Sakerna som gjort mig deprimerad

Inte nog med att mer saker oftast inte gör en lyckligare, de kan också göra en riktigt olycklig. Själv har jag haft en rad otrevliga upplevelser tillsammans med inköp på senare tid.

Först och främst har vi gott om budgetutrymme för att köpa det vi vill ha, så när det väl är dags för något är det inte så mycket att fundera på, vi tar det vi vill ha och vi snålar inte.
Men det kan bli fel ändå.

Frugan ville kunna köra tränings-DVDer:
Ny DVD, men då duger det ju inte med den gamla teven
Ny kamera som är alldeles för komplicerad för vår intressenivå.
Radiostyrd bil som gick sönder på en gång. Reservdelar restnoterade…

Lura dig själv på rätt sätt

Inbitna ekonomibloggare behöver kanske inte lura sig själva så mycket. Är man riktigt motiverad att spara måste man inte “betala sig själv först” genom en automatisk överföring från lönekontot på löningsdagen varje månad.

Men är man det minsta osäker på sin egen förmåga till självbehärskning kan det vara en bra idé att “lura sig själv” på olika sätt.

Ett sätt är att spara till barnen. Vi gör alltså inte det över huvud taget, men väldigt många människor ser det som en självklarhet. Hur ska de annars kunna skaffa körkort eller ha råd med insatsen till sin första lägenhet?

En fördel med att ha ett separat konto i barnens namn är att släkt och vänner på ett okomplicerat sätt kan ge pengagåvor direkt in på det kontot. Nackdelen är att barnen kanske inte är mogna att ta emot dessa pengar på sin artonårsdag. Olika konton för olika barn har också den nackdelen att de lär växa olika om de är investerade.

Min bror och jag

Jag vill så gärna lära min bror tänka lite mer rätt om pengar. Vi är ganska olika, särskilt när det gäller pengar. Jag måste närma mig ämnet mycket försiktigt och framföra mina råd varsamt om de ska ha en chans att nå fram.

Funderar lite på hur ett sånt samtal skulle kunna se ut.

Hur skulle du reagera om jag sa att vi får in 50 000 i utdelningar i år? Det är lika mycket som vi fick av vår far i somras och som min bror blev så exalterad över.

Jag tror att han skulle reagera med lite överraskning, dock inte så stor. 50 papp kan de flesta relatera till och är inte livsförändrande på något sätt.

Men hur skulle han reagera över att det är en miljon kronor som skapar denna utdelning? Man kan ju göra så mycket för en miljon kronor, tror jag att han skulle tänka. Däri tror jag också att problemet ligger. Han skulle inte kunna behålla den miljonen utan snabbt komma på vad han måste spendera dem på.

Igår köpte de en bil för 200 000 kronor. Hade de haft en miljon på banken kanske de hade köpt för 3, eller 400 000. Nu finansierade de den förstås…

Skrala utsikter närmaste tiden

Snart tar frugans föräldralön slut och då får hon ingen inkomst över huvud taget. Jag går på 80% och ska alltså försörja familjen i några månader.

När jag sen går på föräldraledighet blir det hyfsat ett par månader, i och med att frun går tillbaka till jobbet. Sen kommer våren, då det fullkomligt kommer att regna manna på familjen. Tre olika bonusar kommer in, plus att mina optioner förhoppningsvis mognar väl.

Bonusarna blir gissningsvis på 80 000, 150 000 och 450 000 före skatt. Mina optioner är i dagsläget värda drygt 400 000 efter skatt.

Det blir en lång vinter men våren kommer…

Ett nytt måldatum

Att nå 10 miljoner i förmögenhet har ju varit ett uttalat mål länge, men nu har vi satt ett datum för när det ska inträffa. För att göra det påtagligt ha vi sagt att vi ska ha nått dekamiljonen när vår son börjar skolan, alltså hösten 2021.

Det är fem år bort och vi har kommit 44% på vägen. Vi måste alltså takta drygt en miljon om året, vilket låter helt galet. Vi skulle dock kunna kalkylera med följande:
Årligt rent sparande från lön: 300 000
Årlig utdelning: 100 000
Årlig bonus (frun): 200 000
Årlig bonus/optionsprogram (jag): 300 000
Bovärdeökning (5%): 150 000
Aktievärdesökning: 150 000
Summa: 1 200 000

Detta är inte helt omöjligt, men om det skulle dröja till lilltjejen börjar skolan så har vi två år till på oss.

Poängen är att även om det är lång tid med 7 år så kan man fråga sig hur många man känner där barnens föräldrar inte behöver jobba för brödfödan när barnen börjar skolan.

Vi kan hämta och lämna, gå och träna när alla andra jobbar (tänk er gymmet och simhallen under arbetstid), ägna så mycket tid åt läxor och annat skolarbete som vi vill, skjutsa till träningar och dessutom vara med utan att vara helt urlakade, som föräldrar brukar vara när de är med på träning eller matcher.

Min egen mamma jobbade deltid när vi gick i skolan och tog ofta emot oss med varm choklad och en macka när vi kom hem, samtidigt som andra barn kom hem till ett tomt hus. Det var ganska trevligt…

Men vi kan inte bara säga upp oss för att vi har en nettoförmögenhet på 10 miljoner, det krävs att vi har 10 miljoner investerat för att vi ska kunna leva gott på avkastningen. Vi måste alltså antingen fortsätta jobba även efter vi nått det målet, eller flytta till hyrt boende och investera rubbet.

Jag skulle kunna ändra målet till 10 miljoner i investerat kapital, eller 500 000 i utdelningar, men då finns risken att jag köper för snabbt och belånar oss för att nå målet. Det är lite “rakare” att sätta målet för hela förmögenheten, så kan vi se det som ett delmål att nå 10 miljoner.

Barnen går först

Det är en ännu svårare dragkamp mellan nuet och framtiden när man har barn.

Hade det bara varit jag hade jag gärna späkat mig själv år efter år om jag såg att jag i en inte för avlägsen framtid skulle kunna bli fri från lönearbete. Nu när vi har barn är det slutmålet minst lika lockande. Tänk att vi siktar på att ha all tid i världen att uppfostra våra barn medan de fortfarande är i skolåldern. Å andra sidan är det viktigt att ta hand om dem redan nu, när de är småbarn och bebis.

Det är självklart för oss att utnyttja mer än de vanliga föräldradagarna för att inte försaka barnen när de är riktigt små. Vi sparar väldigt många dagar genom att inte ta ut några på frun första året (hon tjänar ändå mycket via föräldralön) och genom att jag inte har tagit ut full tid när jag varit hemma. Dessutom går jag bara på 80% när jag jobbar, för att kunna hjälpa till mer hemma.

Allt detta kostar oerhört mycket i bruttolön och uteblivna bonusar för oss. Ni kan ju bara tänka er vad våra två barn kostat hittills när frun skulle tjänat i snitt 1,5 miljon brutto de senaste tre åren om hon gått heltid, inklusive bonusar.

Vi har dock den fantastiska sitsen att vi kommer ordentligt närmare målet för varje år även om vi jobbar långt ifrån fullt. Visst skulle vi kunna göra oss fria flera år tidigare om vi satsade mer på jobbet nu, men nu kan vi förhoppningsvis både ta hand om dem ordentligt i början av livet och sedan punktmarkera dem när de fortfarande går i lågstadiet.

Om vi checkade ut nu

1,1 miljoner investerat, 50 000 i årlig utdelning räcker inte på långa vägar, men med en förmögenhetsökning på en halv miljon om året finns det i alla fall en chans. Det hänger mycket på den sabla fastighetsmarknaden och hur vi väljer att positionera oss. Om vi skulle checka ut och sätta alla 4 miljoner på börsen skulle det kunna ge ca 200 000 i utdelning. Om vi skulle få för oss att hoppa på ett utlandskontrakt med fruns jobb är det inte omöjligt att vi skulle göra just det.

Men jag skulle nog inte göra det förrän vi får en ordentlig sättning på börsen. Jag är trots allt inte bekväm med att förlora upp till hälften av pengarna på pappret. Hälften av miljonen som ligger investerat nu, ja, för då skulle vi investera för resten av pengarna i rätt tid.

Varför är vi skuldfria?

Har fått frågor och kritik för det faktum att vi är skuldfria i en lågräntemiljö, så jag tänkte förklara hur det blev så. När jag började min ekonomiska resa mot första miljonen var jag som de flesta andra och gärna investerade hårt trots att jag hade lån.

Mellan 2009 och 2012 byggde jag långsamt en aktieportfölj och var nöjd och glad att bland annat utdelningarna steg år från år. Men 2012 var året då mina egna företag stod på topp och vi bestämde oss för att köpa en verksamhet för några hundra tusen.

Jag ville då sänka totalrisken lite och även sälja aktierna för att helt enkelt ha råd att köpa verksamheten. Tänk nu på att jag såg min framtid i företagandet, inte i att arbeta och investera.

När vi sen började bygga upp vårt sparande igen valde jag att lägga det på ett sparkonto för att ha till kontantinsats för huset vi tänkte att vi var på väg att köpa. Tiden gick dock och när vi inte köpte något hus växte och växte vårt sparkonto. Samtidigt gick börsen väldigt bra, vilket gjorde att allt kändes dyrt för mig.

I början av 2015 hade vi nästan 1,9 miljoner i kontanter och 1,4 i bolån. Husköp var inte nära förestående och börsen var inte attraktiv. Då föreslog jag att vi istället skulle göra oss skuldfria, vilket min riskrädda fru tyckte var en bra idé.

Det kändes bra och vi har trivts med att vara skuldfria, men kommer rätt hus eller rätt läge på börsen har jag inte något emot att ta lån igen. Däremot tycker jag att det är en dålig idé att dra på sig skuld bara för att räntan är låg, du måste vara bekväm med investeringen du gör.

Milstolpar

Jag har inte gått igenom några andra milstolpar än att nå första miljonen, men när jag ser tillbaka så har några andra tal passerats som kan vara värda att peka ut.

Milstolpar som passerats:

  • Frun nådde en miljon i nettoförmögenhet någon gång i mitten på 2013
  • Jag nådde en miljon i nettoförmögenhet i slutet på 2013
  • Frun gick över 50 000 i månadslön i början på 2012
  • Jag gick över 40 000 i månadslön i början på 2013
  • Frun tjänade över en miljon inklusive bonus första gången 2013
  • Frun har en grundlön på över en miljon första gången 2014
  • Vi betalar sammanlagt över en halv miljon i skatt första gången 2014
  • Frun betalar ensam över en halv miljon i skatt första gången 2015
  • Vi når 4 miljoner i nettoförmögenhet första kvartalet 2016.

 

Pension är bara en ekonomisk siffra

Folk måste lära sig att pensionen inte är en ålder, det är en finansiell siffra.

Vill du gå i pension får du helt enkelt klara dig på den slant du har tjänat ihop, om du så är 40 eller 70 år. Dels genom ditt eget sparande men också givetvis genom det du har betalat in till systemet, genom allmän pension, tjänstemannapension och privat pension.

Så räkna efter nu och kom inte och grina om att du inte kan få guldkant på tillvaron när du är 65 och tycker att du minsann borde kunna fara världen runt, precis som din äldre vän gjorde.
Då kan du också vara stolt över att du inte är en parasit, vilket man är om man inte har tjänat in tillräckligt till systemet för att komma upp över garantipensionen. Ofta är det mest synd om dem som parasiterar mest, det finns ingen motsägelse i det. Frågan är bara till vilken nivå samhället ska hjälpa dem. För högt så lönar det inte att sköta sig, för lågt så blir det omänskligt.

Belöna dig själv resten av livet

När det kommer in lite extra pengar är det lätt hänt att man belönar sig själv. Särskilt som många privatekonomer förespråkar att “unna sig” för en del av de extra pengarna.

Extra pengar kan vara till exempel skatteåterbäring, bonus, övertid, semester utbetald i pengar, arv, gåva, försäljning. De flesta kommer då och då i en situation där de har lite extra pengar att leka med, förutom den förväntade månatliga inkomsten.

Visst ska du unna dig! Men jag föreslår att du kan tänka som följer.

Köp aktier i ett högutdelande, stabilt företag. Istället för att åka på en resa för pengarna kan det räcka till att gå ut och äta en gång om året resten av ditt liv, och fortfarande ha pengarna kvar!

Jag fick ju 50 000 av min far för ett tag sen. Min bror, som fick samma gåva, åkte till Italien på skidresa med familjen. Jag köpte Handelsbanken för pengarna.

Säg att Handelsbanken avkastar 5% om året. Alltså riktig avkastning, kursökningen bryr jag mig inte om i detta exempel.

Då får vi 2 500 att t.ex. gå ut och äta för på en sån där restaurang som min fru gillar. Varje år! Restaurangprisinflationen motverkas av att utdelningen kan antas stiga med tiden.

Om 30 år kan vi fortfarande använda värdet på dessa aktier till att ta den där resan.

Hur gammal bil är tillräckligt säker?

Nu vänder jag mig till er!
Om ni har det hyfsat ekonomiskt, typ som jag, hur gammal bil skulle ni då tycka gav er tillräckligt säkerhet, med tanke på att det är små barn i bilen?

Visst hänger det säkert på märke och modell också, men säg att det handlar om en Volvo V70 eller motsvarande.

Rösta nu och läs resten av inlägget efter det.

Själv har jag alltså en 18 år gammal V70. När den kom var den en av de säkraste på marknaden men nu finns det givetvis säkrare bilar, inte minst uppföljarna i samma modell. Själv tycker jag förstås att bilen är säker, annars hade jag inte satt mina barn i den, men vad är tillräckligt säkert? Vi har ju pengar nog för att köpa en ny V70 och inkomst nog för att berättiga det, åtminstone i mångas ögon.

Vi använder i och för sig bilen väldigt lite, så kanske kan man i och med det säga att vi kan klara oss med en äldre bil, men jag har märkt att de som har en väldigt genomtänkt och stark åsikt om hur ny bil man måste ha för att man inte ska “betala mer i reparationer” eller utsätta sig för större risk, skiljer sig väldigt mycket inbördes.

En kompis förklarade att en tioåring var max, sen betalar man för mycket i reparation och ökad bränsleförbrukning. En annan har ett max på 7 år, men min svåger var övertygad om att det är vid 3 år som värdeminskningen ätit upp tillräckligt mycket av nybilspriset, så att man får mest bil för pengarna.

Avgiftsfri månad

Bland annat Valueguard kan tydligt visa att bostadsrättsköpare ser mer på avgiften i en förening än på föreningens ekonomi i stort. I vår förening hade vi ett par svettiga år ca 2008-2009, då de kände sig tvungna att höja avgiften en hel del. Efter det har det bara gått åt rätt håll och vi har en mycket solid ekonomi. De lägre räntorna vi fått efter att flera stora lån har omförhandlats har till och med gjort att vi har haft ett stort överskott och ett stort positivt kassaflöde.

Frågan blev alltså vad vi skulle göra med det. Efter att ha amorterat extra ett par gånger kunde vi inte blunda för att några i föreningen ville ha lägre avgifter. Inte nog med att de boende kan spara lite privatekonomiskt så höjer det troligen värdet samtidigt.

Jag var dock väldigt tydlig med att vi inte skulle ge en avgiftsfri månad, då det inte skulle hjälpa värderingen, bara ge lite extra pengar i folks julkassa. Alla var överens om det efter min utläggning, men vid budgetmötet, som jag inte var med på, övertygade tydligen den utomstående ekonomen de närvarande att vi skulle köra en avgiftsfri månad istället.

Vi får väl se till att alla mäklare tar med det i sina annonser framöver.

Hur mycket hus har vi råd med?

Detta inlägg skrevs också för knappt två år sedan. Det har fortfarande inte blivit något hus men följande hjälpte oss att spara och istället bli skuldfria.

Nu tittar vi med mer allvar på hus. Men hur dyrt hus vill vi köpa? Banken har ju redan förklarat att nio miljoner inte är några problem, i alla fall så länge vi inte är föräldralediga för länge och vi tar ut hel föräldrapenning (vilket vi inte gör nu).

Men även om banken är bekväm med att vi lånar 7,5 miljoner så är inte vi det. Men var går vår gräns? Sånt är inte så lätt att svara på eftersom de flesta redan när man börjar fundera på att köpa bostad har passerat gränsen för vad vi kan förstå om pengavärde. Det är för stora siffror för att vi ska kunna jämföra med daglig handel eller ens en ny bil. Man får nöja sig med att räkna på vad räntan kostar per månad och vad det skulle kosta om den steg till 7% eller nåt sånt.

Så jag får bestämma mig här och nu vad som är rimligt i min värld. Självklart vill jag bo i ett acceptabelt område och huset ska vara i någorlunda skick, men med det sagt ska jag bara bestämma en siffra för vad som är max.

Jag vill inte betala någon straffavgift för att vara högbelånad så jag tror att det vi siktar på är att inte skaffa mer hus än vi kan betala 25% kontant. Resten kommer vi att få till en låg ränta eftersom lånet är så stort och våra finanser är så bra.

Nu tänkte jag sätta upp en graf på kylskåpsdörren för vad vi har i sparande och i lägenhetens övervärde (minus skatt och försäljningskostnader). Den siffran kan vi sedan multiplicera med 4 för att få fram hur dyrt hus vi kan köpa. Det tillkommer lite jobbiga skatter och avgifter när man köper hus också, så dra bort en hundring för det från sparandet. Just nu har vi ca 1,9 miljoner i cash plus lägenhet, vilket skulle innebära att vi kan ta ett hus för 7,6.

Efter att ha försökt skapa denna regel känner jag direkt att jag inte är bekväm med 7,6 miljoner heller. Är det jag som måste komma ifatt i mitt ekonomiska tänkande eller ska jag sänka ner till 60% belåning eller nåt? 7 miljoner får man ett bra hus för i vårt område men inte alls något drömhus.

Om jag drar ned det till 60% får vi just nu bara ett hus för 4,75. Det är lite i lägsta laget i vår hood, vilket gör att det nog är ett bättre tal att sätta på kylskåpet. Då kan vi för en månad vi sparar 20 000 kolla på ett hus 50 000 kronor dyrare. En bra morot för sparande.

CSN igen

Med 0,6% ränta på CSN-lånet och med ett visst aktieintresse känns det ju galet att betala av den skulden, men det hade å andra sidan varit gütt att vara HELT skuldfri äntligen, efter att ha tjatat om det så länge.

Har varit nära många gånger, men det kändes så fel att, när jag har så låg inkomst, ta “frugans pengar” och betala av mitt studielån. Jag bestämde mig för att betala av det först när min bonus kommer, förhoppningsvis 2017 eller annars 2018.

En miljon på 28 månader, nästa på 14?

Nu är det 27 månader sedan vi kom över 3-miljonersstrecket och det är troligen bara en månad kvar tills vi når 4 miljoner i “eget kapital”, alltså vår nettoförmögenhet inklusive boende.

Med tanke på att bostaden har stigit i värde är 28 månader ganska lång tid. Det som påverkat negativt är felvärderad sommarbostad, totalt 22 månader föräldraledighet med lågt uttag från Försäkringskassan och två drömresor.

Min förutsägelse är att miljon 5 kommer lite snabbare. Bopriser och börs kan man inte förutsäga men det som ligger i röret närmaste år är:

  • Fruns bonusar i år, ca 500 000 brutto
  • Fruns bonusar nästa år, gissningsvis ca 700 000 brutto
  • Min bonus/optionsprogram nästa år, gissningsvis 250 000 netto

I och för sig kommer vi att ha ännu mer föräldraledighet och kanske längre utlandsvistelser, så man kanske ska ta lite höjd för det, men man får väl vara glad så länge man kan hålla sig på plus när barnen ploppar ut.

Med en normal spartakt på ca 300 000 på ett år kan man väl ha som mål att nå 5 miljoner till sommaren 2017 då min bonus förhoppningsvis faller ut.

Man kanske dör imorgon

En av mina närmaste vänner har långt gången, obotlig, cancer.

Att beskriva känslorna hos mig eller hos honom är en annan blogg, denna handlar bara om pengar. Därför ska vi ta detta hemska ur ett pengaperspektiv.

När jag nu har varit överdrivet intresserad av finanser i fem år och pratat med var och varannan om allt som har med pengar och sparande att göra, så vet jag att det absolut vanligaste argumentet MOT att spara är: ”man kan ju dö imorgon”.

Trots att jag har läst så många böcker och bloggar av smarta människor har jag svårt att bemöta detta. Om jag vill ha en glass idag, men tänker att jag istället kan köpa fem glassar om tio år om jag sparar glasspengarna, då fick jag ju ingen glass idag. Om jag då blir överkörd av en buss imorgon så har jag berövat mitt liv en njutning. Men om jag INTE blir överkörd av en buss eller råkar ut för något annat så kommer min njutning att på det hela taget vara mycket större, eller? Nej, det vet man ju inte, mina glasspengar kanske är värdelösa om tio år. Ja, men det enda som är helt säkert är att du inte sparade några glasspengar och därför inte har några om tio år heller.

Men här kommer en kicker. Du åt upp din glass och du njöt, men efter några år får du ett besked att du lever högst ett år till. Vad gör du nu? Du har ett år på dig att njuta så mycket glass du kan. Men du har ju redan ätit din glass. Vad gör du med den njutningen nu?

Jag känner till hans privatekonomi i detalj. Maxat huslån och till och med billån. Nu ska de resa, men det blir på frugans peng. Hur kul är det att lämna henne barskrapad när man går… Nej, kom fan inte och säg att ni vill dö barskrapade!

Rikast och högst inkomst bland ekonomibloggare

Av de som bloggar om privatekonomi och är öppna med inkomst och nettoförmögenhet, skulle det vara kul att göra en “topplista”.

Det finns säkert ett tusental aktiva ekonomibloggar och givetvis följer jag inte alla, så jag behöver hjälp att få tips om de “rikaste”.

Den jag följer som har högst förmögenhet är ChansarMest, med ett depåvärde på ca 7 miljoner, men också lite bostadslån. Hushållets bruttoinkomst lär vara ca 100 000/mån. För övrigt en mycket underhållande blogg!

Just för hushållets inkomst ligger vi själva ganska bra till tror jag. Själv följer jag ingen som slår vår “normala” månad. Dock kretsar allt kring barnen nu och jag har gått ner i tid, men enligt våra avtal har vi ca 130 000 i bruttolön plus bonus som senaste åren har varit ca. 300 000 brutto. Teoretisk årslön är alltså drygt 1,8 miljoner.

Snälla snälla, ge mig tips på bloggare med hög inkomst eller förmögenhet. Det är ju roligare att följa dem med lite bevisad kapacitet.

En ny tankelek om utdelning och frihet

Flera bloggare leker ju med tanken att utdelningen ska täcka utgifterna. Vissa försöker även matcha utdelningen en viss månad mot utgifterna samma månad. Här kommer en lite annan vinkel med i stort sett samma mål.

Anta att jag har en totalt flexibel arbetssituation, så att jag kan vara ledig en eller flera månader från mitt uppdrag, när som helst (en sak både jag och frugan siktar på att uppnå så småningom).

Om jag då tjänar 30 000 efter skatt per månad, men har som mål att få mer fritid, så skulle det vara möjligt att, istället för att vänta på att utdelningen ska ersätta hela min inkomst (eller täcka alla mina utgifter), successivt ta ledigt en månad mer per år i takt med att utdelningarna täcker inkomsterna.

Säg att jag får 5% avkastning på insatt kapital. För att nå första månadens inkomsttäckning behöver jag alltså 600 000 i utdelningsaktier.

Men här kommer bonuseffekten! När jag då tar ledigt och sänker min bruttoinkomst med ca 42 000 kronor (3 500 per månad) så sjunker även skatten med ca 1 500 kronor per månad, vilket alltså betyder att man ändå går plus i reda pengar på transaktionen. Lite ska vi i och för sig räkna bort i skatten på ISK, men säg att man får 1 000 kronor i extra kassaflöde för att ta ledigt en extra månad, då får man lite extra motivation att stoppa in 600 000 på högavkastande aktier!

För frun är det lite andra siffror. För att täcka en månadslön med utdelningsaktier med 5% direktavkastning måste vi stoppa in 960 000. Men om vi sedan frigör henne en månad sparar hon nästan 3 000 kronor i månaden i skatt!

Detta synsätt visar alltså att om vi tar alla pengar vi har nu och sätter på 5% avkastande aktier så kan vi dra ner fruns arbetsår med en månad, vilket ger så mycket tillbaka i skatt (drygt 30 000) att det kan ersätta min månadslön efter skatt, vilket gör att om jag tar den tiden ledigt får ytterligare 15 000 i skattesänkning. Vilken trevlig rippeleffekt!

Allt detta är givetvis mest ett tankeexperiment. Som vanligt är det saker som husdrömmar och måsten på jobbet som stör såna upplägg. I och för sig kan barn göra att man har rätt att styra lite mer som man vill, så vi får väl titta närmare på det.

Måluppfyllnad 2015

Även om de bara var hastiga och halvhjärtade så gjorde jag mål inför 2015. Nu går jag igenom måluppfyllnaden.

Spara 200 000 – Utfall 366 000
Vi har inte haft någon större koll på budgeten förrän på slutet, men faktum är att detta är mycket bättre än jag kunde gissa. Det har nämligen inte känts så bra. Denna besparing antar jag mest har kommit genom bonus och skatteåterbäring.

Skära ner och bli skuldfri i firman
Jag insåg att det inte finns någon framtid för min huvudsakliga webbshopp, så fokus låg på att sälja av successivt och betala tillbaka skulderna till oss själva. Det lyckades och vi har ca 50 000 kvar på företagskontot och ett lagervärde på ca 50 000.

Lån avbetalda, resten på konton
Efter att ha byggt upp närmare två miljoner i kontanter bestämde vi oss för att byta strategi och betala av lånen. Nu är lånen betalda, 600 000 investerat på börsen och 300 000 på sparkontot. CSN kvarstår i och för sig. Planen för att betala tillbaka det är när jag får min första bonus.

Så här i efterhand är jag mycket nöjd med att ha skurit ner firman och förenklat livet för mig själv. Det är också en förenkling att inte ha några bolån. Detta var skuldfrihetens år och det känns bra. Men vi har också spurtat med investeringar och gått från närmare noll till 600 000 på börsen sedan den började sjunka i höstas.

Det rena sparandet är jag lite förvånad över, då min inkomst har varit mycket skral på grund av föräldraledighet. Dock har frugan taktat på ordentligt och även håvat in en okej bonus på ca 150 000 efter skatt om jag minns rätt. För jag kan lova er att vi inte har hållit igen på spenderandet! Allt som vi tycker behövs till vårt sommarhus, barn, lägenhet eller oss själva har vi helt enkelt köpt. Vi har också gjort några större saker som:
– Betala av svärmors kreditkort på 25 000
– Nya vitvaror för 15 000
– ROT i lägenheten 10 000
– Egen renovering av sommarhuset 25 000

Tidigare äldre inlägg Nästa Nyare inlägg