Jobbet ger upplevelser

I likhet med många andra ekonomibloggare är mitt absoluta mål att frigöra mig från lönearbete. Men på senare tid har jag funderat lite på hur livet skulle se ut och vad jobbet ger mig förutom lön och det tunga oket att behöva gå dit varje dag.

När jag var ung unnade jag mig inte många roliga aktiviteter. Det var helt enkelt för dyrt för mig innan jag började jobba. Jag hade fritid men inga pengar att spendera på aktiviteter.

När jag började jobba kände jag mig inte bara fantastiskt rik. Jag fick också möjlighet att hänga med på en massa roliga äventyr, helt utan kostnad. Att gå på restaurang är inget jag värderar särskilt högt, så jag lägger helst inte pengar på det, men att bli bjuden uppskattar jag.

Nu när man är familjefar och djupt sysselsatt med att få ihop livspusslet varje dag är dessa jobbevent till och med något av ett andningshål.

När jag tänker på min frus jobbsituation är skillnaden ännu större, eftersom hon reser kors och tvärs över jordklotet, går på absoluta lyxrestauranger och träffar riktiga höjdare inom näringslivet.

Hade vi flyttat till landet och levt på aktieutdelningar hade vi troligen inte rest mer än någon gång om året, definitivt inte gått på lyxkrog mer än någon enstaka gång emellanåt och högst troligt inte haft näringslivets grädda på besök. Det kan vi kanske uppskatta när vi har levt det här livet ett tag.

Annonser

Stor spelvinst och fortfarande nöjd med det lilla…

När folk vinner en massa pengar så verkar det som att förståndet rubbas. Det finns god dokumentation av lotterivinnare som lyckas förlora allting på märkliga projekt och onödiga saker, eller för att de blir lurade av investerare som dyker upp så snart som de får nys om miljonvinsten. Man kan ju fundera på vad som hade hänt om man hade vunnit de stora pengarna. När man ser på euromillions resultat och tänker sig att det faktiskt finns människor därute som har vunnit över 100 miljoner euro med en enda lott så inser man ju att det här faktiskt kan hända. Om det kan hända andra så kan det ju hända en själv, och vad blir det då med det där med att vara nöjd med det lilla och saker som fungerar hellre än att vara flashiga?

Vad gör man med sinnessjukt mycket pengar?

Om man plötsligt hade haft 100 miljoner kronor på banken, skattade och klara, vad hade man gjort? Det är förstås ett måste att hålla väldigt tyst om detta för det sista man behöver är en massa välmenande fånar som kommer med fantastiska förslag som kan dubbla och tredubbla vinsten. Även om man slipper investerare och sol och vårare så kan man ju undra hur den här typen av förmögenhet kommer att påverka sinnet. Är det fortfarande så att man nöjer sig med vitvaror som fungerar eller vill man göra om köket till ett restaurangkök som alltid blänker och som har alla de coolaste maskinerna och blänkande bänkar av marmor?

Om några hundratusen mindre knappt märks så blir det kanske en tysk bil istället för en japansk. Man kanske förklarar för sig själv att det trots allt är så att en BMW eller Audi erbjuder så mycket mer kvalitet en Honda trots att man veckan innan sade att Honda är minst lika bra och att det bara är skillnad på namn och märke. Det är nog rätt lätt att omvärdera det där med att vara nöjd med det lilla då man plötsligt får råd med det, men hjärnan är smart nog att helt enkelt göra om det lilla till det som tidigare var det stora.

Skänka pengar

Om man nu plötsligt skulle stå med så mycket pengar att man aldrig mer behöver arbeta och lyckas behålla förståndet så kanske man kommer fram till slutsatsen att det här är en chans att ge till de som inte har. Men hur mycket ger man? Kommer det att bli i proportion med det som man gav tidigare? Några kronor i en bössa här och där, något telefonsamtal då det är hjälpgala på tv… Plötsligt så får man kanske tankar om att säkra barnens och barnbarnens ekonomi och då har man ju inte råd att skicka hur mycket pengar som helst till barnen i Afrika.

Precis vad som händer med ens sinne om man vinner flera miljoner på ett lotteri är omöjligt att veta. Den som regelbundet tar lotter har kanske redan planerat hur vinsten ska användas men trots detta så kan det bli helt annorlunda. Har man inte vunnit så kan man ju alltid trösta sig med att det verkar som att folk som vinner blir helt tokiga, men nog vore det intressant att få testa på den typen av galenskap.

Skulle aldrig ha kunnat drömma om dagens ekonomiska situation

När jag började bloggen hade jag ganska tydliga förväntningar och förhoppningar om framtiden. Jag skulle bygga mina företag parallellt med anställning och sedan så småningom gå över till heltidsföretagande, samtidigt som jag byggde upp en aktieportfölj som successivt frigjorde mig från behovet av inkomst.

Jag ville gärna träffa en partner med hyfsad inkomst, typ som mig, så att jag inte behövde släpa på någon annan också i min jakt på ekonomisk frihet. Däremot kunde jag aldrig drömma om att den jag träffade så småningom skulle tjäna mer än dubbelt så mycket som mig!

Att hon har en så fantastisk lön, fina förmåner och bra bonus, plus att jag har en helt okej lön med möjlighet till optioner, gör att vi dels har extremt mycket luft i budgeten, dels att vi har fina möjligheter att genom jobben bli hyfsat förmögna. Motivationen att tjäna lite extra på sidan har definitivt sjunkit. Det är viktigare att vi tar hand om våra karriärer än att vi pysslar med sidoprojekt.

Min fru är fantastisk!

Precis som många (de flesta?) andra mammor var min fru helt galen när vi fick barn. Allt kretsade kring bebisen och hon kunde knappt ha en normal konversation om något annat. För mig är också barnen det absolut viktigaste så vi är ganska fåniga som familj.

Ändå är hon så oerhört professionell att hon efter barnledigheten kunde gå direkt tillbaka till heltid och högprestera, vilket 2015 kommer att resultera i en miljon i grundlön och nästan en halv miljon i bonus!

En liten egenhet med bonusen är att den betalas ut året efter året den avser, och då den beskattas som lön kan det ha en utjämnande effekt om man tjänar bra ett år samtidigt som man får en hög bonus. I min frus exempel kommer hon att få en hög bonus utbetald nästa år, samma år som hon går på ny barnledighet.

Vid ett halvårs barnledighet betalar hennes jobb ut 222 000 kronor i föräldrapeng. När barnet kommer kan hon ha tjänat ca 2 månadslöner, alltså 170 000 kronor. Tillsammans med bonusen på 500 000 är summan alltså 892 000, vilket absolut kan vara tillräckligt på ett år. Allt hon jobbar utöver det (eller tar ut i föräldrapeng från Försäkringskassan) beskattas även med värnskatt, alltså en total skatt på ca 55%.

Nöjd med det lilla – men vad är det?

Jag har flera gånger skrivit om att jag tror att min väg till rikedom bygger på att jag är bra på att vara nöjd med det lilla. Med den billiga bilen, det trånga boendet och den enkla maten.

Nu har några saker blivit tydligare för mig på samma spår. För någon månad sedan tittade vi på våra gamla vitvaror och funderade på om det var läge att uppdatera dem. De var inte så moderna och definitivt lite mer högljudda än vi önskade. Dock är det alltid ett litet projekt att göra sånt så det fick vara. Jag var nöjd i ickebeslutet och störde mig fortsättningsvis inte på de gamla maskinerna.

Så plötsligt en dag gick diskmaskinen sönder, den viktigaste apparaten i lägenheten (möjligen slagen av kyl/frys. Nu är en ny köpt och installerad och jag känner att det absolut viktigaste för mig är att saker funkar, inte hur nya funktioner de har och hur flashiga de är. Men det betyder inte att jag skaffar en ny bil med leasingavtal och alla extraförsäkringar. En gammal bil kan funka och om man inte kör så mycket kan det vara ett väldigt bra sätt att spara.

Stålmagen tar en för laget

Idag åt jag en laxbit till lunch som jag ärligt talat inte vet när min fru tog upp ur frysen. Men jag mår fortfarande bra en timme senare och jag tror att jag under de senaste åren har byggt upp en tolerans mot lite fler bakterier i maten. Kanske har det hjälpt till att jag lärt mig äta surströmming, vem vet.

Jag kan i alla fall vara glad att kunna spara pengar och matlagning åt familjen genom att offra mig på tvivelaktig mat 🙂

Mörkertrötthet

Jag har en lång historik av mörkertrötthet. Värst var det nog på gymnasiet då jag hade hög frånvaro och mycket sjukdom, med mycket låg produktivitet även däremellan.

Det har följt med senare i livet, även om jag kanske inte har erkänt det. Tycker inte att jag har märkt av det de senaste åren men dessvärre har det kommit tillbaka nu. Jag drar mig nu till minnes att jag inte har arbetat vid denna årstid de senaste två åren! Förra året var jag barnledig och året innan var jag mellan jobb i över tre månader. Då var det alls inte lika påtagligt som när man måste stirra in i en skärm och skapa sin produktivitet. Kändes mycket enklare när jag höll på med min egen firma eller när jag tog hand om barn. Jag var väl dels mer motiverad men arbetsuppgifterna presenterade sig lite mer självklart också på nåt sätt.

Nu kämpar jag vidare. Lite trött men åtminstone inte sjuk.

Tidigare äldre inlägg