Månadsrapport, oktober 2017

Efter ett par goda månader blev det ett dåligt avslut för mina aktier denna månad. Både HM och andra investeringar stod högt i för ett par veckor sedan men föll sedan tillbaka, vilket gör att resultatet på min ISK åter är skralt.

Annars rullar det på, utan några utsvävningar denna månad. Lönen var normal för min fru och aningen mindre för mig denna månad. Detta för att frun flaggade för att vi ska hålla ut på föräldraledigheten lite längre, så jag måste sakta ner uttaget av föräldraförsäkringen en aning.

Senaste halvåret har jag följt upp budgeten mycket bättre. Jag återkommer med en sammanställning av senaste månaden och lite kommentarer. De sammanlagda utgifterna för året är mycket höga. Alltså så höga att det skulle krävas bra mycket mer än 10 miljoner i arbetande kapital för att täcka dem. Det har mycket att göra med dubbelt boende tidigt på året, plus omkostnader för sommarhuset.

Det går dock åt rätt håll, så frihetsmålet kvarstår.

Nätförsäljning: 3500

Annonser

Man behöver inte vara smart för att kunna spara

Jag är inte en total dumskalle men det är ganska ofta jag känner mig underlägsen när mitt jobb blir tekniskt och tufft.

När man inte är så självsäker och övertygad om sin egen briljans kan det vara svårt att tänka sig varför just man själv ska klara av att bli förmögen, när de flesta verkar ha så svårt för det.

Men det trevliga är att spara är lätt, det är bara inte så vanligt. Och när man sparar är det mycket lättare att investera.

Det vanligaste misstaget med investeringar är att inte investera…

Folk är så himla duktiga på sina jobb, så imponerande med sina hobbyer, så dedikerade till sina barn, att de kanske tror att de måste bli riktiga klippare innan de vågar investera något alls på börsen. Så det är lättare att skaffa en ny bil, precis som grannen, för då vet man ju att man får något för pengarna, och alla andra kan se att man gör bra ifrån sig.

Planen för mina 2M på sparkontot

Det känns inte riktigt rätt att ha två miljoner på ett sketet sparkonto om man vill kalla sig någon slags investerare, men jag har mina skäl.

En halv miljon är vikt för skatt, vilken jag tänkt betala före mitten på februari.

Av den halva miljonen är ca 150′ för vinsten på optionerna, 300′ för den sålda lägenheten och resten på det sålda sommarhuset.

De övriga 1,5M tänkte jag spara till i vår och nästa optionsinlösen, vilket går jämt upp med inlösensumman plus reavinstskatt (om jag väljer att ta bort dem från depån direkt).

Tänkte förresten försöka räkna lite på olika scenarier och när det blir fördelaktigt att låta aktierna stå kvar i depån och när det är bäst att flytta till ISK. Min intuition säger mig att för aktier med hög direktavkastning så bör det löna sig ganska snart att föra över till ISK, men vad vet jag.

Bornhold är inte överskattad

Vill man visa sig riktigt tuff ska man säga att ettan/ledaren/toppen är överskattad.

Sparpodden var riktig underhållning så länge Gunther var med. Jocke Bornhold tyckte jag från början var lite mjäkig då han verkade vilja reservera sig mot allt han själv sa, samtidigt som det inte var till närmelsevis lika intressanta saker som tidigare i programmet. Podden har dock fått vara kvar i flödet, även om det inte alltid blir av att jag lyssnar på ett inkommet avsnitt.

Nu är dock det lilla förtroendet förbrukat. När han för en gångs skull har lite ryggrad och står för något är det att Buffet är överskattad!!! Att han har haft tur, i och med att man inte måste vara en så fantastisk investerare för att få hans avkastning eftersom han hållit på så länge och i en så fördelaktig tidsperiod.

Alltså, då har man inte fattat någonting av Buffets storhet!

Eftersom jag själv är så basal i mitt aktiekunnande kan jag inte säga så mycket om kvaliteten i hans investeringsfilosofi, det finns möjligtvis andra som är duktigare och har bättre avkastning under långa perioder, men det är bara en del av hans storhet.

Som folkbildare, vilket en sparekonom borde anses försöka vara, borde Jocke inse att Buffet inte bara är fantastisk på att förklara komplicerade företagsekonomiska saker på ett mycket bra och begripligt sätt. Han är också en väldigt god talesman för hur den lilla människan bör se på investeringar, med långsiktighet, förståelse för företaget, undvika spekulation m.m.

Allt detta viktiga är underbyggt av att han är den rikaste investeraren i världen. Borde funka för de flesta men tydligen inte för en viss sparekonom på Nordnet.

Lycklig av att spendera?

Att spara pengar har ett otroligt starkt stigma. Vågar man träda fram som en som gillar att spendera mycket mindre än man får in är man direkt en måltavla för folk som vill tala om för en att man förspiller sitt liv, att man inte lever nu, att man är en sorglig typ som inte kan njuta.

Det är ett ständigt återkommande tema, men just nu vill jag bara säga en sak:

Jag blev riktigt lycklig först när jag insåg att jag kan spara pengar, månad efter månad.

Istället för att prata om det fantastiska i att någon gång kanske bli fri från löneinkomst, eller åtminstone köpa sig lite mer fritid eller säkerhet, så ska jag berätta att sparande har gjort mig lycklig.

Enkelt.

Så får de tro mig eller inte, men då har jag i alla fall varit ärlig och kanske sått ett frö.

Molnet – för oss uppe i det blå

Molnet var ett sånt där modeord jag länge var allergisk emot, även om jag så fort Google Docs (senare Drive) kom var en flitig användare. Dels kunde jag komma åt arbetsdokument från flera olika datorer utan att skicka något, men jag gillade faktiskt också enkelheten i kalkylprogrammet och ordbehandlaren då jag tycker att Microsofts versioner blev överväxta redan för 20 år sedan.

Jag har länge i så stor utsträckning som möjligt använt mig av onlineprogram (webbappar) för att sköta bokföring och bildredigering, till exempel. Dock har lagringen uteblivit. Att betala extra för något som är så billigt att köpa till sin egen dator lockade mig inte.

Men efter försök med slöa (topprankade) nätverksdiskar som ideligen tappar uppkopplingen såg jag mig om igen efter alternativ, och visst fann jag det.

Nu när vi har barn är det mest foton (och videosnuttar) som måste sparas till varje pris. Då räcker det inte ens med en nätverkshårddisk, även den måste säkerhetskopieras och förvaras på annan ort, så att inget försvinner vid brand eller annat.

Idag laddas allt upp automatiskt från våra respektive mobiler. När vi blir gamla kan vi spendera ett år med att titta igenom bara dessa fyra första år med barn. Helt galet vad mycket det blir! Jag kommer ihåg när man betalade dyrt för filmen. Det var lättare att göra album då…

För företag är det givetvis superviktigt att inte förlora information. Söker ni en partner för systemintegration kan ni kolla in Netnordic, som jag har valt att tillägna detta inlägg.

När jag drev företag uppskattade jag mycket att kunna komma åt allt via nätet, men i mitt fall var det lite oproffsigt sammansatt av online-butiken, leveransfirman och betalsystemet. Har man lite mer sofistikerade och egenutvecklade system kan man nog behöva hjälp med att lägga upp det i molnet, inklusive backup.

 

SBAB erkänner lockpriser

Stoppa pressarna, eller?

Det kanske är helt självklart för er andra men jag hade inte helt klart för mig att den ränterabatt man blir erbjuden när man hårdförhandlar med en massa banker inför bostadsköp, bara räcker i ett år.

Och här går media och är förbannade över att mäklare kör med lockpriser, vilket endast får till följd att några personer går på visning som egentligen inte borde vara där.

Lockpriser på bolån måste anses värre tycker jag. De vet att många inte orkar omförhandla efter ett år, så man blir kvar år ut och år in, och betalar till detta bolag som har lurat in en.

Det kom nämligen ett brev som sa att det var dags att fundera på fortsättningen för mitt lån hos SBAB. När jag ringde upp sa de att ränterabatten går ut och jag kan inte få den fortsatt, trots att jag är en bra kund. Jag blev förvånad och frågade rent ut om ränterabatten bara var ett lockpris. -Ja, var svaret.

Saken kom i ett annat ljus när jag påpekade att jag amorterat ner till 70% belåning istället för 85%. Då visade det sig att jag automatiskt kom ner till 1,34% istället för de 1,59% jag skulle ha utan ränterabatt. Rabatten är bara 0,10% ändå.

Mest irriterad borde jag kanske så här i efterhand vara över att de inte gav mig den bättre räntan så fort jag amorterade ner till 70%. Jag verkar ha förlorat ca 2500 på det, före ränteavdrag.

Ska jag klaga?

Tidigare äldre inlägg