Okej, jag tar disken

Frun är inne i en stresstunnel med jobbet just nu. Utökade arbetsuppgifter och ansvarsområden samtidigt med chefsbyte till det sämre gör inte livet lätt för henne, och sedemera för mig.

Själv har jag inte haft det så lätt, med ett litet barn som varit sjukt i två veckor (bra nu) och ett lite större som skolats in på en ny förskola. Jag tar all uppvakning på natten generellt eftersom jag är bättre på att fulsova. Nu när det har blivit mycket mer sånt, samtidigt som dagarna har varit tuffa med båda barnen hemma.

Inköp, matlagning, plock och städning har inte hela tiden varit helt i fas. Men om hon försöker säga något går jag ju i taket på grund av sömnbrist och utmattning. Försöker jag be henne att kanske fixa köket eller något, eller över huvud taget hjälpa till med något hemma, så får jag en skopa av att hon jobbar hela tiden och att hon minsann ska sätta sig och jobba nu på kvällen också.

Eftersom jag verkligen tycker att hennes jobb är viktigare än både mitt jobb och alla hemsysslor backar jag då undan och tar städning, disk och barn. Det är inget större problem, det är något man kan komma fram till som familj.

Det gör det också enklare för mig att dela lika ekonomiskt på allt. Vi jobbar alla hårt för att nå våra gemensamma ekonomiska mål.

En kul bisak är att jag har lite mer legitimitet att ifrågasätta feministernas ofta vilda svingar mot något ojämlikhetsspöke som syns tydligt i statistiken men ofta kan bero på familjers egna val. Jag vet i alla fall en hel del om hur det är att vara en 50-talskvinna, plus ha hand om all ekonomi, bil, sommarhus och extern kommunikation.

Annonser

Det blir ingen bok från mig

Jag kunde tidigt se att ”Miljonär innan 30” skulle kunna sälja sin berättelse i bokform.

Hans plan är tillräckligt enkel, hans förutsättningar inte extrema (började med en ganska blygsam lön), så att varje människa skulle kunna tänka sig in i situationen att själv göra det.

Samtidigt är han så sparsam att det kryddar historien och gör det lite speciellt.

Själv skulle jag gärna skriva en bok i hur jag blev ekonomiskt fri, med det stora målet att föreläsa, vilket jag tror skulle passa mig, jag gillar att prata inför folk.

Det var ju tänkt att min historia skulle handla om att bygga ett företag på sidan av förvärvsarbete, och därigenom skapa högre inkomster och möjligheten att sluta jobba tidigare.

Nu körde jag ju mina företag in i väggen och klarade inte att kombinera det med familjelivet, så efter några år såg mina förutsättningar helt annorlunda ut.

Nu står frun för den stora inkomsten och mitt optionsprogram för framtidshoppet. Om mina drömmar slår in helt och fullt är vi väldigt fria om 3,5 år, men det är egentligen 6 år bort vårt mål ligger.

Men min historia är inte så bred längre. Det skulle vara lättare att få folk att tänka sig in i att driva en bisyssla vid sidan av en normal inkomst, än som vi har det nu, en i familjen som har en miljonlön, plus bonus, och en som går in med allt i ett optionsprogram de flesta rynkar på näsan åt.

Jag hoppas att de som har följt mig en längre tid kan uppskatta att de fått vara med på en vindlande resa, en som i och för sig har haft samma slutmål men där vägarna ändrats flera gånger. Det är ju lite så livet är.

Jobb och firma – borde kanske bli – Bonus och optioner

Räknefel av Lyxfällan

Jag vet inte om ni lyssnar på podden ”Lyxfällan” med programledarna Patrik och Magnus från sagda teveprogram. Det finns ju numera ganska många ekonomipoddar och många som är bättre än denna, men jag är en gammal följare av teveprogrammet så varför inte lyssna lite också.

Men nu är jag besviken!

I avsnitt 20 – Nya lyssnarfrågor, påstår en kille att de tänkt eller räknat fel i ett tidigare avsnitt då de säger att om man sparar en tusenlapp i månaden och investerar det till en viss ränta så har man efter en viss tid en viss summa. Om man istället investerar tvåtusen per månad, till samma ränta i samma tid skulle man få MER än dubbla resultatet.

Men trots att frågeställaren hövligt och vänligt påtalar att det inte stämmer så står Magnus på sig, utan att gå in på det närmare än att säga att det är ganska naturligt och att det bara är att räkna lite så ser man…

Jag blir alltid arg och besviken när så smarta människor låter sin egen förträfflighet förblinda dem, trots att de får goda och välmenande tips.

12 000 per år investerat till 5% i 10 år får jag till 158 481
24 000 får jag till 316 963, alltså exakt dubbelt så mycket

Om jag istället för insättningen dubblar räntan så blir det 210 374, vilket inte är mer än drygt 30% högre resultat.

För övrigt kan jag rekommendera ett gammalt föredrag om man vill tänka på kraften i ”compound interest”, eller det tråkiga svenska uttrycket ”ränta på ränta”:
https://www.youtube.com/watch?v=DZCm2QQZVYk
Videon har den blygsamma titeln: The most important video you’ll ever see.

Månadsrapport, augusti 2017

En ny rad tillagd, ”Årlig utdelning”, som visar vilken utdelning nuvarande aktieinnehav skulle ge på ett år, med nuvarande utdelningsnivå.

Ännu ett fantastiskt skutt i nettoförmögenheten. Denna gång är det försäljningen av sommarhuset som var avgörande. På fyra månader har vi ökat förmögenheten med en miljon, vilket var bra eftersom det stod stilla ganska länge.

Häftigast är hur det uppskattade måldatumet flyttar sig, nu kan det vara mindre än tre år kvar till tio miljoner, men den formeln är ju inte särskilt vetenskaplig. Det är 2023 vi siktar på att vara helt fria, när den lilla börjar skolan.

Nätförsäljning: 3 000

 

Vänjer mig vid större volla

Jag minns hur det kändes för några år sedan, när jag satt på jobbet och såg hur aktierörelserna gjorde att min förmögenhet åkte upp eller ner med upp till fem tusen på en dag. Det var som att arbetsinkomsten inte betydde något, vilket är helt fel då kursuppgångarna inte var riktiga inkomster, bara lite volatilitet.

Nu är det lite annorlunda. Jag sitter bland annat med aktier värda över 1,5 miljoner i ett mindre bolag med låg handel, som lätt kan göra att min förmögenhet rasar med 50 000 på en dag.

Då är det viktigare än någonsin att hålla ögonen på det stora målet i fjärran och inte stirra sig blind på att man just nu blir fattigare.

Det är förresten inte lätt att hitta rätt sorts mål på vägen. Man måste ha delmål, men väljer man fel sorts delmål kan man ta fel vägval och fokusera kortsiktigt istället för långsiktigt. Därför är det nog bra att sätta upp sparmål och inte bara delmål för nettoförmögenheten.

Jag har ju en budget som vi försöker hålla, så den får väl fungera som sparmål, annars tittar jag ju väldigt mycket på månadsrapporterna och har varje ny miljon som delmål, på vägen till tian, det stora målet.

När jag sålde handelsbolaget

Nu är det 4 år sedan jag sålde handelsbolaget. Jag skrev detta inlägg då men publicerade inte på grund av att det är lite känsligt och känslosamt för mig. Att det var jobbigt att mista en av mina närmaste vänner förstår ni säkert, men som vanligt behandlar jag bara det ekonomiska i denna blogg. 

Till slut blev min partner i handelsbolaget för sjuk för att fortsätta, så även om han gärna ville ha det kvar så gick det inte längre, eller rättare sagt, jag fick göra allt och hade inte lust att driva det utan min vapendragare.

Lite förvånande hittade vi en köpare. Jag gav en ledtråd till värste konkurrenten att vi kanske skulle sälja, varpå han uttryckte intresse. Sedan var processen igång, med att försöka komma överens om värdet. Efter ca 3 mejl med bokslut och hur vi såg på värdet i firman kom så ett bud. Vi hade bestämt oss för att han skulle få ge första budet, så att vi kanske skulle kunna säga ja direkt och därmed slippa prutande och mer konversation.

När budet kom in var det på en nivå vi hade hoppats men inte riktigt trott på. Det är inget överpris men helt okej. 200 000 ska vi få för vår lilla firma som i princip aldrig gjort vinst. Under tiden jag har sett att det gått utför med min partner har jag varit försiktig med att köpa in nytt, vilket har fått till följd att vi har mer pengar på kontot än nånsin tidigare. Kassan ingår inte i köpet så nu kan vi lyfta ut pengar också. Men eftersom jag har ett AB med privatlån från mig själv, väljer jag att det företaget fakturerar mitt handelsbolag. På så sätt kan jag betala tillbaka lån för de pengarna och alltså få ut allt utan att skatta som lön. Jag hoppas att det är okej med Skatteverket men jag ser inget problem med upplägget. Att ha stora orealiserade förluster i ett bolag och skatta maximalt i ett annat bolag gynnar inte någon.

Att det blev försäljning var en stor lättnad för mig, för min dödssjuke partner och för hans fru.

Därför måste det finnas ROT och RUT

Här är ett ekonomipolitiskt inlägg. Jag känner att socialismen är alldeles för stark i debatten och folk vet inte vad de pratar om. 

Det handlar givetvis inte om att vi inte kan städa upp vår egen smuts och att vi måste ha vårt utbygge billigare. Nu ska jag försöka förklara varför det är bra för samhället i stort att ha skatterabatt på vissa tjänster.

Det bästa för Sverige är ju att vi arbetar inom vårt gebit, så mycket som möjligt. Särskilt om vi kan bli befriade från sysslor vi helst inte vill hålla på med, vilket för många kan exemplifieras av städning.

Vi betalar ca 125 kr/timmer för städning. Om jag istället skulle ta ledigt en timme och gå hem och städa skulle jag spara 125 kronor men istället förlora 256 kronor brutto, vilket med min marginalskatt blir ca 128 kronor netto.

Trots att jag tjänar hyfsat blir det alltså ändå ett nollsummespel för mig att jobba över en timme istället för att städa själv. Hade det inte funnits RUT hade jag alltså varit tvungen att jobba över två timmar för att få städat en timme, och så kul tycker jag inte att det är att jobba så då städar jag hellre hemma.

Det är alltså här kärnan ligger. I tjänster med ett-till-ett-förhållanden blir det oerhört dyrt att betala med skattade pengar till någon som också ska skatta fullt för sina pengar. Slutsatsen blir att man gör det själv istället.

Tidigare äldre inlägg Nästa Nyare inlägg