Samtal mellan mig och min affärspartner när jag äntligen får nog av hans eviga ringande.
– Du kan inte ringa så fort du kommer att tänka på något eller vill informera mig om någon minimal detalj. Jag har faktiskt ett dagjobb.
– Jamen mobilen är mitt primära jobbverktyg och jag är effektiv genom att jag pratar när jag förflyttar mig.
– Att du ringer när du förflyttar dig gör möjligen dig mer effektiv men du pajar för alla du kommunicerar med, alltså blir vi som företag mindre effektivt. Mejl är överlägset eftersom du inte stör de du kontaktar. Man har dessutom spårbarhet och automatisk ärendehantering genom mejl. Ring bara om det är något akut eller när du måste ha omedelbar återmatning.
– Jamen det går så långsamt för mig att skriva.
– Det är ett produktivitetsproblem som du måste ta tag i. Det går snabbt att lära sig skriva fort.
– Att ringa är ändå effektivare, det är jag säker på.
– Jag är säker på att du inte är effektiv när du pratar i telefon. Du säger ”Ööööh” och ”…hm, det var nåt annat jag funderade på” under halva samtalet och sedan när jag försöker säga något mycket viktigare avbryter du mig direkt.
– Jaha, känner du så. Men det är mycket trevligare och personligare att prata i telefon.
– Det skulle vara trevligare och personligare om du ringde när jag inte är på jobbet och om du ringde för att vara trevlig och personlig och prata om alldagliga saker, med det gör du inte. Du ringer bara för att avlasta din egen överstressade tillvaro genom att försöka dumpa saker på mig och sedan skylla på att du minsann har sagt det på telefon.
Och förresten så är det ganska tradigt att höra ”Tjena, hur är läget” fast man pratade för bara tre minuter sedan. Jag lovar dig att inget har hänt sen sist och att du ändå inte skulle vara intresserad. Kapa artighetsfraserna de äter upp min dag.
– Okej jag fattar.
– Bra, för att säkerställa det får du i början bara ett telefonsamtal per dag, i övrigt svarar jag inte.
– Okej, vi syns på mejlen.
Senaste kommentarerna