mina projekt.

Operation förenkla tillvaron

Många av mina små sidoverksamheter och åtaganden har kommit i ett annat ljus nu när jag är pappa. Jag vill fortfarande tjäna lite extra pengar och har fortfarande en dröm om att bli en riktig entreprenör, men jag kan och vill inte längre lägga all fritid på att uppnå det.

Tills jag kommer på smartare affärsidéer, med mindre handpåläggning och tidsinvestering så är mitt övergripande projekt att avveckla och skala ner. Här är några saker jag håller på att göra:

Avveckla AB1 (som varit vilande ett tag)

Avveckla HB (där inkråmet är sålt och partnern borta)

Sälja av 3/4 av lagret i AB2 (har kommit en bit på väg)

Ta in partners i AB2 (vi verkar helt överens)

Gå ur BRF-styrelsen (är kvar som suppleant)

Tidigare äldre inlägg