Vår väg till ekonomisk frihet, ett första utkast

För att övertyga frugan om att det går att nå ekonomisk frihet är jag tvungen att presentera en plan för att nå dit. Här är ett första utkast.

Vi får göra vissa antaganden:

Vi nöjer oss med 500 000 i årsinkomst efter skatt

Våra investeringar utdelar 5% på satsat kapital varje år, efter skatt

Först antar vi alltså att vi måste ha 10 miljoner i avkastande kapital. Det blir lite lurigt att samtidigt vilja ha ett hus i stockholmsområdet, så vi får nog göra så att vi väntar med huset tills vi är fria från anställning och kan bosätta oss där det är lite mer rimliga priser på drömhusen.

Vi kunde förra året spara ungefär en halv miljon tillsammans, vilket är helt fantastiskt, men ändå gör att det tar 20 år att komma upp till 10 miljoner, inte okej. Dels skulle vi om 20 år behöva mer än 10 miljoner, så vi måste kanske se till att investera under tiden, så att vi kan räkna med ränta på ränta, vilket också drar drar ner totaltiden.

En snabb graf på det skulle kunna se ut så här:

sparplan1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bra, då gick vi från 20 till 14 år, men det kan väl fortfarande påstås att inflationen gör en del på 14 år.

Men för att att få ner tiden lite mer kan vi ju lätta lite på att vi måste inkassera hela årsinkomsten genom avkastning på kapital. Om vi istället räknar med att en del av inkomsterna kommer från mina företag så kan vi kapa lite av totalsumman vi behöver.

Just nu skulle jag kunna ta ut ca 200 000 efter skatt ur företagen. Om man räknar av det av de 500′ så skulle kapitalmålet alltså bara behöva vara 3/5 av 10 miljoner, alltså 6 miljoner. Tittar vi på föregående tabell så når vi 6 miljoner efter 10 år.

Men om vi tror att inkomsten från företagen ökar med, säg 10% per år i från företagen, så får vi följande tabell:

utveckling med företagen

 

Okej, då är vi nere på 7 år alltså. Inte passiv inkomst men i alla fall inte anställd. Sen är ju både potentialen och risken högre när vi pratar om eget företag.

En del människor tycker att 7 år också är en oöverskådligt lång tid att kämpa och spara, men det finns vissa trick man kan använda för att visa lite perspektiv. Säg till exempel att vi blev gravida nu. Då skulle vi vara ekonomiskt oberoende innan ungen börjar skolan. Tänk att ha den friheten att kunna vara hemma när barnet kommer hem från skolan, åka på semester utan att behöva ta ledigt, kunna släppa allt om ungen råkar ut för något, eller vad som helst!

Företagsmålen för 2012 och 2013

Så här såg målen ut för 2012 (se inlägg):

  • Sparmålet för 2012 är 200 000
    – Precis uppnått
  • Försäljningsmålet är 350 000 för mitt eget AB
    – Nära, 345 000 slutade det på
  • Försäljningsmålet är 1 000 000 för handelsbolaget
    – Troligen ganska nära målet, men inte uppnått

2013 kommer att bli ett helt annorlunda år, där det vanliga sparandet inte kommer att vara så lätt att sätta ett finger på eftersom jag inte är anställd eller tar ut någon lön av företagen. Jag tror inte jag sätter något mål för sparandet. En ny firma har tillkommit så det blir ett viktigt mål för den. För de andra bolagen sätter jag en försiktig ökning.

Mål för 2013:

  • Försäljningsmålet för mitt eget AB är 400 000
  • Försäljningen i HB ska rimligtvis bli 750 000, varav 500 000 via e-butiken.
  • Försäljningen i mitt och frugans AB ska bli 900 000

För första gången betyder målen inte bara vad jag vill att de ska vara, utan vad de måste vara för att jag ska ha någon anledning att fortsätta att anställa mig själv.

Min grushög

Många människor känner nog igen sig i denna beskrivning. Berätta gärna hur det är för dig.

Jag vill likna mina åtaganden med en grushög som hela tiden byggs på. Jag har koll på allt som finns i grushögen och hela grushögen finns på projektlistor och på uppgiftslistor, så att de inte bara ligger i huvudet och stjäl energi.

Men jag kan inte bara gräva i gruset i den ordning det släpptes ner. Jag måste börja med det som ligger närmast eller kanske till och med börja med de större stenar som rullat ut i vägen.

Jag önskar ibland att det inte kom någon ny grus, så att jag hann färdigt någon gång, men samtidigt vet jag att om det inte kommer någon ny grus betyder det antagligen snart att inget jobb behöver göras.

Målet måste istället vara att hålla grushögen så liten som möjligt samtidigt som man klarar högre och högre tillflöde. Detta kan man bara göra genom att ha bra system för att fixa allt grus och alla stenar. Systemet ska göra dig effektiv samtidigt som du kan vara avslappnad. Om du inte kan fixa högen och samtidigt vara avslappnad kommer högen att sluka dig, även om du lyckas skyffla undan allt.

Jag slåss hela tiden mot högen och jag slipar mina system för att ändå kunna njuta varje minut.

När jag haft tur

Funderade lite på vilken tur jag har haft vid några tillfällen! Det är jag tacksam för, men jag kom samtidigt på att jag inte hade haft den turen om jag inte hade haft marginaler och sparkapital vid tillfället.

Lägenhetsköpet
Jag hade tur att jag köpte vid det korta tappet mitt i finanskrisen. Det gjorde att jag inte bara kunde köpa, utan kunde köpa en större lägenhet än jag hade gjort annars. I bakhuvudet hade jag faktiskt att jag kunde hyra ut ett rum till min vän, vilket jag gjorde och hade både mycket glädje av och god inkomst.

Stugköpet
En bekant till far ville sälja en stuga till ett fördelaktigt pris vid snabb affär. Han ville inte ha den och min bror har inte råd, så där stod vi med våra sparpengar och betalade kontant. Det är inte bevisat att det var en bra affär, men allt pekar på det och det var precis vad jag ville ha, även om det inte skulle vara en så bra affär som jag tror.

Företagsköpet
Jag hade inte en aning om att jag letade, men plötsligt dök det upp ett företag till salu. En sån fantastisk tur att jag fick det till ett bra pris och lika härligt att jag kunde köpa det för sparpengar, utan att behöva sälja nåt eller låna mer.

Utveckling av utväxling

För tio år sedan var jag endast mycket glad att ha ett jobb.
Jobba per timme och få betalt i lön.

När jag 2005 startade mitt första företag var jag nöjd att hyra ut mig själv och ta betalt per timme. Framsteget var ju att jag fick skattefördelarna av att ta det genom firman, plus extrainkomster förstås.

När jag startade HB år 2008 var målet och visionen att sälja mer automatiserat, men eftersom det krävdes cash att komma igång tog vi även glatt emot jobb som betalade per timme.

Med det tredje företaget var målet en automatiserad inkomst och affärsmodellen är upplagd därefter. Mot detta står dock min strävan att avsluta min anställning, och då måste jag ju dra upp intjäningen maximalt. Större utgifter, för t.ex. inhyrd personal, innebär mindre intjäning, då jag måste ha större omsättning eller fler verksamheter.

Sänkt bolagsskatt

I höstbudgeten var det på förslag att sänka bolagsskatten från 26,3% till 22%. Vad har det då för påverkan på mina verksamheter? Jo, det var ju tänkt att jag i år skulle ta ut en vinst ur min egen firma för första gången. Då går det till så att vinsten i princip är vad jag har kvar när allt är betalt. På vinsten betalar jag sedan bolagsskatt, varefter jag kan ta ut resten i utdelning (upp till 127 000 till endast 20% skatt) eller låta det ligga färdigskattat på bankkonto i företaget.

Ett alternativ skulle kunna vara att investera vinsten istället, och på så sätt skjuta upp uttaget till nästa år. Då skulle jag spara lite bolagsskatt i alla fall.

Frågan är då om jag behöver pengarna nu eller om det kanske till och med är bättre att de jobbar vidare i firman.

Hur som helst känns det bra att vara företagare och det känns som att staten vill underlätta för oss.

Ett vackert erbjudande

Min fru tjänar, enligt mina referensramar, galet mycket pengar. Jag tjänar som bekant mer normalt, om än bra, men har lite andra planer och sätt att tjäna pengar genom företagande.

Hon har fått upp ögonen för ekonomisk frihet, och har även hon det som långtgående mål. Jag har sagt att jag kommer att jobba för att mina företag ska kunna försörja oss bägge i framtiden, passivt. Det gillar hon.

Därför har jag liksom nästan förväntat mig att få höra henne säga att hon kan försörja oss under tiden jag bygger företagen. Men jag har inte fått höra något sånt, och det är inte sånt man kan kräva så jag har själv inte tagit upp det. Vad jag har sagt är att hon måste vara med på beslutet att jag ska sluta vara anställd, eftersom det i slutändan är samma ekonomi. Hon tycker att det är en bra idé att jag ska vara tjänstledig, men det har ändå alltid handlat om att jag ska leva på mina sparade pengar under detta halvår.

Nu sade hon dock plötsligt att hon nog borde stå för allt på det gemensamma kortet (mat mm) under min tjänstledighet. Jag svarade att hon inte behöver göra det, men jag är väldigt glad att hon erbjöd.

Andra gifta par lägger alla inkomster i en pott och delar lika på det som blir kvar. Jag vet inte vad som är rätt men jag tror att det vi gör idag kan ha ganska stor inverkan på hur vi känner i framtiden.

För att förtydliga ger jag här några olika scenarier:

1. Mitt företagande går så pass bra att jag kan leva på det, men jag lyckas aldrig få det till passiv inkomst eller tillräckligt för att vi ska kunna leva på det båda två.

– Kommer hon då om 20 år vara okej med att dela sin hopjobbade förmögenhet med mig?

2. Mitt företagande går dåligt och jag får lägga ner och gå tillbaka till min anställning. Jag har då förlorat ett halvårs inkomst plus ett halvårs utgifter.

– Kommer hon då fortfarande vara villig att dela lika?

3. Mitt företagande går fantastiskt bra, jag kan anställa, växa och låta oss bägge leva på en passiv inkomst.

– Kommer jag att känna att jag vill dela lika eller kommer jag att tycka att hon inte hjälpte till tillräckligt?

Tjänstledig

Nu är det verklighet, jag kommer att satsa heltid på mina företag!

Den senaste tiden har två saker hänt som gör att det inte längre är vettigt att hänga kvar på jobbet. Först har jag hamnat i ett nytt projekt där jag faktiskt har jobbat ganska hårt. Det har alltså varit mindre tid att fuska med firmorna på arbetstid. Samtidigt gick det inte alls så smidigt att ta över den nya butiken som jag hade hoppats. Jag är inte nöjd med den tekniska lösningen förra ägaren hade, och jag vill byta så snart som möjligt. Det är dock inte rimligt att försöka migrera den ganska stora butiken och samtidigt försöka jobba heltid. Dessutom är konkurrensen mycket hårdare inom denna marknad än för mina andra webbshoppar, så jag känner att det kan vara dags att växa eller dö.

Tjänstledigheten är ett halvår lång, vilket är i enlighet med lagen. Anställda har alltså rätt att ta ett halvårs ledighet för att driva eget företag.

Positivt utfall för detta är inte nödvändigtvis att det går så bra att jag avslutar min anställning efter ett halvår. Det är i och för sig självklart att jag vill få företagen att växa så pass att de med lätthet kan försörja mig, men målet är istället att sätta upp systemen och automatisera så att det dels går så lite tid som möjligt för daglig drift, men också går att hyra in någon annan som gör jobbet.

Efter ett halvår ska jag alltså ha tre webbshoppar som jag kan sköta på fritiden, med hjälp av inhyrd personal, utan att det inverkar på mitt dagjobb. Det finns flera anledningar att gå tillbaka till anställningen, ni kanske kan komma på några?

Paniken är ändå påtaglig så fort jag tänker på detta. Ur bloggens synvinkel tänker jag på det faktum att jag istället för att bli rikare varje månad kommer att bli fattigare! Jag tänker nämligen inte ta ut lön förrän i slutet av året, då jag vet hur det gått. Fram till dess kommer jag att leva på sparpengar, vilket gör att ”eget kapital” kommer att utarmas. Första miljonen är alltså inte så nära längre!

Ur företagens synvinkel är det snarare tvärtom. Ju snabbare jag lyfter upp dem till en ny nivå desto snabbare har de chans att bli ”riktiga” företag. Som jag nämnde är det till och med risk att de självdör om jag inte gör något.

Det är nu vi kör!

Den utelämnade värderingen

I mina månadsrapporter tar jag alltså med ”värdet” på bostäderna jag har utifrån vad jag har köpt dem för, plus eventuella utlägg för större underhåll eller förbättringar.

Men i realiteten har bostadsrättens värdering stigit markant på marknaden, trots en (påstådd?) påbörjad sättning eller krasch. Det som i månadsrapporten är värderat till 1 260 000 har alltså i själva verket ett värde av 1 700 000, ett övervärde på 440 000.

Sommarstugan fick vi till en specialdeal, så även där har vi näsan ganska långt över vattenytan. Investerade 365 000 ligger lätt på en dryg hundring mer nu.

På boende ligger alltså den riktiga värderingen 550 000 högre än den bokförda, men då ska ju reavinstskatt och mäklartjafs bort också, men det glömmer vi nu eftersom vi inte ska sälja.

Men det finns ju andra oredovisade tillgångar också. Nej, inte min gamla -97 års trotjänare till sportbil, jag talar om företagen. Det senaste inköpet är redovisat till fullo, eftersom det köpet gjordes med pengar vi lånade av oss privat och därför balanseras upp av samma värde på ”lån till firman”. De andra två företagen har dock också ett reellt värde, om än mycket svårare att bestämma. Först och främst har vi ett lagervärde i HB på drygt 300 000. Motsvarande för mitt AB är 75 000. Min del av lagervärdet blir alltså 225 000.

Om jag bara skulle få en tredjedels årsomsättning för mina andra två företag skulle min del i alla fall ge 200 000 till. Säg en halv miljon jämnt för mina andra två företag.

Den summa jag kommer fram till efter denna överslagsräkning är alltså att jag har ett totalt övervärde, som inte är medräknat i månadsrapporten, från boende och firmor, på en miljon kronor.

Det betyder att jag blev miljonär genom boende och företagande innan jag blev det genom min övriga ekonomi!

Två saker gör det dock irrelevant; jag ska inte sälja boendena och jag kan troligtvis inte sälja företagen om jag skulle vilja.

Inhyrning, nu ska det ske

Outsourcing heter det, och det är vad som ska rädda varje stressad företagare. Men för en snål entreprenör är det den svåraste saken i världen.

Först och främst gör man det alltid bäst själv. Jo, det är sant. Men det beror troligen på att man har ett hemsnickrat system eller inte ett system över huvud taget och bara lever på tidigare erfarenheter. Två saker måste man göra för att kunna hyra in någon annan. Dels skapa bra rutiner för jobbet som ska göras och dels acceptera att det inte blir perfekt gjort. Jag menar inte att man ska sänka sin standard för viktiga saker, men man måste kunna köpa att någon inhyrd arbetskraft gör jobbet tillräckligt bra, så att man själv kan fokusera på att göra något annat.

När jag höll på att förhandla som bäst om att köpa den nya butiken så sa min kompis tjej, utan att känna till min ny verksamhet, att hon var tillgänglig att hyra in som extra arbetskraft för att packa beställningar och sånt. Vi satte direkt igång att räkna på det, och det skulle troligen löna sig, nu när min egen tid blir dyrare och dyrare. Jag räknade på att jag skulle kunna betala 300 kronor per timme, fakturerat direkt till hennes killes firma. Det är lite mindre än vår städerskas timlön, men det finns å andra sidan inga mellanhänder och det är ett ganska perfekt jobb för henne.

Får vi detta att fungera betyder det också att jag kan lätta lite på bojan som företagen faktiskt innebär för mig, och kanske till och med resa bort en sväng!

Mitt sätt att jobba

Alla gör på sitt sätt och förhoppningsvis gör alla det som rätt för dem. Mitt sätt har jag ärvt av min far, och det går i korthet ut på fort och fel. Det måste givetvis inte bli fel, men det är en ofrånkomlig bisak till ”tekniken”.

Fördelen är att man inte tvekar så mycket och inte har så stor tröskel att komma igång. Man sätter igång och provar, ser om det flyter eller sjunker, utan att fundera och räkna så mycket innan.

Men man måste vara beredd på att fixa situationer och man måste hålla sig ödmjuk och kunna be om ursäkt på ett ärligt sätt.

Lokal i föreningen

Bostadsrättsföreningen har ett halvgammalt hus med massor av outnyttjade utrymmen. Vi talade om det på förra styrelsemötet och att vi ville undersöka möjligheten att göra något med det, bygga om och hyra ut till exempel.

När jag fick klart med att vi skulle köpa en webbutik tänkte jag direkt på att företaget kunde hyra en lokal i föreningen. Döm om min förvåning när ordföranden via mejl ”avslog” min ansökan (han har givetvis inte befogenhet att avslå det utan att fråga någon annan). Anledningen var att man som styrelseledamot inte får ha fördel.

Jag måst erkänna att jag inte hade en tanke på det där med fördel, kanske eftersom jag visste hur gärna vi ville hyra ut och eftersom jag inte alls ville ha någon fördel. Mitt företag kan nog betala en rättvis hyra.

På styrelsemötet som följde fick jag i alla fall lägga fram mitt ärende och lyckades övertyga dem om att jag med kort varsel skulle få använda utrymmet. De förstod nog att det var rimligt och gick med på att jag skulle få ha det utan avgift(!) tills de gått ut till medlemmarna om att det finns lokaler att hyra. Då får alla chansen och jag kan troligen skriva ett kontrakt på marknadsmässig hyra.

Att bygga ett kassaflöde tar tid

De flesta som vet vad de håller på med och som byggt företag tidigare vet att man måste satsa i början, och räkna med att göra förlust första året eller åren. Själv är jag en försiktig general och var inte beredd att spela med mina egna pengar när jag startade företag. Inte heller när jag startade ett HB tillsammans med en partner satsade vi mer än 40 000 totalt, varav största delen med varor som vi redan hade.

Tanken när man startar varuförsäljning med minimal insats är ju att man köper in några stycken, säljer dem med god marginal och köper in fler nästa gång. Enkelt, men i verkligheten funkar det inte alltid så bra. Även om marginalen på pappret är bra måste man räkna med att det försvinner pengar i andra omkostnader, man kan inte köpa nya produkter för alla pengar man får in.

När försäljningen blir större blir också genomströmningen av varor större, så man måste ändå beställa lika ofta som tidigare.

Har man varor i flera olika färger och storlekar binder det många gånger mer kapital om man ska täcka upp allt det.

Det räcker att man gör en enda felsatsning i början för att ens kassaflödesmodell ska sluta funka. Du tar in en ny produkt för hela din förtjänst, men det visar sig inte sälja över huvud taget, och plötsligt kan du inte ta in så många som du vill av de produkter som faktiskt säljer.

Min fru har givit mig lite svåra tider när hon märker att mitt HB inte drar in någon kosing, men mitt mycket mindre och mer lättskötta AB drar in en helt okej summa. Men vad jag måste förklara för henne är att kassaflödesmodellen funkar, bara att det tar mycket längre tid att nå utdelning i en butik med hundratals artiklar jämfört med en butik som har tio.

I min egen butik använde jag i flera år alla inkommande pengar till kostnader (telefon, dator mm) och till att öka lagret. Inte förrän förra året, då jag nådde en omsättning på 200 000 tyckte jag att det var dags att ta ut vinst, och därför ombilda till AB. Jag har hållit på sedan 2008.

I HB har vi kört nästan lika länge, men trots att vi hade en omsättning på närmare en miljon förra året så är det först i år som vi kommer att ha möjlighet att betala alla skulder och för första gången känna att vi har ett välbalanserat lager. Det beror litegrann också på att vi inte satsar lika brett i vårt produktsortiment och kommer inte att utöka modeller och nyheter över hela linjen som tidigare.

Det har börjat hektiskt

Det är helt galet hur snabbt det har gått sedan vi bestämde oss för att köpa den nya webbutiken. Till råga på allt har jag varit tvungen att arbeta hårt och mycket på jobbet, så jag har inte riktigt haft tid att kolla och jaga för att få alla system att fungera.

En sak i taget löser sig men det är ännu lite kvar. Sen har jag haft ett par samtal med kunder också. Så här i början är jag en tok som går med på att fixa allt. Det är medvetet eftersom jag särskilt i början vill göra allt för kunderna och lära mig vad de vill ha och vad som tar tid. Senare kan jag vara lite tuffare och mer selektiv, när jag har fått bra rutiner.

Idag har jag varit tvungen att fixa nya avtal med leverantören för att kunden ville få hemkörning, samt gått med på att åka hem tidigare från jobbet för att sälja till kund på plats.

Tvärstopp i förmögenhetsökningen?

Jag har alltså kommit till vägs ände med jobb och firma. Jag kan inte längre jobba heltid och fixa allt som behövs för mina sidoprojekt. Är jag hemma en dag jobbar jag utan uppehåll med firmorna och blir ändå inte färdig.

Troligen kan jag ta tjänstledigt och troligen skulle jag kunna försörja mig genom mina firmor. Men jag kan ju glömma någon ordentlig förmögenhetsökning i så fall, åtminstone till en början. Även om jag inte kan säga att den totala risken är särskilt stor så är det stor risk att jag inte ökar sista raden lika mycket som tidigare.

Ett annat sätt att se på det är att min ovilja att sluta vara anställd har påverkat utvecklingen på mina företag negativt. Ett halvårs koncentrerat jobb med dem kanske kan innebära att kurvan sluttar brant uppåt igen.

Slutsatsen är att det blir en platå om jag slutar vara anställd. Det osäkra är om platån följs av en ordentlig ökning eller inte.

Skär i budgeten

Den vänstra kolumnen är alltså vilka fasta kostnader webbutiken hade förra året. Den högra är mina uppskattade siffror på vad de kommer att vara för 2013.

Jag kan alltså, så fort jag skakat av mig de gamla kostnaderna, lätt spara över 80 000 om året i fasta kostnader för den nya butiken. Dessa ska i första hand användas på smartare marknadsföring. Ingen mer uthyrd SEO, istället Adwords i massor.

Föreställer mig att det är så här det känns att komma som ny VD in i en organisation för att skära i kostnader och effektivisera verksamheten.

Total omsättning

Om man skulle räkna samman den uppskattade årsomsättningen för mina tre företag får man följande:

Eget AB: 300 000
Delat HB: 700 000
Sambo-AB: 600 000
Totalt: 1 600 000

Låter ganska fett, men det är ju vinsten (eller löneuttaget) som räknas. Vi får utvärdera om ett år eller så.

Upplägget för att köpa nätbutiken

Jag har tänkt mig följande upplägg för att köpa nätbutiken jag funderar på, så att vi kan få rättvis och god utdelning.

Jag och frugan lånar ut sammanlagt 400 000 till vårt gemensamma företag.

Räntan sätts till statslåneräntan (1,5% idag) plus 3 procentenheter, alltså 4,5%. Detta enligt skatteverkets rekommendationer.

Företaget tjänar in hälften första året, betalar tillbaka det till oss, och tjänar in resten andra året och betalar tillbaka det.

Företaget har tjänat in butiksinköpet på två år och under tiden har vi tjänat en ränta av ((4,5%*400)+(4,5%*200=18000+9000=27 000))

År tre är det läge att ta ut lön eller utdelning, då är allt betalt, inklusive lagret.

Det är klart, inte såå kul att vänta till år tre med att ta ut lön, men det kan vara ännu värre om man måste bygga upp företaget själv. Lyckas vi få företaget att växa går det givetvis mycket fortare.

Vi har köpt kassaflöde

Jag och min fru hade faktiskt 400 000 liggande. Det var pengar som vi inte var bekväma att pumpa in på börsen, men inte heller ville betala av lånen med. Istället låg de på sparkontot och gav drygt 3% ränta. 12 000 per år före skatt är ju helt okej för ett sparkonto, men det bygger ingen förmögenhet på några få år.

När nu möjligheten med nya webbutiken dök upp väljer jag att se det på detta sätt; Vi köper ett kassaflöde, in i vår firma, på ca 175 000 om året före skatt. Visst är det en massa jobb med det, men sköter vi det rätt är det roligt, lönsamt och har ett grundvärde som bara växer.

Sen finns det ganska mycket jag kan göra med denna butik för att förbättra läget. Omstruktureringar som skär i kostnader och satsar på andra ställen, så att vi förhoppningsvis ska kunna öka omsättningen 50% 2013.

Värdering av mikroföretag

För ungefär ett år sedan hade jag och mina vänner långtgående samtal om att slå ihop våra två företag. Därför var jag tvungen att sätta mig in i företagsvärdering, och insåg snabbt hur svårt och godtyckligt det kan vara.

Det jag kallar mikroföretag är alltså i detta fall där ägaren även gör jobbet i företaget. Man måste alltså, för att få fram en verklig vinst, räkna bort en rimlig lön för arbetet. I slutändan handlar det om hur nöjd man är med den vinsten företaget gör i förhållande till hur mycket jobb det är.

Det blev inte någon affär då, av andra anledningar, men nu blev det aktuellt med företagsvärdering igen, när vi blev intresserade av att köpa en e-handel.

Efter att ha diskuterat fram och tillbaka, och funderat och jämfört med mina egna firmor har jag kommit fram till att en fingervisning på värdet av ett företag kan vara en till två gånger årsvinsten, när man gör jobbet själv. Många saker påverkar dock uppåt och neråt:

Hur mycket tid måste man lägga? Ta uppskattad årsvinst och uppskattat arbete för att räkna ut timlönen. Glöm inte skatterna.

Växer företaget? Har företaget god tillväxt kan man självklart tänkas betala mycket mera.

Ingår det något annat i affären? Maskiner och inventarier kan självklart öka värdet om man behöver dessa saker.

Utanpå priset kommer naturligtvis varuvärdet, vilket ägarna brukar vara nöjda med att kunna sälja till inköpspris.

Tidigare äldre inlägg Nästa Nyare inlägg