Jobb och Firma

Frun är inne i en stresstunnel med jobbet just nu. Utökade arbetsuppgifter och ansvarsområden samtidigt med chefsbyte till det sämre gör inte livet lätt för henne, och sedemera för mig.

Själv har jag inte haft det så lätt, med ett litet barn som varit sjukt i två veckor (bra nu) och ett lite större som skolats in på en ny förskola. Jag tar all uppvakning på natten generellt eftersom jag är bättre på att fulsova. Nu när det har blivit mycket mer sånt, samtidigt som dagarna har varit tuffa med båda barnen hemma.

Inköp, matlagning, plock och städning har inte hela tiden varit helt i fas. Men om hon försöker säga något går jag ju i taket på grund av sömnbrist och utmattning. Försöker jag be henne att kanske fixa köket eller något, eller över huvud taget hjälpa till med något hemma, så får jag en skopa av att hon jobbar hela tiden och att hon minsann ska sätta sig och jobba nu på kvällen också.

Eftersom jag verkligen tycker att hennes jobb är viktigare än både mitt jobb och alla hemsysslor backar jag då undan och tar städning, disk och barn. Det är inget större problem, det är något man kan komma fram till som familj.

Det gör det också enklare för mig att dela lika ekonomiskt på allt. Vi jobbar alla hårt för att nå våra gemensamma ekonomiska mål.

En kul bisak är att jag har lite mer legitimitet att ifrågasätta feministernas ofta vilda svingar mot något ojämlikhetsspöke som syns tydligt i statistiken men ofta kan bero på familjers egna val. Jag vet i alla fall en hel del om hur det är att vara en 50-talskvinna, plus ha hand om all ekonomi, bil, sommarhus och extern kommunikation.