Detta kanske en del kan se som ett orelaterat skrytinlägg men jag väljer att vinkla det till att handla om fokus och långsiktighet i investeringar, även om investeringarna i detta fall rör sig om mitt eget tempel, min kropp.
För två månader sedan mätte jag för första gången mitt kroppsfett. Det är svårt att få ett exakt tal men jag valde en ganska pålitlig metod, BodPod. Huvudsaken är att du använder samma metod om du ska mäta dig själv vid flera tillfällen. För mig gällde det en utmaning, vilken ska redovisas med en mätning till om en månad.
Redan innan utmaningen startade hade jag motionerat bra och lyckats tappa ca. 5 kilo. Fettprocenten låg på 14, vilket jag givetvis ska vara nöjd med. Inte som i min ungdoms vältränade dagar kanske men helt okej.
Nu har jag fortsatt träningen och förbättrat kosten ännu mer. Det visade sig inte ha så stort utslag på mätningen men jag hamnade i alla fall på 12%, vilket jag får vara nöjd med.
I min ungdom kunde man bara skymta magrutor, det var aldrig mitt starka kort, men nu är de faktiskt tydligare än då, vilket känns helt okej när man är över 38 och har varit förslappad emellanåt.
Det är minst lika fult att skryta om en bra kropp som att skryta om pengar, men mycket lättare (bara att ta av sig tröjan) och mycket billigare 🙂
Den personliga tillfredsställelsen är också helt jämförbar. Ni tycker säkert att jag är knäpp, men i så fall slår jag ifrån mig med att ni inte har upplevt det. Jag pratar om att ifall man känner sig lite nere är det bara att ta fram kalkylbladet och kolla på saldot, eller gå till närmaste spegel och lyfta upp tröjan… så är man glad igen 🙂
Frågan är vad som är ytligast, den diskussionen kan vi ta om ni vill.
Jobb och Firma 
Frihetsinvesteringen
Maj 11, 2012 @ 10:51:59
hahaha jag förstår precis vad du menar och kan identifiera mig i det du beskriver. Jag blev så full i skratt när du beskrev hur du tar fram kalkylbladet för att känna dig bättre, jag gör samma sak. Man kan även se det som en påminelse om målet man har och fokusen man behöver för att lyckas. Jag tycker du gör helt rätt, kämpa på.
jobbochfirma
Maj 11, 2012 @ 12:17:56
Skönt att det finns fler som jag 🙂
Dock får man stålsätta sig så att man inte blir ledsen varje gång det går lite sämre (som det gör för mig nu).
Bra blogg förresten, jag har lagt till den i länklistan!
Johan
Maj 11, 2012 @ 11:52:54
Jag tycker att det är viktigt att tillåta sig själv att vara stolt och nöjd över att man ”progressar” i livet, oavsett om vi pratar om karriär, pengar, fysik, relationer, utmaningar eller något annat. Man ska inte låta jantelagens Sverige påverka en för mycket.
Själv ligger jag på runt 25-26% BF, men har som mål att ta mig ner till 15% (+/- 2%) till sommaren. Får se hur det går.
jobbochfirma
Maj 11, 2012 @ 12:20:57
Sant Johan!
10%-enheter fram till sommaren låter alldeles för snabbt tycker jag, men lycka till!
Johan
Maj 11, 2012 @ 15:28:08
Hehe, helt rätt. Det jag menade, men inte riktigt lyckades formulera var följande:
Jag vill till ~15% och får se hur långt på vägen dit jag hinner till sommaren.
Med sommaren menar jag egentligen dessutom slutet på augusti, så med rätt typ av kaloriunderskott kan jag förhoppningsvis tappa 5-6kg fett utan nämnvärd muskelförlust. Mer än så blir nog en osunt snabbt takt tror jag, som du också antyder.
Hans
Maj 11, 2012 @ 13:40:02
Man mår helt klart bättre av att ha långsiktiga och kortsiktiga mål och se hur man kommer närmare dem och till slut uppfyller dem. Oavsett om det rör träning, vikt, ekonomi eller något annat. En härlig känsla att lyckas och att se att man kan tamejfan göra nästan allt bara viljan finns.
12% BF låter otroligt lågt. Kämpa på! 🙂
Själv har jag gått ner 20 kg sedan förra sommaren och ligger på runt 17-18% BF nu. Målet nu är att hålla vikten men att öka på träningen. Ligger just nu på 110kg marklyft – kanske kan bli 120kg (nästan dubbla kroppsvikten) under sommaren? Vem vet. Det är många andra saker som skall hinnas med också.
Per
Maj 13, 2012 @ 13:50:29
Bra jobbat! Att gå från 14% till 12% är ju bra. Det är ”den sista” biten som är svårast. Synliga magrutor kommer fram på de flesta vid ca 10% kroppsfett. I alla fall att man kan se de översta två raderna. Sen är det ju olika hur folk är utvecklade och var de lagrar sitt fett.
Det som är svårt för många som tränar OCH vill ha synliga muskler är att de inte vill tappa storlek. Och att de är vana att äta mycket förstås. Men det fina i kråksången är att kroppsformen blir så mycket bättre med mindre fett. Man kan även se större ut.
Så länge man ligger vid 10% eller strax därunder är det inte svårt att äta så att man behåller musklerna. (Vi talar inte om att deffa till en byggartävling här. Då ska mer fett bort, och det är långt mycket krångligare.)
När det gäller mål tänker jag på Frank Zane, en smart kille på alla vis. Och en som lyckats på alla möjliga plan. Han sa: ”I state my goals and my intentions, then work to make them happen.”
Lycka till med alla dina mål.
jobbochfirma
Maj 13, 2012 @ 14:33:58
Det är svårt att ange absoluta tal när man pratar om kroppsfett. Även om det är väldigt absoluta tal i sig så är mätmetoderna så ineffektiva/olika att man knappast kan använda det mer än i grova drag, eller jämföra med sina egna tal, mätta med samma teknik.
Jag testade dagarna efter min mätning med PodPod att mäta på en väns våg, en sån våg som har kroppsimpedansmätning. Där låg jag istället på 7%!