Jobb och Firma

När det är nog är det nog! Nu måste jag sluta fylla på sparkontona.

Jag hade en plan. Den var att ha tillräckligt med kontanter för att kunna bygga ut sommarhuset och samtidigt bygga upp en kontantinsats för vårt ”nära förestående” husköp. Jag hade, för att vara lite konservativ och för att ha ett motiverande mål, satt upp målet med kontantinsatsen så att den stod för 25% av husvärdet. När jag nu inser att vi inte vill köpa ett dyrare hus än 7 miljoner och vi faktiskt inte behöver ha en större kontantinsats än den av bankerna satta minimigränsen på 15%, så är det strax över en miljon vi verkligen behöver ha tillgång till.

Just nu har vi över 1,8 miljoner.

Inget direkt problem med att ha mycket på sparkontot förstås, men jag har ju faktiskt kvar både ett bolån på 1,4 och studielån på 140 000, vilket börjar kännas lite onödigt.

Tidigare har jag ju resonerat som så att ränteskillnaden ändå är så liten mellan lån och sparkonto (vilket ännu stämmer), och att det kan vara bra att ha tillgång till lite kontanter om det skulle behövas, till exempel till investeringar eller husköp. När jag nu har fastställt att det inte behövs så mycket till husköp så återstår investeringar. Där är jag nog lite mer återhållsam än tidigare. Fler företagsköp är inte aktuella och jag är väldigt kittlad av att vara helt skuldfri.

Måste presentera det för frun först, men om hon ger sitt medgivande lämnar jag kvar en miljon på sparkontona och betalar direkt av det ena lånet på 700 000 och betalar ner det andra med 100 000.

Allt nysparande ska från den dagen gå i lika stor ström till börsen som till amortering. Eftersom jag har väntat på nedgång i över ett år tycker jag förstås att mycket är dyrt men kan ändå tänka mig att hoppa på någon fin högutdelare i Sverige och kanske någon fond, t.ex. Ryssland, vilket jag är inte så lite sugen på.

När sen börsen går ner kommer vi att vara motiverade som få att trycka in en stor del av våra löner och andra ersättningar på marknaden.