Jobb och Firma

Jag råder ju inte folk att använda krediter, försöker avskräcka från billån, och vara måttlig med bolån, men om man ska använda något av detta ska man definitivt se till att inte nöja sig med första bästa.

Det är häpnadsväckande att folk som sitter i skuldfällan blir förvånade när de har räntesatser på 20, 40, 50% eller ännu mer i effektiv ränta. Man hör ofta att det borde vara olagligt att ta så mycket i ränta, men det är tydligen lagligt att ingå avtal utan att ens kolla på den viktigaste informationen!

Jag vill tipsa om en ny tjänst, www.lånasmart.com, som låter dig jämföra och ansöka om lån direkt från sajten. Att ha alternativen sida vid sida måste vara en stor hjälp för dem som går i lånetankar. Själv gillar jag allt som tydliggör konkurrenssituationen, vilket direkt leder till nytta för konsumenten och i längden till bättre företag och tjänster.

För närvarande finns bara konsumentkrediter på sajten, men de lovar att “inom kort” kunna jämföra även bil- och bolån. Jag återkommer gärna då, för att prata mig varm för ett enkelt sätt att jämföra bolån, ett väldigt viktigt instrument i de flestas långsiktiga ekonomiska planering.

På sajten skriver Erik om senaste besked från Riksbanken om reporäntan. Jag håller med Leif Östling, som jag hörde i podden “Smarta Samtal”, att priset på en tillgång inte kan vara negativ, det bygger obalanser, men faktum är att vi fortfarande har negativ ränta och då måste vi ju förhålla oss till det.

För min del, som inte förstår nationalekonomi förrän något har hänt och smarta personer har förklarat hur det gick till, är det lite svårt att förstå hur man ska hantera negativ styrränta. Det jag har gjort är väl att ha investeringar på börsen samtidigt som jag har bolån kvar till mindre värde än investeringarna, men jag är på intet sätt fullinvesterad eller fullbelånad, då jag förstår att minusränta inte är en garanti för fortsatt börsuppgång (inget är).

Man ska bara ha i åtanke att lågränta påverkar bolånen tydligt, men det är inte samma korrelation med krediter. Låg Reporänta betyder alltså inte att man ska maxa kreditkortet. Oavsett om du har fina bolån eller skitkrediter är det viktigt att ha koll på dem. Det finns ingen deltagare i Lyxfällan som kan räkna upp vilka låneräntor de har på sina kort. Oftast har de inte ens koll på vilka eller hur många krediter de har använt.

Det är dock inte bara vanliga personlån som finns på denna sajt, du hittar även företagslån. Nu behöver i och för sig inte mitt företag lån just nu, men under flera år när vi expanderade var vi lockade av att låna. Självklart kan ett företag växa mycket snabbare om det finns tillgängliga krediter, men för min del var det förknippat med för mycket risk. Men ändå, om du funderar på det är det precis som med de andra krediterna, du ska jämföra utbudet och veta vad du skriver på.

Mitt liv blev omedelbart bättre när jag började spara. Jag kan fortfarande inte säga exakt vad det var men skillnaden var enorm. Kanske handlar det om att leva med avsikt istället för att livet bara rullar på. Eller handlar det om att ha något i sitt liv som förbättras, när så mycket annat blir sämre då ens ungdom börjar fly. Eller möjligen att man börjar se en slags frihet, antingen genom att det är möjligt att skapa en ordentlig buffert så att man slipper vara så beroende av andra, eller den ultimata friheten att aldrig mer behöva jobba, när man väl börjar se den möjligheten.

I mitt tidigare liv, då jag inte var slösaktig men heller ej kunde spara nämnvärt, tog jag faktiskt ett billån. Jag hade just fått mitt första riktiga jobb efter högskolan och ruttnade snabbt på pendlingen med buss och tunnelbana. Hade jag haft dagens sparintresse hade jag nog inte tagit lånet men då kändes det bra och kanske lite vuxet till och med, att ta ett billån.

Kredit är enkelt och billigt nu för tiden, så var försiktig och tänk själv, men i vissa situationer, till exempel när jobbet hänger på att du har bil, kan det vara idé att ta ett billån. Men betala av bilen när du kan och ta inga fler billån efter det, ursäkten är förbrukad.

Att ha bebis eller småbarn är ganska långt ifrån den frihet jag definierade när jag var en 35-årig singelman. Här tänkte jag diskutera lite hur den frihet jag nu är ute efter fungerar ihop med att ha småbarn.

Det är väldigt naturligt att känna sig ofri av den enkla anledningen att småbarn måste vaktas, stimuleras, matas och så vidare. Allt måste också planeras bättre än om man bara har sig själv att rå om. Att ha tre barn under 6 år är många gånger värre därtill, eftersom man knappt fixar det om man är ensam hemma under längre perioder. Alltså blir varje stund man kan få för sig själv utanför hemmet ett ovanligt andetag av frihet, och uppskattas enormt.

Men när man då har valt att vara förälder och funderar på ekonomisk frihet blir det kanske ännu viktigare än när man var singel. Nu vill man ju ha möjlighet att finnas där för barnen när de behöver det, ha energi över och inte spendera allt på jobbet, hämta från skolan så att dagarna inte blir för långa, och så vidare.

Men jag tycker det är lite lustigt med reflektionen jag gjorde när jag var hemma på föräldraledighet senast, att mitt liv hade sett nästan exakt likadant ut om vi hade varit helt ekonomiskt fria.

Valet att skaffa ett barn till när man är 45 kan antingen åldra mig i förtid eller hålla mig ung, jag återkommer på den punkten, men eftersom jag redan spånat om att den ekonomiska friheten har mindre inverkan så länge man har barn upp till skolåldern, så siktar jag alltså på att vi ska vara fria när junior börjar förskoleklass om fem och ett halvt år, alltså när jag är just över 50. Enligt projektionen ska vi då ha mellan 10 och 15 miljoner i nettotillgångar.