Lura dig själv på rätt sätt

Inbitna ekonomibloggare behöver kanske inte lura sig själva så mycket. Är man riktigt motiverad att spara måste man inte “betala sig själv först” genom en automatisk överföring från lönekontot på löningsdagen varje månad.

Men är man det minsta osäker på sin egen förmåga till självbehärskning kan det vara en bra idé att “lura sig själv” på olika sätt.

Ett sätt är att spara till barnen. Vi gör alltså inte det över huvud taget, men väldigt många människor ser det som en självklarhet. Hur ska de annars kunna skaffa körkort eller ha råd med insatsen till sin första lägenhet?

En fördel med att ha ett separat konto i barnens namn är att släkt och vänner på ett okomplicerat sätt kan ge pengagåvor direkt in på det kontot. Nackdelen är att barnen kanske inte är mogna att ta emot dessa pengar på sin artonårsdag. Olika konton för olika barn har också den nackdelen att de lär växa olika om de är investerade.

Skrala utsikter närmaste tiden

Snart tar frugans föräldralön slut och då får hon ingen inkomst över huvud taget. Jag går på 80% och ska alltså försörja familjen i några månader.

När jag sen går på föräldraledighet blir det hyfsat ett par månader, i och med att frun går tillbaka till jobbet. Sen kommer våren, då det fullkomligt kommer att regna manna på familjen. Tre olika bonusar kommer in, plus att mina optioner förhoppningsvis mognar väl.

Bonusarna blir gissningsvis på 80 000, 150 000 och 450 000 före skatt. Mina optioner är i dagsläget värda drygt 400 000 efter skatt.

Det blir en lång vinter men våren kommer…

Ett nytt måldatum

Att nå 10 miljoner i förmögenhet har ju varit ett uttalat mål länge, men nu har vi satt ett datum för när det ska inträffa. För att göra det påtagligt ha vi sagt att vi ska ha nått dekamiljonen när vår son börjar skolan, alltså hösten 2021.

Det är fem år bort och vi har kommit 44% på vägen. Vi måste alltså takta drygt en miljon om året, vilket låter helt galet. Vi skulle dock kunna kalkylera med följande:
Årligt rent sparande från lön: 300 000
Årlig utdelning: 100 000
Årlig bonus (frun): 200 000
Årlig bonus/optionsprogram (jag): 300 000
Bovärdeökning (5%): 150 000
Aktievärdesökning: 150 000
Summa: 1 200 000

Detta är inte helt omöjligt, men om det skulle dröja till lilltjejen börjar skolan så har vi två år till på oss.

Poängen är att även om det är lång tid med 7 år så kan man fråga sig hur många man känner där barnens föräldrar inte behöver jobba för brödfödan när barnen börjar skolan.

Vi kan hämta och lämna, gå och träna när alla andra jobbar (tänk er gymmet och simhallen under arbetstid), ägna så mycket tid åt läxor och annat skolarbete som vi vill, skjutsa till träningar och dessutom vara med utan att vara helt urlakade, som föräldrar brukar vara när de är med på träning eller matcher.

Min egen mamma jobbade deltid när vi gick i skolan och tog ofta emot oss med varm choklad och en macka när vi kom hem, samtidigt som andra barn kom hem till ett tomt hus. Det var ganska trevligt…

Men vi kan inte bara säga upp oss för att vi har en nettoförmögenhet på 10 miljoner, det krävs att vi har 10 miljoner investerat för att vi ska kunna leva gott på avkastningen. Vi måste alltså antingen fortsätta jobba även efter vi nått det målet, eller flytta till hyrt boende och investera rubbet.

Jag skulle kunna ändra målet till 10 miljoner i investerat kapital, eller 500 000 i utdelningar, men då finns risken att jag köper för snabbt och belånar oss för att nå målet. Det är lite “rakare” att sätta målet för hela förmögenheten, så kan vi se det som ett delmål att nå 10 miljoner.

Barnen går först

Det är en ännu svårare dragkamp mellan nuet och framtiden när man har barn.

Hade det bara varit jag hade jag gärna späkat mig själv år efter år om jag såg att jag i en inte för avlägsen framtid skulle kunna bli fri från lönearbete. Nu när vi har barn är det slutmålet minst lika lockande. Tänk att vi siktar på att ha all tid i världen att uppfostra våra barn medan de fortfarande är i skolåldern. Å andra sidan är det viktigt att ta hand om dem redan nu, när de är småbarn och bebis.

Det är självklart för oss att utnyttja mer än de vanliga föräldradagarna för att inte försaka barnen när de är riktigt små. Vi sparar väldigt många dagar genom att inte ta ut några på frun första året (hon tjänar ändå mycket via föräldralön) och genom att jag inte har tagit ut full tid när jag varit hemma. Dessutom går jag bara på 80% när jag jobbar, för att kunna hjälpa till mer hemma.

Allt detta kostar oerhört mycket i bruttolön och uteblivna bonusar för oss. Ni kan ju bara tänka er vad våra två barn kostat hittills när frun skulle tjänat i snitt 1,5 miljon brutto de senaste tre åren om hon gått heltid, inklusive bonusar.

Vi har dock den fantastiska sitsen att vi kommer ordentligt närmare målet för varje år även om vi jobbar långt ifrån fullt. Visst skulle vi kunna göra oss fria flera år tidigare om vi satsade mer på jobbet nu, men nu kan vi förhoppningsvis både ta hand om dem ordentligt i början av livet och sedan punktmarkera dem när de fortfarande går i lågstadiet.

ITPK-val

Det var visst dags för ITPK-val, så varför inte gå igenom blanketten med er så kanske vi lär oss nåt tillsammans.
För det första kommer blanketten tillsammans med reklam från SEB, vilket är den bank där jag senast lade mina pengar (ett förbehåll för att jag skulle få rabatt på lånet). Smart av dem att skicka ut och påminna att jag måste välja igen och förklara varför jag ska välja dem, men jag tyckte de såg helt okej ut och har låg avgift så kör i vind.
Traditionell försäkring eller fondförsäkring
Först måste vi välja om vi vill lägga dessa pengar i en traditionell försäkring eller i en fondförsäkring. AMF finns med i bägge kolumnerna, annars är det olika företag. Jag vill helst ha en fondförsäkring och det är även där jag hittar SEB.
Återbetalningsskydd
Om jag väljer detta och dör före 65 så får min familj min ITPK, men pensionen sjunker eftersom jag inte får del av andras ”arvsvinster”. Tidigare har jag aldrig valt detta, men nu känns det annorlunda när jag bildar egen familj. Man får väl se på det som vilken försäkring som helst och bland annat fundera på om min familj behöver dessa pengar om jag dör. Dels har jag en livförsäkring och dels är jag inte brödvinnaren i familjen, så det känns som jag kan strunta i denna.
Jag säger nej till återbetalningsskydd.
Familjeskydd
Ännu en slags försäkring som familjen får om man dör. I detta fall kan jag välja att det ska betalas upp till fyra basbelopp (178 000) under upp till 20 år! På collectum.se kan jag tydligen se hur mycket denna försäkring kostar. Försäkringspremien tas från ITPK-inbetalningarna. Kostnaden kan du få fram genom en räknesnurra på collectum.se
Jag väljer att inte ta denna försäkring.
Hälsodeklaration
Om man väljer återbetalningsskydd eller familjeskydd måste man göra en hälsodeklaration.
Skriv under och skicka in.

Milstolpar

Jag har inte gått igenom några andra milstolpar än att nå första miljonen, men när jag ser tillbaka så har några andra tal passerats som kan vara värda att peka ut.

Milstolpar som passerats:

  • Frun nådde en miljon i nettoförmögenhet någon gång i mitten på 2013
  • Jag nådde en miljon i nettoförmögenhet i slutet på 2013
  • Frun gick över 50 000 i månadslön i början på 2012
  • Jag gick över 40 000 i månadslön i början på 2013
  • Frun tjänade över en miljon inklusive bonus första gången 2013
  • Frun har en grundlön på över en miljon första gången 2014
  • Vi betalar sammanlagt över en halv miljon i skatt första gången 2014
  • Frun betalar ensam över en halv miljon i skatt första gången 2015
  • Vi når 4 miljoner i nettoförmögenhet första kvartalet 2016.

 

Kort om min resa

  • Startade en enkel webbshopp som har gått hyfsat, varit lättjobbad och tagit många kostnader jag annars skulle ha haft privat.
  • Köpte större lägenhet än jag behövde och lät min vän flytta in, vilket hjälpte mig mycket i mitt sparande.
  • Köpte lägenhet mitt under värsta osäkerheten i finanskrisen (november 2008) och fick ta del av nedgången som blev.
  • Träffade min fru, som till en början bara tjänade hyfsat men som nu tjänar galet mycket stålar.
  • Tränade min fru i att göra kloka ekonomiska val, så att hon för första gången kunde spara ordentligt.
  • Hängde kvar för länge med min gamla webbshopp jag drev med min vän. Kul men inte alls värt all tid. Har givit lite extra cash genom åren dock.
  • Tog en tung post som ordförande i en stor BRF. Hyfsat betalt men kanske inte så väl spenderad tid då den hade behövts bättre till mina lidande nätbutiker.
  • Den absolut största missen var att köpa en alldeles för omfattande nätbutik och sen inte ha tid att ta om hand alla lösa trådar.
  • Tog ett generellt erbjudande om att gå tidigt från mitt gamla jobb och fick 8 månadslöner för det.
  • Köpte ett hus till vad jag trodde var ett underpris, men har istället nu ett sommarhus jag lagt väldigt mycket jobb på ändå ligger ca 200 000 back.
  • Har fått två barn, vilket gör att vi varit ifrån jobbet långa tider och att jag har gått ner i tid.
  • Har bytt jobb, tjänar hyfsat och har ett driv och en glädje jag inte haft någonsin på jobbet tidigare!

960 000 per år – nej tack

Detta skrevs för två år sedan men publicerades aldrig.

Folk högt upp i ledningen har spenderat månader att övertala min fru att tacka ja till en högre tjänst, så när de nu bara erbjuder 5% upp i lön är det inte så konstigt att hon blir lite motsträvig.

Om man inte vet så mycket om bakgrunden och istället ser en nybliven mamma som blir besviken för en löneförhöjning på 50 lax om året och en totallön på 960 per år, plus bonus, är det svårare att känna medlidande.

Men rätt ska vara rätt och jag är inte i samma liga så jag ska inte förstå i denna situation, bara vara ett stöd i hennes beslut.

Hon valde att förhandla hyfsat hårt och inte tacka ja till lönen på den position hon har gått med på att ta.

Redan innan sa hon att hon inte tänkte ta något under en miljon om året och det tror jag att nästa bud kommer att matcha.

Spännande fortsättning följer.

Förmögenhetsutvecklingen, grafiskt

Här ser ni min och sedemera vår förmögenhetsutveckling sedan jag började ta min ekonomi på allvar vid 36 års ålder.

Det stora hoppet i januari 2014 kommer av att det var då jag slog ihop min och frugans finanser på papperet, samtidigt som jag uppvärderade lägenheten för första gången. Jag ville nå första miljonen genom att följa min plan, som inte innefattade fruns inkomster eller värdeökningar på boende.

Jag är inte lite stolt över denna utveckling, särskilt med tanke på att vi lever gott och har fått två barn sedan början av 2014.

utveckling

Ett underbart, underbart liv!

Mina pengadrömmar och stora planer har till viss del grundats i att vilja byta liv, att inte vara bekväm eller nöjd med det jag hade. Så var det definitivt när jag startade mitt första företag och när jag började spara.

Nu har vi väl i och för sig minst lika många drömmar fortfarande. Vi vill gärna bo större, ha lite mer tid, frun vill ha mindre stress på jobbet och liknande, men när vi stannar upp och tänker efter känner vi oss fantastiskt lyckligt lottade tacksamma över livet vi har.

Det som gör det så enkelt för oss att känna oss nöjda och tacksamma är att vi har alldeles underbara barn som ger oss glädje och distans varje dag!

Men barnen är också en extra morot att bli fria från arbetslivet. Sju år är lång tid när man tänker på framtiden, men tänk om vi kan vara fria när lillan börjar skolan, det hade varit ganska ovanligt och speciellt!

Det lyxigaste man kan unna sig!

Vi unnar oss lyxen att inte städa själva!

Det är helt fantastiskt egentligen, att vi för mindre pengar per timme än vi själva tjänar på jobbet, kan få professionell städhjälp i hemmet. Ur en snålbloggares ögon slösar vi men tänker man sig att vi istället orkar jobba dessa timmar extra är det en ren vinst.

Vi har provat på städning allt från en gång i månaden till en gång i veckan. Här kommer mina reflektioner kring det.

  • En gång i månaden är fullt tillräckligt om man är okej med att vardagsstäda (vilket man gör hela tiden om man har barn), men man ändå vill förvissa sig om att det är ordentligt rent emellanåt. Man är dock sårbar om städaren skulle få förhinder någon gång. Två månader mellan storstädningarna är lite mycket.
  • När vi har städning varje vecka känns det väldigt ofta. Det är nämligen så att städningen blir bättre om man själv plockar undan innan. Jag menar, du vill inte att någon annan ska lägga dina saker på fel ställe och så.
  • Varannan vecka funkar bäst för oss. Då känns det fortfarande speciellt men det har inte hunnit bli superdammigt ännu. Missar man en gång är det heller ingen katastrof.

Som konsult får man nöjet att titta in på lite olika arbetsplatser och jag kan bara säga att det gör stor skillnad om det är snyggt och välstädat. Jag är inte en sån som måste ha snyggaste färgerna och möblerna på jobbet, men är det inte fräscht är det mindre kul. Att kika in på disksystemet i pentryt är ett måste! Bäst funkar det om personalen slipper bråka om städning och disk utan att proffs tar hand om det.

CSN igen

Med 0,6% ränta på CSN-lånet och med ett visst aktieintresse känns det ju galet att betala av den skulden, men det hade å andra sidan varit gütt att vara HELT skuldfri äntligen, efter att ha tjatat om det så länge.

Har varit nära många gånger, men det kändes så fel att, när jag har så låg inkomst, ta “frugans pengar” och betala av mitt studielån. Jag bestämde mig för att betala av det först när min bonus kommer, förhoppningsvis 2017 eller annars 2018.

Bonusbonusen äntligen känd

Skrivet för ett tag sedan, bonusen har ju redan kommit in. 

Vi har länge vetat att frun har en extrabonus att vänta både i år och nästa år, men vi har inte vetat hur stor den var eftersom det strulat med en inloggning. Nu är det löst och vi vet att där finns ca 50 000 netto i aktier (61% kvarhållet för skatt), plus 370 000 som kommer nästa år (före skatt).

Skönt med lite extra och skönt att äntligen veta hur mycket. Det där med bonus har ju löjligt stor inverkan på fruns lön. Tyvärr kommer det ingen mer bonus i form av aktier igen på många år.

En ekonomikommentar från min chef

Jag försöker ta tillvara alla konversationer där jag får inblick i andra människors privatekonomi.

Igår hade jag utvecklingssamtal med min chef. Han frågade lite om situationen på hemmafronten och att han hade för sig att vi var på väg att köpa hus. Jag sa att vi har varit på väg i tre år men att det inte blir av.

Då fick han för sig att spekulera lite…
-Din fru tjänar mycket mer än dig säger du. Själv tjänar jag bara lite mer än du gör och i min familj är det jag som tjänar mer. Då borde ni ha det ganska gott ställt, då ni bor i en billig lägenhet.
Ja, vi har inte tomt på kontot i slutet av månaden var mitt svar, och jag kunde inte undvika ett stort leende.

Men sen sa han att han inte heller skulle köpa hus nu, det är en så galen marknad.

Vad är nästa steg?

Målet är ju ännu väldigt avlägset. Våra utdelningar täcker inte mer än en månads utgifter samtidigt som vi har mer investerat i boende än vi kanske skulle behöva om vi var lite friare i var vi kunde bo.

Det går ju i alla fall snabbt framåt och vi har en fantastisk inkomst, så vad är nästa steg eller delmål?

Jag är väldigt sugen på att äga mer utdelande aktier men har lovat mig själv att spara krut för en ordentlig sättning.

Utlandstjänst lockar också oerhört. Dels är jag trött på Sverige men också på att jobba normalt, så jag skulle gärna ta hand om familjen på annan ort.

Vi betalar 61% i inkomstskatt

Nu ramlade det in lite extra i form av frugans bonus.

Hon har ju en bra lön så när bonusen kommer in betyder det att 61% dras i skatt!

Smaka på det, 61%! Och det är självklart efter arbetsgivaravgifterna är betalda.

Tänk om vi på jobbet hade det lite körigt i ett projekt och de undrade om jag ville ta lite övertid. Ja om jag fick behålla endast 39% av det skulle jag nog inte ta det, i den situation vi är i nu.

Socialisterna tror att de tar från de rika men det gör de inte, de tar från de produktiva. De rikas pengar är svårare att komma åt, de ligger och jobbar i företagen vi arbetar åt.

Vi ska förflytta oss från att ha hög inkomst till att vara rika, det lönar sig bättre 😉

En miljon på 28 månader, nästa på 14?

Nu är det 27 månader sedan vi kom över 3-miljonersstrecket och det är troligen bara en månad kvar tills vi når 4 miljoner i “eget kapital”, alltså vår nettoförmögenhet inklusive boende.

Med tanke på att bostaden har stigit i värde är 28 månader ganska lång tid. Det som påverkat negativt är felvärderad sommarbostad, totalt 22 månader föräldraledighet med lågt uttag från Försäkringskassan och två drömresor.

Min förutsägelse är att miljon 5 kommer lite snabbare. Bopriser och börs kan man inte förutsäga men det som ligger i röret närmaste år är:

  • Fruns bonusar i år, ca 500 000 brutto
  • Fruns bonusar nästa år, gissningsvis ca 700 000 brutto
  • Min bonus/optionsprogram nästa år, gissningsvis 250 000 netto

I och för sig kommer vi att ha ännu mer föräldraledighet och kanske längre utlandsvistelser, så man kanske ska ta lite höjd för det, men man får väl vara glad så länge man kan hålla sig på plus när barnen ploppar ut.

Med en normal spartakt på ca 300 000 på ett år kan man väl ha som mål att nå 5 miljoner till sommaren 2017 då min bonus förhoppningsvis faller ut.

Man kanske dör imorgon

En av mina närmaste vänner har långt gången, obotlig, cancer.

Att beskriva känslorna hos mig eller hos honom är en annan blogg, denna handlar bara om pengar. Därför ska vi ta detta hemska ur ett pengaperspektiv.

När jag nu har varit överdrivet intresserad av finanser i fem år och pratat med var och varannan om allt som har med pengar och sparande att göra, så vet jag att det absolut vanligaste argumentet MOT att spara är: ”man kan ju dö imorgon”.

Trots att jag har läst så många böcker och bloggar av smarta människor har jag svårt att bemöta detta. Om jag vill ha en glass idag, men tänker att jag istället kan köpa fem glassar om tio år om jag sparar glasspengarna, då fick jag ju ingen glass idag. Om jag då blir överkörd av en buss imorgon så har jag berövat mitt liv en njutning. Men om jag INTE blir överkörd av en buss eller råkar ut för något annat så kommer min njutning att på det hela taget vara mycket större, eller? Nej, det vet man ju inte, mina glasspengar kanske är värdelösa om tio år. Ja, men det enda som är helt säkert är att du inte sparade några glasspengar och därför inte har några om tio år heller.

Men här kommer en kicker. Du åt upp din glass och du njöt, men efter några år får du ett besked att du lever högst ett år till. Vad gör du nu? Du har ett år på dig att njuta så mycket glass du kan. Men du har ju redan ätit din glass. Vad gör du med den njutningen nu?

Jag känner till hans privatekonomi i detalj. Maxat huslån och till och med billån. Nu ska de resa, men det blir på frugans peng. Hur kul är det att lämna henne barskrapad när man går… Nej, kom fan inte och säg att ni vill dö barskrapade!

Förväntad bonusutbetalning 2016

Jag får ju vänta otåligt ända till 2017 på min första bonus, men 2016 blir det stor tilldelning för min fru. Dels blir det full pott på årsbonusen, men det blir även något från ett engångsprogram som betalas ut i år. Tyvärr vet vi inte hur måluppfyllnaden var på det programmet så jag kan inte säga exakt hur mycket det är, men troligen drygt 300 000.

Årsbonusen hamnar på ca 500 000.

Totalt kommer frugan alltså att få ca 800 000 utbetalat i aktier och kontanter. 55% går givetvis bort i skatt (av aktierna är det 55% av anskaffningsvärdet) men resten blir rent sparande.

Återigen är jag näst intill mållös över det pengaregn som återfinns även halvhögt i en del organisationer, plus att jag är glad att min fru presterar så väl!

För egen del förstärks min ödmjukhet, tillsammans med min roll som “marktrupp” eller “bassupport” för varje bonus och löneförhöjning min fru får. Plus att ansvaret för budget och investeringar får en större tyngd.

Jag är kvinnan i förhållandet

Den gammaldags rubriken syftar på att jag har tagit på mig lite mer av den traditionellt kvinnliga rollen i vår familj. Jag tänkte förklara lite närmare.

Både jag och min fru är väldigt barnkära och har alltid velat bli föräldrar. Vi är också mycket hängivna och lite kycklingmammor så till vida att vi gärna vill vara med hela tiden och ska ha koll på allt som vår son är med om.

Så, vad har detta med ekonomi att göra?
Jo, när det gäller våra arbeten har inget egentligen ändrats när vi blev föräldrar. Jag är aldrig riktigt sugen på att jobba, samtidigt som min fru blir totalt uppslukad när hon väl sätter igång. Hon kan tänka på, och oroa sig för vår son så att man tror att det tar upp hela hennes väsen, men så fort hon kopplar på jobbet är det vad som fyller hennes tankevärd. I och med att det oftast är jag som lämnar och hämtar på dagis så kan hon koppla bort allt kring sonen när hon är på jobbet.

Hon lämnar också, mycket på grund av språket, över allt som har med kontakten med dagis, BVC och Försäkringskassan att göra.

Att jag gör så mycket obetalt arbete för familjen hjälper också till så att jag inte känner mig skyldig att vi har gemensam ekonomi, även om jag har djup ödmjukhet för att det är min fru som verkligen har nyckeln till familjens framtida ekonomi och därmed lite extra vikt bakom stora ekonomiska beslut.

Tidigare äldre inlägg Nästa Nyare inlägg