Sista barnet ute

Efter ett par jobbiga övertidsveckor har vi äntligen fått vårt tredje och sista barn, och vi är överlyckliga att det än en gång gick bra.

Men bloggen handlar uteslutande om ekonomi så jag ska bara diskutera hur det påverkar vår ekonomiska situation.

Föräldrapenning

Till att börja med får vi ju lite mer (låg)betald ledighet. Jag säger lågbetald, inte för att jag är otacksam utan för att jag tycker att det är lite överdrivet att skryta världen över med att vi har 480 betalda dagar per barn. Av det utläser utländsk publik att man får en ganska stor del av sin lön utbetald när man är hemma med barn i 480 dagar, men det är inte riktigt. I själva verket är ersättningen från staten ganska usel om man tjänar som min fru gör (ca 90 000). Å andra sidan kan man, om man värdesätter ledighet med barnet högre än pengar, vara hemma bra mycket längre än 480 dagar utan att bli av med jobbet.

Med barn nummer två tog min fru ut nästan ingenting från Försäkringskassan, vilket gjorde att det fanns nästan 480 dagar kvar när jag gick på mitt pass när barnet var ett år. Då måste man dock ta ut föräldraledighet för att få vara ledig, även om man inte måste ta ut heltid.

Det gav i vilket fall som helst en ganska bra känsla för någon som försöker spara ihop till sin frihet, att se en total av 670 dagar föräldraledighet att ta ut, när jag loggade in på FK.se

Barnbidraget är den andra direkt ekonomiska delen med att få ett barn till. Staten har ganska nyligen höjt barnbidraget till 1250 kronor per barn och månad, skattefritt. Dessutom får man ett ”flerbarnstillägg” från andra barnet, vilket blir exponentiellt större för varje barn, för att maxa på 1250 per barn från barn 5!

För oss blir det alltså totalt 4480 kronor per månad i skattebefriat bidrag…

Jag ska vara tydlig med att jag är emot barnbidraget i sin helhet och det totalt ologiska flerbarnstillägget i synnerhet.
– Och nej, bidraget ska inte inkomstprövas! Antingen klarar man sig inte själv och då går man till Socialen, i annat fall ska man inte ha bidrag.
– Och nej, jag tänker inte avstå våra bidrag! Jag kan försöka ändra systemet men innan det är ändrat tar jag det som kommer till mig, särskilt som vi bidrar mer än de flesta genom skatten.

Ökade kostnader

Självklart innebär ett barn ökade kostnader. Dels genom mer prylar, mer mat och kläder, men även större risk till VAB, vilket ofta är en betydande kostnad. Sen har vi ju den stora posten utebliven inkomst under första två åren, vilket är tiden vi tänker vara hemma med barnet. Jag kommer ihåg att jag räknade lite på den kostnaden när vårt första barn var ett år.

Sen hävdar många att man måste ha ny bil så fort man blir en till, eller ännu värre, måste flytta till större boende. Det är i stor utsträckning inte riktiga måsten utan mer livsstilsval, men det är sant, jag köpte ju faktisk en gammal V70 när första barnet kom och vi flyttade till större när barn 2 hade kommit, men nu ska vi inte göra några uppgraderingar.

När det kommer till kläder och prylar har vi ju redan det mesta, vilket är jätteskönt, inte bara ur budgetsynpunkt, utan också för att man kan vila i att man har det man behöver och inte ängsligt måste titta sig omkring för att köpa något annat absolut nödvändigt.

Det blev dock en ny begagnad vagn (igen), så helt gratis var inte ungen, men jag får stor tillfredsställelse av att återanvända bebiskläderna ytterligare än gång. Hög kvalitet och kort användningstid gör att bara var femte plagg skulle behöva vara nytt, för varje barn.

Sen kommer jag att få ännu större tillfredsställelse av att göra mig av med kläderna helt vartefter han växer ur dem. 4 eller 5 flyttkartonger för första levnadsåret är det som har tagit plats i vårt begränsade förråd.

Barn är inte särskilt smart att skaffa om man vill bli ekonomiskt fri, men skadan går att begränsa.

 

 

Annonser

Månadsrapport, oktober 2018

När man vill spara varje månad är det lite demotiverande att de investerade tillgångarna är så volatila. Det är lätt att tappa fokus på att göra matlåda när man tappar 50 000 i aktievärde på en dag. Jag var nere under 6 miljoner ett tag och hade tappat 200 000 på månaden, men sen blev det lite bättre. Kanske borde jag redovisa något årligt sparkonto istället, där jag kan se sparsumman stiga varje månad, så att jag inte tappar sugen när mina investeringar går ner. Nya investeringar kan sen göras från förra årets sparpengar.

Inte mycket annat har hänt ekonomiskt. Vi har dubbla löner ett par månader till, tills frun går på nästa föräldraledighet. Nu är inkomsten ca 85 000 netto. Spenderandet var i oktober nästan nere på vår solskensbudget 40 000, men innan dess har det pendlat mellan 50 000 och 60 000 sedan i våras. Då vi nu har amorterat ner till 50% kapar vi i alla fall ca 6 000 i månatlig amortering, plus en tusenlapp i ränta.

Nätförsäljning: 1 500

Månadsrapport, augusti 2018

Jag gjorde siffersammanställningen i tid men glömde publicera.

En bra månad och inte så mycket att säga om. Jobbar på riktigt nu, även om det inte gör någon skillnad i lönespecen.

Att investera i spelbranschen

Externt bidrag

Det har aldrig varit tydligare än nu att svenskarna gillar att spela. Det finns ett par hundra svenska casino online och det dyker upp nya väldigt ofta. Det är väldigt synligt framför allt på TV om man tittar på kvällarna, där reklam för nya spelsidor är mer än vanligt förekommande. Nästa år kommer en ny lagstiftning som ska minska reklamen på tv, och återta kontrollen över nätcasinon. Det kommer att leda till en tryggare spelmiljö och dessutom kommer även företagen att behöva skatta i Sverige för att fortsätta bedriva spel inom landets gränser.

En ny svensk spelmyndighet och en kraftigare konkurrens inom online-casinon kommer helt klart att skapa många investeringsmöjligheter. Många svenska casinoföretag är baserade utomlands, men i och med den nya svenska spellicensen kommer dessa företag att flytta “hem” igen, vilket till och med kan leda till att det öppnar fler jobbmöjligheter.

Många svenska bolag på börsen

Det är faktiskt en del svenska bolag som man redan kan investera i direkt. Många av dem är kända namn som man säkerligen hört talas om ett par gånger: Betsson, Mr Green eller Unibet (med imponerande 9 miljoner aktiva använder i Europa) till exempel. Man finner förstås även spelutvecklare och marknadsföringsbolag bland listan med svenska spelbolag som tagit sig in på den svenska börsmarknaden. Med ett par år på nacken och positiva besked nästan varje kvartal talar lite för en skillnad inför slopandet av spelmonopolet den 1:a Januari 2019.

Det har gått bra för spelbranschen på en global nivå under många år och i fler och fler länder dyker det upp liknande regleringar. I Amerika finns som bekant Las Vegas och även i Macao, Asien görs storsatsningar i takt med att Kina växer. Redan nu kommer hälften av statsbudgeten från spel och casinoverksamhet och planen är att utöka turism och spelsektorn ännu mer allt eftersom resenärer kommer in från fastlandet. Det säger rätt mycket med tanke på att det omsattes fem gånger så mycket pengar i Macao i jämförelse med Vegas enligt en artikel i Metro förra året.

Investering i internationella spelbolag bör således inte sopas under mattan, men svenska företag kanske ligger närmare hjärtat. Det kanske helt enkelt är dags att satsa på att huset vinner.

Stort intresse för svenska spelbolag

Det finns idag runt en handfull svenska spelbolag på börsen, alla med olika fokus. Det första man tänker på kan vara typiska casino-, odds- eller pokersajter. Men det finns även andra företag som främst satsar på marknadsföring eller utveckling som är med bland dessa spelbolag. Kursutvecklingen för spelaktier under de senaste åren har varit otroligt bra, det är därför inte alls konstigt att intresset är så stort.

Det är alltid svårt att förutsäga framtiden och speciellt med en så stor förändring som en helt ny spelmyndighet. Men trots det är faktiskt en klar majoritet av bolagen positiva. Det är en intressant marknad att hålla koll på, speciellt om den fortsätter att växa som den tidigare har gjort trots att en omreglering av den svenska marknaden är på gång.


(Foto från Pixabay: https://cdn.pixabay.com/photo/2016/12/13/22/15/chart-1905225_960_720.jpg)

 

Månadsrapport, juli 2018

En jobbigt dålig månad och längre ifrån 6-miljonersmålet, vilket jag hade tänkt skulle passeras i sommar. Inte mycket att säga om dock, vi kämpar på, lever och sparar.

Måldatumet hoppar fram ett halvår med en sån här månad. Skulle vara rätt skönt att fixa 10 miljoner inom 3 år.

Nätförsäljning: 500

Månadsrapport, juni 2018

Äntligen blev optionerna pengar, samtidigt som insatsen jag gjorde för tre år sedan föll ut som lön, vilken därför blev extra stor. Det var ju förresten första gången på 16 månader som jag fick riktig lön så det var ju inte så dumt.

Optionerna var som mest värda över 700 000 efter skatt, men nu blev det drygt 400 000, vilket förstås är bra ändå.

Månadsökningen som krävs för att hålla takten för måldatum 1 ligger nu på 90 000, vilket kan kännas galet högt med tanke på att vår inkomst är ca 85 000/mån netto. Dock tillkommer ju bonus och optioner, så det är inte omöjligt att det kan fortsätta i den takten. Förhoppningsvis ska det någon gång bli lite positiv avkastning på kapitalet också, men med min dåliga historik på investeringar gör jag nog klokt i att investera sakta med det kontantberg vi har byggt upp.

Måldatum 1, det aggressivare estimatet, pekar nu på att vi når 10 miljoner våren 2021. Den summan är dock mest där för att den är så rund och stor. Egentligen behöver vi mer, och vi behöver mer än så investerat ifall vi ska nå frihet enligt 4%-regeln. Min förhoppning är dock att det ligger någonstans däromkring, och att vi klarar att anpassa utgifter eller känner oss säkra på extrainkomster, så att vi inte behöver fortsätta längre än så.

Snart hoppas vi alltså kunna fira 6 miljoner. Alla miljonmilstolpar firas med en fin middag på restaurang, det uppskattar frun.

Nätförsäljning: 3000

 

Varför finns flerbarnstillägget?

Vi har två barn, med ett tredje på väg, så vi borde vara tacksamma för barnbidraget och inte minst flerbarnstillägget. Men varför finns det ett sånt tillägg?

När jag pratar med folk om det märker jag att de flesta söker i ett ökat behov. Alltså att man får något av staten för att man behöver det. Själv försöker jag hitta förklaringar genom att se det som ett styrmedel. Alltså, vad är det staten vill belöna oss för? Det är i alla fall så jag tycker att det finns mer logik än att bara strö pengar där det behövs, även om det gynnar negativa handlingar.

Just flerbarnstillägget fungerar som så att man får ett högre tillägg för varje barn, upp till barn 5 där tillägget för varje barn är 1250 kronor, alltså samma som själva barnbidraget. Det gör alltså att varje barn från barn 5 innebär 2500 kronor skattefritt per månad.

Jag kan inte komma fram till någon annan slutsats än att staten vill att vi ska skaffa minst 5 barn. Finns det studier på att Sverige behöver 5 barn eller mer per familj? Finns det inte studier som tyder på att när en familj blir stor så lyckas barnen sämre i livet? Det borde rimligtvis finnas ett antal barn per familj som är optimalt för Sveriges framtid och i så fall borde tillägget visa det. Alltså att man får som mest pengar per barn vid just t.ex. två barn, men mindre vid tre.

De som hävdar att det skulle kosta mer per barn att ha fler barn är ute och cyklar. Återanvändningsvinsterna är enorma med andra barnet. Jag är så glad när barn två (och snart barn 3) kan använda samma dyra saker som vi köpt och fått till barn 1. Konsumismen är i och för sig mycket stark och folk har svårt att komma och hälsa på oss utan att ha med presenter och kläder till barnen (trots mina instruktioner). Visst var min kompis ”tvungen” att köpa en nästan ny XC90 när de fick sitt andra barn, men själva ska vi behålla vår gamla V70 när trean kommer. Jag tror att det går att knö in.

Med barn 3 kommer vi alltså att få 4480 kronor sammanlagt per månad. Om vi skulle räkna om det till vilken förmögenhet det sparar oss enligt 4%-regeln blir det 12x4480x25=1 344 000.

Generellt tror jag att man måste se över alla bidrag och avdrag hela tiden och inte vara rädd för att ändra, för tiderna ändras.

Jag fattar inte varför man ska ha rätt att bo bättre än man har råd med (bostadsbidrag) eller för pensionärer (bostadstillägg).

Jag fattar att ränteavdrag kom till för att vanliga människor skulle kunna bygga sina egna hem, men nu göder det bara bobubblan.

Jag tror att jag fattar att barnbidraget är menat vara till för att utjämna mellan barnfamiljer och de utan barn, men vafan, de som tycker att det är ett schysst tillskott borde ut och skaffa en bättre inkomst än fler barn. För oss som satsar järnet på våra barn är det en stor förlustaffär oavsett alla flerbarnstillägg.

Men av dessa är det bara ränteavdraget det pratas om. De andra två, liksom troligen andra bidrag och avdrag, är så inarbetade i systemet att även politiska motpoler vid makten kan få svårt att ta bort dem.

Jag ska i alla fall kämpa emot flerbarnstillägget, även om det missgynnar oss om det skulle försvinna.

Tidigare äldre inlägg