Jag är usel på byråkrati

Jag vill berätta en liten historia om något för vilket jag skäms. Det handlar om hur jag gjorde bort mig med bygglov.

Vi äger inte längre något sommarhus, men vi har gjort och det finns ett par lärdomar i det. Dels att det är lite för mycket att göra med ett supergammalt hus när man har småbarn, men också en lärdom om mig själv och hur jag är med byråkrati.

Jag lär fortfarande om mig själv och inser att en stor svaghet är en slags optimism där jag bortser från risker eller till och med nödvändig information som gör det svårare för mig att nå mina mål.

I det här fallet skulle vi bygga ut vårt lilla sommarhus, så att vi kunde få ett riktigt badrum. Jag hade hört att man kunde bygga ut med 50% utan bygglov, så jag satte bygget i händerna på en snickare min far har anlitat och litar på.

Jag hade gått rätt väg när det gällde ansökan om avlopp, så när det var klart satte vi bara igång och bygga. Det var först när vi funderade på att sälja som det gick upp för mig att vi hade behövt bygglov för tillbygget också…

Min arkitektkontakt med insyn på enheten som handhar bygglov sa att det kunde bli väldigt svårt i efterhand och rådde mig att vänta i 10 år tills det var preskriberat. Så nu satt vi där med ett sommarhus vi inte ville ha, vilket band upp en miljon.

Jag hade den duktigaste mäklaren på besök för att sälja, men han frågade om jag hade alla papper. Jag sa ja, men jag tror att han redan visste att allt inte var i ordning. Nästa mäklare ställde inga såna frågor och försäljningen gick igenom. Ännu kan det komma bakslag, om någon ny ägare ansöker om bygglov och myndigheterna inser svartbygget. Jag är beredd på det telefonsamtalet, men går inte och oroar mig, det löser sig.

Jag önskar dock att jag hade fixat allt rätt från början, det hade varit så mycket enklare och stressfritt. Det är precis som livet i stort, vill man ha ett lätt liv, ljug inte!

Jag hade definitivt behövt anlita ett företag som kunde hjälpa mig med bygglovsritningar.

 

Framtidens hälsa

I automatiseringens namn, vilket kommer att accelerera under lång tid framöver, finns det ett område som jag tror har mycket större potential än folk förstår. Jag tänker på hälsovård och sjukvård.

Information om världens sjukdomar görs mer och mer tillgänglig genom digitalisering, databaser, smarta sökningar, vilket blir kontinuerligt bättre sedan länge, men den stora vinsten kommer först när diagnoser ställs av maskiner i mycket högre grad. Det är ju inget nytt egentligen, för så fort man bygger en maskin som analyserar prover så är steget inte så långt till att den också slår fast diagnosen.

Förbättringspotentialen är dock stor genom att ett datorprogram skulle kunna analysera symptom, för att föreslå vilka prover som bör tas, och sedan ge en diagnos utifrån dessa prover.

En läkare är i dagens system en extremt trång resurs, vilkens tid trots det upptas av arbetsuppgifter som i stor utsträckning skulle kunna automatiseras eller tas över av mindre kvalificerad personal.

Det har varit mycket fokus på att teknikutvecklingen skulle ge oss bärbara prylar som skulle mäta vår hälsa, typ träningsklockor som även mäter vårt blodtryck, njurfunktion eller vad som helst. Detta tror inte jag på då det bara är i högriskfall man skulle vilja ha minutuppdatering på hälsotillståndet. Däremot tror jag på automatiserad provtagning och kontroll för att på t.ex. månadsbasis följa upp hälsotillståndet och fånga diagnoser tidigt.

På det spåret vill jag slå ett slag för företagshälsovård. Att verkligen ta till vara på den förmån det innebär att få en översyn av sin egen kropp. Se till att du utnyttjar det, ta till dig resultatet och gör de anpassningar som behövs!

En annan sak som kan vara intressant som anställd eller arbetssökande är ett friskintyg, vilket kan vara aktuellt om man till exempel söker en speciellt krävande tjänst.

Jämförelsesajt för olika lån

Jag råder ju inte folk att använda krediter, försöker avskräcka från billån, och vara måttlig med bolån, men om man ska använda något av detta ska man definitivt se till att inte nöja sig med första bästa.

Det är häpnadsväckande att folk som sitter i skuldfällan blir förvånade när de har räntesatser på 20, 40, 50% eller ännu mer i effektiv ränta. Man hör ofta att det borde vara olagligt att ta så mycket i ränta, men det är tydligen lagligt att ingå avtal utan att ens kolla på den viktigaste informationen!

Jag vill tipsa om en ny tjänst, www.lånasmart.com, som låter dig jämföra och ansöka om lån direkt från sajten. Att ha alternativen sida vid sida måste vara en stor hjälp för dem som går i lånetankar. Själv gillar jag allt som tydliggör konkurrenssituationen, vilket direkt leder till nytta för konsumenten och i längden till bättre företag och tjänster.

För närvarande finns bara konsumentkrediter på sajten, men de lovar att “inom kort” kunna jämföra även bil- och bolån. Jag återkommer gärna då, för att prata mig varm för ett enkelt sätt att jämföra bolån, ett väldigt viktigt instrument i de flestas långsiktiga ekonomiska planering.

På sajten skriver Erik om senaste besked från Riksbanken om reporäntan. Jag håller med Leif Östling, som jag hörde i podden “Smarta Samtal”, att priset på en tillgång inte kan vara negativ, det bygger obalanser, men faktum är att vi fortfarande har negativ ränta och då måste vi ju förhålla oss till det.

För min del, som inte förstår nationalekonomi förrän något har hänt och smarta personer har förklarat hur det gick till, är det lite svårt att förstå hur man ska hantera negativ styrränta. Det jag har gjort är väl att ha investeringar på börsen samtidigt som jag har bolån kvar till mindre värde än investeringarna, men jag är på intet sätt fullinvesterad eller fullbelånad, då jag förstår att minusränta inte är en garanti för fortsatt börsuppgång (inget är).

Man ska bara ha i åtanke att lågränta påverkar bolånen tydligt, men det är inte samma korrelation med krediter. Låg Reporänta betyder alltså inte att man ska maxa kreditkortet. Oavsett om du har fina bolån eller skitkrediter är det viktigt att ha koll på dem. Det finns ingen deltagare i Lyxfällan som kan räkna upp vilka låneräntor de har på sina kort. Oftast har de inte ens koll på vilka eller hur många krediter de har använt.

Det är dock inte bara vanliga personlån som finns på denna sajt, du hittar även företagslån. Nu behöver i och för sig inte mitt företag lån just nu, men under flera år när vi expanderade var vi lockade av att låna. Självklart kan ett företag växa mycket snabbare om det finns tillgängliga krediter, men för min del var det förknippat med för mycket risk. Men ändå, om du funderar på det är det precis som med de andra krediterna, du ska jämföra utbudet och veta vad du skriver på.

Spara dig lycklig

Mitt liv blev omedelbart bättre när jag började spara. Jag kan fortfarande inte säga exakt vad det var men skillnaden var enorm. Kanske handlar det om att leva med avsikt istället för att livet bara rullar på. Eller handlar det om att ha något i sitt liv som förbättras, när så mycket annat blir sämre då ens ungdom börjar fly. Eller möjligen att man börjar se en slags frihet, antingen genom att det är möjligt att skapa en ordentlig buffert så att man slipper vara så beroende av andra, eller den ultimata friheten att aldrig mer behöva jobba, när man väl börjar se den möjligheten.

I mitt tidigare liv, då jag inte var slösaktig men heller ej kunde spara nämnvärt, tog jag faktiskt ett billån. Jag hade just fått mitt första riktiga jobb efter högskolan och ruttnade snabbt på pendlingen med buss och tunnelbana. Hade jag haft dagens sparintresse hade jag nog inte tagit lånet men då kändes det bra och kanske lite vuxet till och med, att ta ett billån.

Kredit är enkelt och billigt nu för tiden, så var försiktig och tänk själv, men i vissa situationer, till exempel när jobbet hänger på att du har bil, kan det vara idé att ta ett billån. Men betala av bilen när du kan och ta inga fler billån efter det, ursäkten är förbrukad.

Frihet och småbarn

Att ha bebis eller småbarn är ganska långt ifrån den frihet jag definierade när jag var en 35-årig singelman. Här tänkte jag diskutera lite hur den frihet jag nu är ute efter fungerar ihop med att ha småbarn.

Det är väldigt naturligt att känna sig ofri av den enkla anledningen att småbarn måste vaktas, stimuleras, matas och så vidare. Allt måste också planeras bättre än om man bara har sig själv att rå om. Att ha tre barn under 6 år är många gånger värre därtill, eftersom man knappt fixar det om man är ensam hemma under längre perioder. Alltså blir varje stund man kan få för sig själv utanför hemmet ett ovanligt andetag av frihet, och uppskattas enormt.

Men när man då har valt att vara förälder och funderar på ekonomisk frihet blir det kanske ännu viktigare än när man var singel. Nu vill man ju ha möjlighet att finnas där för barnen när de behöver det, ha energi över och inte spendera allt på jobbet, hämta från skolan så att dagarna inte blir för långa, och så vidare.

Men jag tycker det är lite lustigt med reflektionen jag gjorde när jag var hemma på föräldraledighet senast, att mitt liv hade sett nästan exakt likadant ut om vi hade varit helt ekonomiskt fria.

Valet att skaffa ett barn till när man är 45 kan antingen åldra mig i förtid eller hålla mig ung, jag återkommer på den punkten, men eftersom jag redan spånat om att den ekonomiska friheten har mindre inverkan så länge man har barn upp till skolåldern, så siktar jag alltså på att vi ska vara fria när junior börjar förskoleklass om fem och ett halvt år, alltså när jag är just över 50. Enligt projektionen ska vi då ha mellan 10 och 15 miljoner i nettotillgångar.

Den moderna arbetararistokraten

Jag funderar på ett ganska modernt fenomen, kunskapsarbetaren på den lägsta nivån, den som utför arbetet, men tvärt om mot tidigare tjänar mycket mer än sina beställare, projektledare och andra överordnade.

Jag pratar helt enkelt om den nya tidens soloentreprenör. De finns i drivor i IT-världen. Där fakturerar de timtaxa som ett fint IT-bolag, och nästan allt går in i deras eget bolag.

Äntligen har ”arbetaren” sett och utnyttjat sitt värde. Undrar om Karl Marx hade gillat det eller om det är kapitalets sätt att driva människor hårdare?

I mitt nuvarande projekt sitter det några som bär detta på utsidan. De vet sitt värde. De går ner i tid för att de ska hinna med sina andra projekt, de kör Tesla, jobbar från Thailand, har övernattningslägenheter och så vidare.

Jag är full av beundran, inte avundsjuka, och de blir bara fler och fler. Jag letar ännu efter helt rätt namn men jag kallar dem för arbetararistokraterna.

Drömmer om att starta en franchise

Har man inte typ tusen gånger hört folk som vill sluta sitt vanliga jobb och öppna kafé på något skönt ställe? Att driva kafé verkar mysigt för många människor, men kanske är drömmen så vanlig för att det är en ganska överkomlig affärsidé att driva kafé. Inte överdrivet komplicerat eller utsatt för marknadens nycker, som de flesta andra branscher.

Jag har inte just den drömmen att öppna ett litet kafé och jobba där själv, utan jag tror att jag kommit på ett kafékoncept som kommer att ta stora delar av världen med storm! Jo helt sant, jag har drömt om det i många år nu, samtidigt som jag ser behovet av min sorts kafé bara öka. Men det kanske bara är jag som börjar bli gammal, ungdomarna är kanske inte villiga att överge sin sorts kaféer.

Hur som helst, jag kan inte göra detta nu, när jag är upp till knäna i blöjor och inte har bandbredd att ta på mig fler saker, men när jag väl gör det vill jag inte bara starta ett kafé, jag vill lansera en hel kedja, eller rättare sagt, en franchise.

Eftersom jag inte vet vad jag gör när det kommer till franchiseföretagande skulle jag definitivt konsultera ett företag som gör det. Det är också tillsammans med en franchisekonsult som jag skrivit detta inlägg.

Utan att veta så mycket om detta företag kan jag förstå värdet av att anlita en sådan konsult, särskilt i uppstartsskedet. Eftersom jag har erfarenhet av att driva nätbutiker och även köra lite popup-butiker så vet jag hur mycket det är att lära sig om saker som man egentligen borde släppa åt någon annan, för att bara fokusera på sin affärsidé. Ens affärsidé är inte att utforma kontrakt med leverantörer eller vilket bokföringsprogram som passar till kassasystemet.

Det är nog minst 5 år bort, men sen ska jag öppna mitt första kafé för att kolla om det funkar. Om det är positivt blir det storsatsning och en spännande extrakarriär.

Tidigare äldre inlägg