Jag är usel på byråkrati

Jag vill berätta en liten historia om något för vilket jag skäms. Det handlar om hur jag gjorde bort mig med bygglov.

Vi äger inte längre något sommarhus, men vi har gjort och det finns ett par lärdomar i det. Dels att det är lite för mycket att göra med ett supergammalt hus när man har småbarn, men också en lärdom om mig själv och hur jag är med byråkrati.

Jag lär fortfarande om mig själv och inser att en stor svaghet är en slags optimism där jag bortser från risker eller till och med nödvändig information som gör det svårare för mig att nå mina mål.

I det här fallet skulle vi bygga ut vårt lilla sommarhus, så att vi kunde få ett riktigt badrum. Jag hade hört att man kunde bygga ut med 50% utan bygglov, så jag satte bygget i händerna på en snickare min far har anlitat och litar på.

Jag hade gått rätt väg när det gällde ansökan om avlopp, så när det var klart satte vi bara igång och bygga. Det var först när vi funderade på att sälja som det gick upp för mig att vi hade behövt bygglov för tillbygget också…

Min arkitektkontakt med insyn på enheten som handhar bygglov sa att det kunde bli väldigt svårt i efterhand och rådde mig att vänta i 10 år tills det var preskriberat. Så nu satt vi där med ett sommarhus vi inte ville ha, vilket band upp en miljon.

Jag hade den duktigaste mäklaren på besök för att sälja, men han frågade om jag hade alla papper. Jag sa ja, men jag tror att han redan visste att allt inte var i ordning. Nästa mäklare ställde inga såna frågor och försäljningen gick igenom. Ännu kan det komma bakslag, om någon ny ägare ansöker om bygglov och myndigheterna inser svartbygget. Jag är beredd på det telefonsamtalet, men går inte och oroar mig, det löser sig.

Jag önskar dock att jag hade fixat allt rätt från början, det hade varit så mycket enklare och stressfritt. Det är precis som livet i stort, vill man ha ett lätt liv, ljug inte!

Jag hade definitivt behövt anlita ett företag som kunde hjälpa mig med bygglovsritningar.

 

Annonser

Månadsrapport, juli 2019

För första gången sedan jag började följa min nettoförmögenhet år 2009, har jag missat att bokföra och redovisa ett par månader. Jag kopierade bara siffrorna för första juni på dessa månader så att det inte skulle bli några luckor, men siffrorna stämmer först nu, första september.

Börsen har ju varit lite svajig, men inte så farligt för oss då vi har en hel del HM som gått bra.

Ingen av oss har jobbat sedan maj, men inkomsterna kommer ändå in, vilket jag ska berätta mer om senare. Ganska skönt att kunna ägna tid åt barnen under denna viktiga tid i livet, de är 0, 3 och 5.

Jag hoppas att ni har haft en bra sommar och kommer stärkta in i denna höst!

Månadsrapport, maj 2019

En riktig dålig månad när det kommer till nettoförmögenhetens utveckling men lite andra saker har hänt så det var ändå en bra månad. Mer om det senare.

Månadsrapport, april 2019

Lite upp på börsen och lite sparat, inget att snacka om. Måldatumet ligger still, det är kul, eftersom det bara är drygt två år dit.

Månadsrapport, mars 2019

En helt okej månad, med börs, budgetutfall och inkomst. Inget speciellt att rapportera.

Värt kanske att notera det ovanliga att måldatum 1 är oförändrat mellan två månader, alltså att jag håller mig inom den ökning som måste till för att måldatum ska hållas.

En annan sak är att resultatet på ISK ligger på plus för första gången på länge.

Nästa miljon kan ta tid

Mellan miljon 4 och 5, liksom mellan miljon 5 och 6 gick det bara 15 månader, men jag är osäker på hur lång tid nästa miljon kommer att ta. I och för sig är vi redan halvvägs dit men inkomsterna ser inte så bra ut framöver. Mest för att frun är föräldraledig, men också för att mina optioner, som varit så lyckade två år i rad, inte kommer att bidra med så mycket de närmaste åren, troligen. Själv går jag på 80% som vanligt, vilket också spelar roll.

Alltså är vi mer utlämnade åt marknaden för hur vår utveckling ska gå.
Med drygt 2,5 miljoner har vi mer investerat än någonsin, trots att vi har nästan 1,5 miljoner på sidlinjen och drygt 2 miljoner avbetalt på lägenhetslånet.

Med allt det sagt är egentligen bara poängen att det blir svårare och svårare att styra utvecklingen för t.ex. när nästa miljon kommer. Marknaden bestämmer till stor del och det är så det måste vara. Gilla läget och fortsätt skaffa inkomster.

MMM

Fick en ögonöppnare när jag kollade på ett avsnitt av MMM (Mister Money Mustache) på YouTube, där han svarar på en fråga om sparande och frihet från en man som har barn lika gammalt som vårt äldsta. Jag har ju funderat på att gå upp i tid för att maximera min inkomst under en period inför nästa föräldraledighet, och även om det bara är ett antal fredagar jag kan räkna på mina fingrar så är det väldigt viktigt för familjen att vi tar hand om varandra nu och att jag finns där för mina större barn som verkligen formas som människor nu.

Men jag har lovat mig själv att inte ta beslut innan jag har tillräckligt med data. Med andra ord finns det inga helt känslomässiga beslut i min värld längre. Om jag ska tacka nej till en chefstjänst för att jag inte vill missa lediga fredagar ska jag veta hur mycket pengar jag ger upp. Om det kostar 50 000 på ett år är det inte mer än rätt att jag erkänner det för mig själv.

Nu måste jag alltså ta reda på ungefär hur ekonomin ser ut för de olika scenarierna och först därefter ta mitt beslut.

Känslomässigt vet jag redan att jag vill fortsätta på 80%, men det är det som är så bra med principer, då slipper man agera på känslor.

Tidigare äldre inlägg