Vi har alltså köpt större

Det hände till slut, efter drygt tre års letande. Vi slog till på en lägenhet som är ganska mycket större än vår nuvarande. Helt nyrenoverad men inte det minsta lyxig.

Den gick på 4,5 miljoner och vi hoppas få ca 2,7 miljoner för vår nuvarande. Vi kommer alltså att ha dubbla boenden under en förhoppningsvis inte allt för lång tid. Att vi kunde agera snabbt var anledningen till att vi fick den.

För att få loss kontantinsatsen på 10% och dessutom säkra upp de andra 5% som behövs för att klara kontantkravet för bolån så sålde jag av aktier för närmare 700 papp.

Belåningsgrad på det nya boendet blir alltså 85% inledningsvis. När vi säljer får vi förhoppnings loss drygt en och en halv miljon efter skatt och omkostnader. Frågan är då hur mycket som ska in på börsen och hur mycket som ska gå till amortering.

Ett mål som hägrar är att vara belånad till 50% och ha 3 miljoner på ISK. Det är då man kan få ett mycket fördelaktigt lån på Avanza. “Det ska vara billigt att vara rik”.

Men när vi har sålt vår lägenhet har vi precis råd att amortera ner till 50%, så det blir knappt något över att investera för. Då blir det en tung resa att komma upp till 3 miljoner på ISKt. Just nu alltså ett netto på ca 600’. I vår blir det förhoppningsvis feta bonusar som faller ut, men tills dess blir det till att leva på nästan ingen inkomst och med alla extra utgifter en flytt innebär.

Mental förberedelse att köpa hus före kraschen

Jag har spelat upp många scenarier i mitt huvud för att rättfärdiga att köpa det där huset.

En möjlig mental utväg är att om det inte är det sista huset vi kommer att äga, om vi nån gång vill köpa det där fantastiska huset vid vattnet eller den där stora gården på landet, då kommer det att funka ändå.

Säg att vi köper för 7 miljoner
Vårt drömhus kostar nu 14 miljoner
Vi bor där i fem år och värdet går ner till 3,5 miljoner.
Då kostar vårt drömhus 7 miljoner.
Om vi har amorterat eller sparat så att vi har utrymme för en ny kontantinsats (på minst 525 000) så kan vi köpa drömhuset.
Då har vi förlorat 3,5 miljoner i värde på vårt första hus men sparat 7 miljoner i inköpspris på vårt andra hus.
Förutsatt att vi verkligen får vårt drömhus är detta alltså inget dåligt scenario. Netto sparar vi alltså 3,5 miljoner på fallet och har möjligen också chans att betala av drömhuset under vår livstid.

Alternativet att det aldrig kraschar
Vi köper för 7 miljoner
Vårt drömhus kostar nu 14 miljoner
Vi bor där i 10 år och värdet går upp till 10,5 miljoner (ca 3,5% per år och 50% totalt)
Vårt drömhus kostar nu 21 miljoner
Vi får alltså 3,5 miljoner i värdeökning på huset men måste lägga till 10,5 miljoner utöver det för att köpa drömhuset.
Visst, det kanske går att låna billigt då också men det är inte troligt att vi kan betala av huset under vår livstid.
Netto förlorar vi alltså 10,5-3,5 miljoner, alltså 7 miljoner, plus att vi får vårt drömhus 5 år senare.

Om du tycker det går fort i hockey

En liten besvikelse kom i mitt lilla bolag och på bara några dagar var jag 350 000 fattigare på pappret. Utväxlingen är ju som sagt otrolig i optioner och vägen ner är oftast snabbare än vägen upp.

Det är inte helt illa dock, det gör mig lite sugen att investera även i nästa optionsrunda. I det långa loppet är det ju bättre att jag är fulltankad med optioner innan de sticker upp riktigt ordentligt, vilket kändes som att det redan var försent i den senaste haussen.

Min bror och jag

Jag vill så gärna lära min bror tänka lite mer rätt om pengar. Vi är ganska olika, särskilt när det gäller pengar. Jag måste närma mig ämnet mycket försiktigt och framföra mina råd varsamt om de ska ha en chans att nå fram.

Funderar lite på hur ett sånt samtal skulle kunna se ut.

Hur skulle du reagera om jag sa att vi får in 50 000 i utdelningar i år? Det är lika mycket som vi fick av vår far i somras och som min bror blev så exalterad över.

Jag tror att han skulle reagera med lite överraskning, dock inte så stor. 50 papp kan de flesta relatera till och är inte livsförändrande på något sätt.

Men hur skulle han reagera över att det är en miljon kronor som skapar denna utdelning? Man kan ju göra så mycket för en miljon kronor, tror jag att han skulle tänka. Däri tror jag också att problemet ligger. Han skulle inte kunna behålla den miljonen utan snabbt komma på vad han måste spendera dem på.

Igår köpte de en bil för 200 000 kronor. Hade de haft en miljon på banken kanske de hade köpt för 3, eller 400 000. Nu finansierade de den förstås…

Min största chansning

Man ska ju inte lägga alla ägg i samma korg, vilket även betyder att man inte bör ha en stor del av sina investeringar i företaget där man jobbar. Dock funderar jag på om jag inte ska använda den stora väntande vinsten i mina företagsoptioner till att köpa och ha kvar de riktiga aktierna.

Om jag alltså istället för att realisera vinsten belånar lägenheten och köper aktierna jag har optioner på, för att behålla dem, så skulle jag satsa 1,2 miljoner spänn på att företaget fortsätter att gå bra och ge utdelning. Jag måste förresten låna upp (eller på annat sätt betala) till reavinstskatten också, vilket kan bli ca. 2-300 000. Detta eftersom jag flyttar från en depå till ISK.

Då skulle i så fall våra 1,5 miljoner ge ca. 90 000 i årlig utdelning från 2018, vilket skulle bli ett stort kliv mot vår frihet.

Alternativt casha ut åtminstone så mycket vinst att jag kan betala reavinstskatten och sen gå vidare lite lägre belånad med samma inriktning.

Så, vad är störst risk? Att jag diversifierar, kanske med banker och svensk industri, eller att jag investerar i ett företag jag känner bättre än något annat?

Rädda pojkar får aldrig kyssa vackra flickor

Rädda investerare får aldrig 1000% i avkastning!
Själv är jag oftast en rädd (försiktig) investerare, som bara rör mig kring stora, stabila, högutdelare. Dock gjorde jag ett avsteg i och med att jag kunde se potentialen i ett optionsprogram jag blev erbjuden. Jag hade pengar jag kan förlora och jag var beredd att riskera en del för att ha chans på ordentlig avkastning.

De flesta som läser detta tycker väl att det är ganska mediokert och ingen större grej att köpa lite personaloptioner, men faktum är att det är ganska låg utnyttjandegrad på mitt företag. Jag kan ju se att långt ifrån alla optioner är utnyttjade, men också genom insynslistan på Finansinspektionen, att ledningen, ekonomerna som är insatta i dessa frågor, inte heller nappar i hög utsträckning. Detta trots att de troligen blir erbjudna matchningsoptioner 1:1 dessutom.

Mina hundratusen satsade var i alla fall värda nästan en miljon idag när vi fick en ny alla tiders högsta.

Mest tur förstås, men jag vågade, och jag ska fortsätta våga.

Ett nytt måldatum

Att nå 10 miljoner i förmögenhet har ju varit ett uttalat mål länge, men nu har vi satt ett datum för när det ska inträffa. För att göra det påtagligt ha vi sagt att vi ska ha nått dekamiljonen när vår son börjar skolan, alltså hösten 2021.

Det är fem år bort och vi har kommit 44% på vägen. Vi måste alltså takta drygt en miljon om året, vilket låter helt galet. Vi skulle dock kunna kalkylera med följande:
Årligt rent sparande från lön: 300 000
Årlig utdelning: 100 000
Årlig bonus (frun): 200 000
Årlig bonus/optionsprogram (jag): 300 000
Bovärdeökning (5%): 150 000
Aktievärdesökning: 150 000
Summa: 1 200 000

Detta är inte helt omöjligt, men om det skulle dröja till lilltjejen börjar skolan så har vi två år till på oss.

Poängen är att även om det är lång tid med 7 år så kan man fråga sig hur många man känner där barnens föräldrar inte behöver jobba för brödfödan när barnen börjar skolan.

Vi kan hämta och lämna, gå och träna när alla andra jobbar (tänk er gymmet och simhallen under arbetstid), ägna så mycket tid åt läxor och annat skolarbete som vi vill, skjutsa till träningar och dessutom vara med utan att vara helt urlakade, som föräldrar brukar vara när de är med på träning eller matcher.

Min egen mamma jobbade deltid när vi gick i skolan och tog ofta emot oss med varm choklad och en macka när vi kom hem, samtidigt som andra barn kom hem till ett tomt hus. Det var ganska trevligt…

Men vi kan inte bara säga upp oss för att vi har en nettoförmögenhet på 10 miljoner, det krävs att vi har 10 miljoner investerat för att vi ska kunna leva gott på avkastningen. Vi måste alltså antingen fortsätta jobba även efter vi nått det målet, eller flytta till hyrt boende och investera rubbet.

Jag skulle kunna ändra målet till 10 miljoner i investerat kapital, eller 500 000 i utdelningar, men då finns risken att jag köper för snabbt och belånar oss för att nå målet. Det är lite “rakare” att sätta målet för hela förmögenheten, så kan vi se det som ett delmål att nå 10 miljoner.

Ingen annan investering går ihop

Vi som är intresserade av investeringar i största allmänhet kollar givetvis på flera olika typer, men jag hittar ingenting som är så lättåtkomligt och till bra avkastning så som aktier.

Vi är många som har läst Kiyosaki och kollar därför lite extra på fastigheter, men om man inte tittar på värdeökning eller belåning är det svårt att få kalkylen att se ens lite aptitlig ut.

Kollar ni på fastigheter? Håller ni med mig?

Sälja från ett konto och köpa från ett annat

Nu behöver jag er hjälp!

Nästa år, när mina optioner mognar och förhoppningsvis mognar väl, kommer jag att ha aktier i en vanlig depå, vilken jag inte vill ha kvar.

Jag ska flytta 25 000 aktier i ett bolag där handeln många dagar är mindre än så per dag.

Jag ska flytta från en “normal” depå till ett “ISK”, så ha gärna skatteeffekten i bakhuvudet.

Hur ska jag göra för att smidigt och förtjänstfullt flytta (sälja och köpa) aktierna från depån till ISKn?

Så här går mina tankar:
Det är stor risk att jag med mina sälj trycker ner kursen. Så länge jag kan köpa billigare än jag säljer är det dock helt okej. Risken kan dock vara att jag kommer ut men inte in, vilket inte är hela världen. Det brukar dyka upp möjligheter att köpa billigare efterhand då det är en hyfsat volatil aktie.

Hur ska jag göra rent tekniskt och hur ska jag tänka?

Optionerna är ingen lek längre

I skrivande stund har företaget där jag är anställd just nått ett nytt alla tiders högsta värde på aktien. Det är inte enbart positivt eftersom jag gärna vill köpa lite mer optioner innan det är dags att casha in för första gången i vår.

Under ett par år har jag hunnit köpa på mig lite optioner, så värdet börjar komma upp i en aktningsvärd nivå. Detta värde har jag, på grund av att det är så osäkert, inte räknat in i förmögenheten, vilket har gjort att mina utlägg helt enkelt har gått in i svarta hålet, alltså “bokförts” som förlust.

Totalt innestående värde, efter skatt, är nu 840 000, om allt skulle betalas ut idag. Värdet på det som ska komma ut i vår är 430 000. Total insats är 184 000.

Allt kan ännu hända och jag räknar på intet sätt in dessa pengar innan jag har dem på kontot, men nog är det skönt att se summan växa.

45 000 back på två dagar

Det är naturligtvis bara självbedrägeri att säga att man inte har förlorat något så länge man inte har sålt. Eller för att vara snäll, man säger det för att inte agera förhastat och visa att man är långsiktig i sina engagemang.

Men ponera att du köper en riktigt kass bil för 100 000. Du blir helt enkelt lurad och bilen är värd 50 000 i realiteten, vilket du snart inser. Då har du förlusten just nu, inte när du säljer den. Något kanske händer i framtiden som gör den mer värd, men just nu ska du inte lura dig själv, din bil är värd 50 000.

Själv har jag legat på minus på börsen hela året fram till förra veckan då jag äntligen (?) hamnade på plus. De två senaste dagarna har dock “kostat mig” 45 000 kronor och jag känner mig fattig igen.

Eller, egentligen inte. Jag är glad att kunna köpa HM på under 250 kronor, en nedgång mest för att analytikerna gissade fel. Det är ju inte direkt så att företaget förlorar pengar, eller ens är på väg att sluta växa.

Men som Miljonären skrev, ekonomibloggare verkar bli glada när börsen går upp och de blir rikare, men också när börsen går ner och de kan handla billigare. Eller också låtsas de bara. Att vara långsiktig handlar nog en del om att prata ner sig själv från bron man är på väg att hoppa ifrån.

Den långsiktige jämför gärna innehaven med en bondgård som avkastar väl.
Att värdet på gården går upp tyder dock på att man har en bra gård (och man blir glad).
Om värdet på gården går ner måste du övertyga dig själv om att du fortfarande har rätt och andra har fel, och således köpa granngården också.

Bubbelsymptom

Är inte detta ett väldigt tydligt bubbelsymptom?:

http://www.di.se/play/nyheter/jag-gjorde-en-miljon-i-vinst/

Lägenheter i Stockholms innerstad går alltid upp i pris och en annan sak som är smart att ”investera” i är märkeshandväskor…

Ridå.

 

 

Varför är vi skuldfria?

Har fått frågor och kritik för det faktum att vi är skuldfria i en lågräntemiljö, så jag tänkte förklara hur det blev så. När jag började min ekonomiska resa mot första miljonen var jag som de flesta andra och gärna investerade hårt trots att jag hade lån.

Mellan 2009 och 2012 byggde jag långsamt en aktieportfölj och var nöjd och glad att bland annat utdelningarna steg år från år. Men 2012 var året då mina egna företag stod på topp och vi bestämde oss för att köpa en verksamhet för några hundra tusen.

Jag ville då sänka totalrisken lite och även sälja aktierna för att helt enkelt ha råd att köpa verksamheten. Tänk nu på att jag såg min framtid i företagandet, inte i att arbeta och investera.

När vi sen började bygga upp vårt sparande igen valde jag att lägga det på ett sparkonto för att ha till kontantinsats för huset vi tänkte att vi var på väg att köpa. Tiden gick dock och när vi inte köpte något hus växte och växte vårt sparkonto. Samtidigt gick börsen väldigt bra, vilket gjorde att allt kändes dyrt för mig.

I början av 2015 hade vi nästan 1,9 miljoner i kontanter och 1,4 i bolån. Husköp var inte nära förestående och börsen var inte attraktiv. Då föreslog jag att vi istället skulle göra oss skuldfria, vilket min riskrädda fru tyckte var en bra idé.

Det kändes bra och vi har trivts med att vara skuldfria, men kommer rätt hus eller rätt läge på börsen har jag inte något emot att ta lån igen. Däremot tycker jag att det är en dålig idé att dra på sig skuld bara för att räntan är låg, du måste vara bekväm med investeringen du gör.

Investera skuldfri

Nu när vi är skuldfria och har pengar på banken känner åtminstone jag en större press att investera pengarna. När vi hade lånen kvar  var jag rädd för risken att förlora pengarna och ändå ha kvar lånet. Nu är jag mer rädd för att jag inte får någon avkastning på våra pengar.

Eller är det kanske tvärt om. Att det är när man har lånen kvar som man måste investera väl för att få avkastning som täcker lånekostnaderna. Annars blir ju sparpengar kontra lån ogiltigt, så att säga.

Skitsamma, nu är det i alla fall dags att börja månadsinvestera. Frågan är bara i vad… Jag är fortfarande, och mer än någonsin, generellt tveksam till svenska börsens närmaste framtid, så jag vill helst placera utomlands till största delen i närtid.

Måste dock ta mig lite tid att analysera, om än på min enkla nivå, och inte bara chansa som jag gjort mest tidigare.

Det jag ska kolla upp i första hand är:
Birkshire Hathaway – för att jag älskar Buffet och att aktien enligt utsago är lågvärderad nu
Spiltan – Ska jag ha något i svenska fonder är detta en förvaltare jag litar på
Swedbank – Bankerna verkar väldigt lönsamma och inte superdyra, men här finns det fallgropar tror jag

Jag är en drömmare

Det kanske har framgått att jag gillar att drömma mig in i framtiden och i princip räkna hem vinsterna långt innan de kommit. Inte på ett så destruktivt sätt att jag går ut och spenderar upp fantasipengarna, men ändå. Sån har jag varit ända sedan jag var barn. Kommer ihåg att jag stirrade dag ut och dag in på leksaker i Hobbexkatalogen eller andra leksakskataloger. Hur de fungerade och hur jag skulle leka med dessa saker. I slutändan var jag ganska nöjd efter att bara ha drömt om dem. Efter några köpupplevelser visste jag ju ändå att det aldrig blev så bra som i min fantasi.

De saker jag drömmer om nu är utvecklingen av vår förmögenhet och i synnerhet kommande bonusar och optionsinlösen. Jag borde egentligen inte slösa tid på det eftersom det blir vad det blir efter att beslutet är taget, det finns inget jag kan göra åt det nu, men jag drömmer i alla fall. Sen är det inte såå stora pengar det handlar om i vår värld. Mina optioner har just nu ett övervärde på 300 papp men det är 1,5 respektive 2,5 år kvar till inlösen. Min fru har fått bonus varje år men det lutar åt rekord i år, vilket kan bli kanske 450-500 tuss, brutto. Sen har hon aktier också, som borde mogna om ca ett halvår. Borde ligga på ett par hundringar men det hänger givetvis mycket på aktiens kurs.

Så mellan tummen och pekfingret väntar i dagsläget en knapp miljon på oss inom de närmaste åren, även utan ytterligare arbetsinsats. Mer än hälften av detta kan givetvis försvinna om kurserna dyker, men jag har inte räknat in detta mer än i min fantasi. Pengarna finns inte i någon månadsrapport eller så.

Detta skrevs för ett bra tag sen men publicerades inte. Nuläget är som följer: 

  • Fruns bonus blev 400 000 före skatt
  • Detta års bonus blir minimal i och med att hon kommer att vara barnledig 3 av 4 kvartal
  • Mina optioner är just nu värda 500 000 sammanlagt (inlösen om ett respektive två år)
  • Aktierna min fru får nästa år är just nu värda ca 450 000

Alltså ligger enligt dagens värderingar ca 1 miljon i röret de närmaste två åren, utan arbetsinsats. Det kan gå om intet också men ett troligt intervall är mellan 500 000 och 1 300 000.

Amorteringskravet triggar ännu en prisrusning

På di.se står det idag att det kommande amorteringskravet gör att priserna rusar i höjden:

http://www.di.se/artiklar/2016/4/27/ny-rusning-pa-bomarknaden/

Men vad jag förstår har storbankerna redan sen ett tag i princip tillämpat ett eget amorteringskrav. Om det är sant är det alltså endast förväntningen att något ska ändras som utgör denna rusning.

Jag kan förstå om folk är ivriga att sälja innan kravet införs, men om man vill köpa nu även om man skulle kunna vänta ett par månader måste det väl handla om att man inte vill amortera, eller?

Själv tar jag det lugnt som vanligt och inväntar det magiska (naturliga) amorteringskravet innan jag tittar på allvar igen efter något att köpa. Men troligt är att det blir mycket lägre utbud ett tag för att sedan sakta leta sig tillbaka på en normalnivå, hela tiden med oförändrade eller stigande priser.

Jag hoppas att det har en effekt men skulle bli förvånad om den kommer.

 

Belöna dig själv resten av livet

När det kommer in lite extra pengar är det lätt hänt att man belönar sig själv. Särskilt som många privatekonomer förespråkar att “unna sig” för en del av de extra pengarna.

Extra pengar kan vara till exempel skatteåterbäring, bonus, övertid, semester utbetald i pengar, arv, gåva, försäljning. De flesta kommer då och då i en situation där de har lite extra pengar att leka med, förutom den förväntade månatliga inkomsten.

Visst ska du unna dig! Men jag föreslår att du kan tänka som följer.

Köp aktier i ett högutdelande, stabilt företag. Istället för att åka på en resa för pengarna kan det räcka till att gå ut och äta en gång om året resten av ditt liv, och fortfarande ha pengarna kvar!

Jag fick ju 50 000 av min far för ett tag sen. Min bror, som fick samma gåva, åkte till Italien på skidresa med familjen. Jag köpte Handelsbanken för pengarna.

Säg att Handelsbanken avkastar 5% om året. Alltså riktig avkastning, kursökningen bryr jag mig inte om i detta exempel.

Då får vi 2 500 att t.ex. gå ut och äta för på en sån där restaurang som min fru gillar. Varje år! Restaurangprisinflationen motverkas av att utdelningen kan antas stiga med tiden.

Om 30 år kan vi fortfarande använda värdet på dessa aktier till att ta den där resan.

40 000 i årsutdelning

Nu börjar vi komma upp i lite riktiga pengar vad gäller utdelning på årsbasis. Nu ligger den årliga utdelningen på drygt 40 000 kronor.

Minimimålet är 400 000, så vi har bara kommit 10% innan vi över huvud taget kan fundera på att sluta våra anställningar.

Hur ska vi ha råd med 2 800 per månad?

En hel del av mina tankar går till att försvara vårt sparande mot de som inte förstår poängen.

Vi har till exempel just nu 690 000 kronor i värde i vår ISK. Jag kan höra min brors röst i mitt huvud. – Ni kan ju köpa ett hus. – Ni kan åka till Thailand, – Ni kan köpa en fin bil. Och så vidare…

Men ett sätt att tackla det är att peka på utdelningen. Dessa innehav ska utslaget per månad ge 2 800 kronor år 2016. Har jag nånsin hört honom säga att deras dotters hobby är dyr för att den kostar en tusenlapp i månaden? Ja! Har jag hört att de skulle vilja äta ekologiskt men har inte råd? Ja!

Vi kan, så länge vi behåller dessa aktier, bestämma att vår familj har råd med 2 800 kronor extra per månad, just för att vi har valt att investera dem i aktier.

“Vill man övertyga Slösa kan man inte tala Sparas språk” (JoF).

Hoppas på stort tillfälligt kursfall i mitt företags aktie

Gottar mig ofta åt det värde som håller på att byggas upp i mina medarbetaroptioner. Värdet, om det var inlösen idag, har toppat på nästan 500 000 sammanlagt. Dock är det nästan 1,5 år kvar till första inlösen, så det hade varit mycket bättre för mig om kursen störtdök och jag kunde köpa mer vid nästa erbjudande. Som det är nu känner jag mig inte så sugen på att investera, då kursen har gått lite för bra senaste året.

-Lite tid har passerat-

Nu har kursen fallit tio procent från toppen och jag funderar på en liten “hedge”, eller en försäkring mot en snabb tillbakagång till toppen.

Om jag skulle ta och köpa för ca 150 000 på en nivå jag är beredd att köpa optioner för i nästa erbjudande så skulle jag då antingen tills dess se aktiekursen ligga kvar på den nivån eller lägre i några månader, så att jag glatt kunde teckna så många optioner som går. Eller också återgår kursen till toppen och jag kan sälja mina akter med ca 20 000 i vinst, men inte gå in i optionsköpet denna gång.

Samma förfarande skulle jag sedan ha varje gång jag tycker att kursen är nedtryckt och det inte är dags för optionsköp.

Tidigare äldre inlägg Nästa Nyare inlägg