Studielån påverkas av reavinst

Alla kanske redan vet det men för mig kom det som en överraskning att reavinst räknas som inkomst när det gäller att betala tillbaka till CSN. Jag märkte detta genom att min inbetalning gick upp från 1400 per månad till över 6000, för att vara helt återbetald vid årets slut.

Jag som ändå har för mycket pengar på sparkontot och funderat på att jag för enkelhets skull kanske ville betala av resterande lån, kunde hantera chocken och bara betala in dryga 70 000 direkt från lönekontot.

Så, nu var jag hastigt och lustigt av med CSN och kan sänka vår alldeles för höga månadsbudget med 1400 kronor.

Det var ju år 2017 jag dels sålde en lägenhet med rejäl vinst, sommarhuset och en massa aktier som kom av första omgången personaloptioner.

Annonser

Ex som skulle betala av topplån

Jag hade ju ett ganska långt liv innan jag blev JoF och lärde mig sparsamhet och framtidstro. I början av århundradet hade jag en fästmö som är läkare och bodde i ett litet hus på landet. Hon hade på egen hand köpt ett hus för ca 700 000 och bodde där ensam tills jag flyttade in.

Men trots att hon jobbat flera år och hade en fin lön hade hon ett ytterst modest ekonomiskt mål, rent av skrattretande för en som är intresserad av ekonomiskt oberoende.

Jag blev så förvånad när hon fått ett brev från banken och utbrast att “om bara 6 år har jag betalat av mitt topplån och kommer att ha ett par tusen extra kvar i månaden”.

Topplån?! Kom igen!

Själv var jag långt ifrån klok med mitt sparande på den tiden men jag kunde se då som nu att folk i gemen har väldigt låg ambitionsnivå för sin privatekonomi.

Eftersom hon är smart och duktig är jag säker på att hon har dubblat sin lön sen dess, men jag är nästan lika säker på att hon bara har ett knappt överskott varje månad och är låst till sin inkomst, precis som de flesta andra.

Lär inte bli fri förrän 2024

Om man inte jobbar, studerar eller söker jobb har man heller ingen rätt till barnomsorg, förstås. Eftersom vi nu gick och fick ett tredje barn sköts tiden upp för när vi kan vara helt fria från lönearbete. Alltså, det är klart att vi kan vara hemma med barn, men vi föredrar att ha barnet i förskola korta dagar, som vi har haft hittills.

Man kan gå runt bestämmelserna genom att studera (vilket jag vill göra i alla fall) eller jobba i eget företag (vilket vi absolut kommer att göra i någon utsträckning). Det måste ändå erkännas att det kan ses som efterhandskonstruktioner för att få barnomsorg.

Det kanske är lika bra att jobba till sommaren 2024. Det kan vara så att vi behöver ha 15 miljoner totalt och inte de 10 jag kalkylerat med för enkelhet.

Bonus efter att jag slutat jobba

En annan inkomst jag funderar på är den bonus jag själv har betalat för via jobbet. Optionsprogrammet fungerar ju så att jag för skattade pengar köper optioner som betalas tillbaka som lön tre år senare, oavsett om optionerna faller ut eller ej.

Detta kan ju vara lite trevligt efter frihetsdagen eftersom jag då behöver skatta ganska lite på den inkomsten. Nackdelen är att bonusen bara utgår om man är anställd, vilket innebär att jag måste göra en “soft exit”, som att vara tjänstledig för att studera eller starta företag.

Utfasning och föräldradagar

När det någon gång i framtiden blir dags att fasa ut oss själva från arbetsmarknaden gäller det att ta vara på de föräldradagar vi sparat. Man kan ju ta ut de dagar med låg ersättning så sent som möjligt eftersom de inte kräver någon SGI.

Syftet är alltså att betala så låg skatt som möjligt när vi tar ut kvarvarande dagar, vilket borde innebära att vi också tar ut dem så sent som möjligt, när vi trappar ner eller slutar jobba.

Man får inte spara dagar längre än barnets tolvårsdag, som för äldsta barnet inträffar 2026, vilket är betryggande för då ska vi vara fria och kunna se fram emot att åtminstone få 96 betalda dagar att portionera ut, per barn under några år efter vår frihetsdag.

Detta är ju småpengar, särskilt de 90 lågbetalda dagarna, vilka ger 180kr/dag, alltså totalt 16200 kronor. I ett scenario där vi har slutat jobba och det är noll skatt på dessa pengar är det dock inte ett dumt tillskott.

Spara dig lycklig

Mitt liv blev omedelbart bättre när jag började spara. Jag kan fortfarande inte säga exakt vad det var men skillnaden var enorm. Kanske handlar det om att leva med avsikt istället för att livet bara rullar på. Eller handlar det om att ha något i sitt liv som förbättras, när så mycket annat blir sämre då ens ungdom börjar fly. Eller möjligen att man börjar se en slags frihet, antingen genom att det är möjligt att skapa en ordentlig buffert så att man slipper vara så beroende av andra, eller den ultimata friheten att aldrig mer behöva jobba, när man väl börjar se den möjligheten.

I mitt tidigare liv, då jag inte var slösaktig men heller ej kunde spara nämnvärt, tog jag faktiskt ett billån. Jag hade just fått mitt första riktiga jobb efter högskolan och ruttnade snabbt på pendlingen med buss och tunnelbana. Hade jag haft dagens sparintresse hade jag nog inte tagit lånet men då kändes det bra och kanske lite vuxet till och med, att ta ett billån.

Kredit är enkelt och billigt nu för tiden, så var försiktig och tänk själv, men i vissa situationer, till exempel när jobbet hänger på att du har bil, kan det vara idé att ta ett billån. Men betala av bilen när du kan och ta inga fler billån efter det, ursäkten är förbrukad.

Frihet och småbarn

Att ha bebis eller småbarn är ganska långt ifrån den frihet jag definierade när jag var en 35-årig singelman. Här tänkte jag diskutera lite hur den frihet jag nu är ute efter fungerar ihop med att ha småbarn.

Det är väldigt naturligt att känna sig ofri av den enkla anledningen att småbarn måste vaktas, stimuleras, matas och så vidare. Allt måste också planeras bättre än om man bara har sig själv att rå om. Att ha tre barn under 6 år är många gånger värre därtill, eftersom man knappt fixar det om man är ensam hemma under längre perioder. Alltså blir varje stund man kan få för sig själv utanför hemmet ett ovanligt andetag av frihet, och uppskattas enormt.

Men när man då har valt att vara förälder och funderar på ekonomisk frihet blir det kanske ännu viktigare än när man var singel. Nu vill man ju ha möjlighet att finnas där för barnen när de behöver det, ha energi över och inte spendera allt på jobbet, hämta från skolan så att dagarna inte blir för långa, och så vidare.

Men jag tycker det är lite lustigt med reflektionen jag gjorde när jag var hemma på föräldraledighet senast, att mitt liv hade sett nästan exakt likadant ut om vi hade varit helt ekonomiskt fria.

Valet att skaffa ett barn till när man är 45 kan antingen åldra mig i förtid eller hålla mig ung, jag återkommer på den punkten, men eftersom jag redan spånat om att den ekonomiska friheten har mindre inverkan så länge man har barn upp till skolåldern, så siktar jag alltså på att vi ska vara fria när junior börjar förskoleklass om fem och ett halvt år, alltså när jag är just över 50. Enligt projektionen ska vi då ha mellan 10 och 15 miljoner i nettotillgångar.

Tidigare äldre inlägg