Dolda tillgångar

Det finns några få tillgångar som jag inte redovisar i månadsrapporten.

Dels är det personaloptionerna, som i sig själva inte har något stabilt värde förrän det är dags att lösa in dem. I och för sig går det att sälja dem utanför börsen, men då ska man uppskatta ett pris, vilket blir väldigt volatilt och snabbt kan gå ner till noll. Alla mina optioner står på noll just nu.

Men mina utlägg för optionerna kommer tillbaka i form av bonus. Det skulle jag i och för sig kunna redovisa, men dels har jag ju inte tillgång till dessa pengar innan de kommer på lönen upp till 2,5 år från nu, dels ska de skattas innan jag har dem. Uppskattat värde efter skatt är ca 200 000, lite beroende på hur mycket jag tjänar det år de faller ut.

Den andra stora tillgången är ännu mer abstrakt. Det är nämligen vårt stora konto på Försäkringskassan, alltså föräldradagar. Dessa dagar blir givetvis inte extrapengar, utan när de utnyttjas försvinner ju lönen, men i ett frihetsperspektiv är de värda nästan lika mycket som pengar på banken.

672,5 dagar har vi totalt, varav 210 dagar på lägstanivå (180kr/dag). Resten är ersättning på maxnivå, vilket är 967kr/dag.

Med det får vi alltså fram ett pengavärde på föräldradagarna: 180×210+462,5×967=485037,5

På något sätt är denna halvmiljon mycket relevant för oss som vill gå i tidig pension. Om jag t.ex. skulle vara nära att bli fri just nu, skulle jag veta att vi kan leva på detta i ca 1 år, även om vi skulle ta ut det på längre tid för att göra det bästa av skattesituationen.

Här skulle man kanske vilja optimera uttaget och göra så kallade “mini retirements” (från 4 hour work week). Alltså, t.ex. skulle min och fruns bonus förra året räcka till att ta hela året ledigt, i och med en lägre skattesats då vi inte skulle ha en annan inkomst. Men istället fortsatte vi att jobba och accelerera vår förmögenhet, och så att vi kan få bonus igen och så småningom ta ut bonus det året vi slutar jobba.

Man kan också se våra långa föräldraledigheter som minipension. Det hjälper mig också att ligga på gränsen till statlig skatt, även om jag får bonus.

Den bästa komplimangen i min karriär

Jag är väldigt pragmatisk av mig, åtminstone när jag får tid att tänka efter. Då jag har ett ganska långt arbetsliv att se tillbaka på är det givetvis så att jag har fått ett och annat “bra jobbat” kastat till mig.

En gång var det en slags lägre projektledare som sa “Bra jobbat, ….jag lärde mig på kursen senast att man skulle säga så…”

En sån komplimang har så klart ett minusvärde, och i en kultur där det ska uppmuntras hit och dit är det nog ganska sunt att ta komplimanger lite för vad de är – ord, ofta tomma.

Riktiga komplimanger är handlingar som bevisar att avsändaren verkligen menar det, vilket kan vara löneökningar, bonus eller befordran.

På senaste utvecklingssamtalet undrade min chef om jag själv var sugen på att bli chef. Jag fanns tydligen på radarn för ledningen som bestämmer sånt, och den senaste som blev befordrad hade min chef själv satt efter mig i listan.

Allt detta endast om och när jag är redo för att ta mer ansvar och jag antar att det innebär att gå upp till 100% i tid, plus att givetvis närvara på alla kvälls- och helgaktiviteter.

Även om det är minst 2 år bort var det väldigt trevligt att höra och jag suger vidare på den karamellen. Min “karriär” har inte direkt varit rosad.

Lönemässigt? Jo, jag tänkte att jag skulle kolla upp ett par chefer för att ge ett bättre svar. Jag kan gissa på upp 5-8000/månad. Tror att min chef har drygt 10’ mer än mig, men också lite mer erfarenhet.

Frun besviken på bonusen

Nu kom beskedet för hur stor bonusen blev för frugans jobb.
17% av årslönen tycker jag är ganska bra, men det går bort 61% i skatt också efter det. Med en årslön på just över en miljon blir det ändå lite in på kontot.

Till saken hör att hon var ledig inför födseln, redan från augusti, men eftersom det var betald ledighet räknades ändå mycket av tiden för att få bonus.

När vi leker med så stora siffror och ganska mycket är investerat kan det kännas som att det inte är så mycket pengar. Jag menar, att jag tappade mer än en kvarts miljon i börsvärde för någon månad sedan gör att man får lite skruvade perspektiv.

Då är det viktigt att se att pengar in och positivt kassaflöde varje månad är vad som bygger förmögenheten långsiktigt, så detta måste vi vara glada för.

Jag kanske kollar lite för mycket på mina projektioner också, där jag försöker räkna ut när vi ska nå vårt mål på 10 miljoner i nettovärde. Med stora svängningar studsar de fram och tillbaka med år, varje månad det går upp eller ner. Just nu är det i alla fall positivt och jag det viktiga är att vi kan vara fria på riktigt när minsta junior ska börja förskoleklass om drygt 5 år. Då är jag drygt 50 och ska vara duktigt förmögen, kanske studera, och verkligen leva livet.

Bonus efter att jag slutat jobba

En annan inkomst jag funderar på är den bonus jag själv har betalat för via jobbet. Optionsprogrammet fungerar ju så att jag för skattade pengar köper optioner som betalas tillbaka som lön tre år senare, oavsett om optionerna faller ut eller ej.

Detta kan ju vara lite trevligt efter frihetsdagen eftersom jag då behöver skatta ganska lite på den inkomsten. Nackdelen är att bonusen bara utgår om man är anställd, vilket innebär att jag måste göra en “soft exit”, som att vara tjänstledig för att studera eller starta företag.

Arbetsgivarens skuld till oss: 550 000

Skulle du låna ut en halv miljon till din arbetsgivare?

Inte så troligt va?

I själva verket lånar vi ut ganska mycket pengar genom att ha ett stort semesterkonto och annan inarbetad tid. Det är väl i för sig ganska riskfritt och hyfsat inflationssäkrat (pga statens garantier och att lönen förhoppningsvis stiger), men jag vet inte om folk tänker på vilket värde som finns.

Jag började fundera på vilka värden vi hade innestående när vi pratade semester och fruns kommande ledighet i samband med vårt tredje barn födelse. Det visar sig att frun dels har samlat på sig 86 dagars semester, har över en vecka i innestående flextid och får en hel månad betald ledighet som kompensation för utebliven avlastning senaste halvåret.

Nu blir det ju inte extrapengar av detta, men pengavärdet av denna tid ligger på över 550 000 (varav 115 000 för mig).

Tidsmässigt rör det sig alltså om ca 4 månader för min fru och 2 för mig.

 

 

Optionsprogram är intressanta

…men det verkar bara vara jag som tycker.
Tre år i rad har mina optionsköp utgjort 5% av totala antalet utställda köpoptioner till anställda, vilket är ganska anmärkningsvärt i ett företag med många hundra anställda.

Samtidigt som det känns kittlande att vara “ensam” om en sån sak så känns det också lite skrämmande förstås. Är det något jag har missuppfattat?
Jag har inget emot att gå min egen väg och göra tvärt emot alla andra, men när man gör det tänker man givetvis igenom saker en extra gång och undrar om det kanske är man själv som har fel.

Jag pratar med så många anställda jag kan om optionerna, men hittills har jag bara hittat en som har utnyttjat erbjudandet en gång för länge sedan. Svaret på varför de inte utnyttjar optionserbjudandet är alltså det intressanta
Jag har hört om folk som förlorat pengar
Jag brukade få gratis optioner på mitt förra företag
Jag förstår det inte
Men de flesta svaren är i stil med “äääh nej, jag vet inte, orkar inte, är nog inge bra”.

Min slutsats är alltså att folk inte riktigt vet vad de tackar nej till och det gör mig lugnare i mitt eget beslut. Det är alltså mer ett ickeval än ett beslut att avstå.

Det finns mycket annat jag funderar på angående dessa optioner också. Optionen går inte att sälja på öppna marknaden så om man vill utnyttja optionerna när de mognat så är det föredragna sättet att köpa aktierna, vilka i mitt fall kommer att kosta över en miljon. Det blir alltså en ytterligare risk, då jag måste satsa ytterligare en miljon i en aktie med väldigt låg omsättning, för att komma åt en vinst på ett par hundra tusen. Risken är alltså att jag köper aktierna varpå allt faller innan jag har hunnit sälja. De senaste dagarna jag har kollat har mitt antal optioner varit mer än hälften av en dags handel av aktien. Det skulle alltså vara kursdrivande om jag försökte sälja alla på samma dag eller ens samma vecka.

Nu har aktien gått ganska bra sedan mina optionsköp, så jag får se upp och räkna ordentligt innan det är dags att köpa igen. Blir det brutala börsfall kommer naturligtvis mina optioner att bli värdelösa ganska snabbt, men vad jag kan hoppas på då är att tajmingen gör att jag kan köpa fler optioner billigare, plus att kursen kanske hinner stiga igen tills inlösen.

Avslutade löneväxling

Det blir tydligare och tydligare för mig att vi inte kommer att leva som alla andra och behöva de system som har utformats för de som inte vill tänka själva.

Vad gäller pension har jag två saker i min grundsyn som kanske skiljer sig från medelsvensson.
Jag har ingen föreställning om att en “pension” ska ge mig ens någonstans i närheten av den lön vi har idag. Vi kommer alltså att vara beredda att leva under de förutsättningar som finns då.
Vi sparar och investerar för att kunna “gå i pension” på eget kapital, utan beroende av pension. På det sättet blir pensionen mer av grädde på moset än något vi måste ha för att överleva.

Dessa saker gör att jag för tydlighets skull i mina investeringar hellre har pengar nu än glömmer bort dem tills pensionen.

Men jag gillar ju också på att räkna och se de matematiska vinsterna med det ena eller det andra, och då går det ju inte att komma ifrån att man ju faktiskt sparar lite skatt på att löneväxla, vilket förstås är anledningen till att jag ändå gjort det.

Men nu när jag har gått ner i tid och kommer att fortsätta vara föräldraledig till och från så är det inte ens lönsamt att löneväxla, så jag har meddelat att jag vill ha vanlig lön, vilket inte är så vanligt på vårt företag. Vad jag förstår löneväxlar de flesta, mest för att det är det som normalt erbjuds, så folk tar det som ett ickeval.

Tidigare äldre inlägg