Jobb och Firma

Eftersom jag och min fru pratar mycket ekonomi så har vi givetvis funderat och diskuterat lite om äktenskapsförord och till och med testamente.

Men eftersom vi har ungefär samma nettoförmögenhet så kände vi att det inte fanns någon mening med ett äktenskapsförord, och när jag hade förklarat de svenska arvsreglerna i stort så behövdes det inte heller något speciellt i ett testamente när vi väl har gift oss.

Jag gillar inte presenter och jag tycker att det är särskilt pinibelt när folk ger pengar till mig som vuxen människa.

Jag gillar pengar, det vet ni ju, men ingen ska behöva ge mig pengar bara för att jag går och gifter mig. Särskilt inte de som inte blev bjudna på fest.

Å andra sidan ogillar jag att få saker ännu mer än att få pengar. Kanske är det ett evigt skyfflande av presenter som håller världsekonomin igång, men jag har ändå svårt att se meningen med detta. Om det är valet så tar jag hellre pengar. Helst såg jag att folk ser till att bjuda tillbaka på fest lite oftare istället.

Hur som helst så var det inga av mina vänner eller släktingar som gav pengar. Familjen och någon släkting gav en liten present, men det var värt en tusenlapp på sin höjd, från mor och far.

Min frus sida däremot gav frikostigt. Hon påpekade dessa, troligen kulturella skillnader, men utan att döma eller så. Som jag tidigare berättat kommer hon inte från en rik familj, men hennes far har det numera troligen ganska bra ställt och hon har några vänner med höga inkomster.

Vi har nu fått en massa fina saker skickade (dyrt) från utlandet och dessutom fått en liten packe pengar. 5 lax från svärfar, 2 från svärmormor, 2 från en vän (!) och en från en annan, blir tillsammans 10 loppor och gör att bröllopet nästan går ihop.

Men som sagt, det är mer skamset jag rapporterar detta, och med viss fasa jag blickar mot att jag i framtiden måste vara med och betala för galenskapen när andra ska firas.

Många drömmer om ett stort häftigt bröllop, och visst ska folk få ha det om de tycker att det är roligt.

Jag tycker som bekant inte att stora bröllop är särskilt roligt.

En nackdel folk brukar nämna är att det kostar så snuskigt mycket. En budget på 100′-250′ är nog inte ovanligt. Men när man pratar om investeringar brukar man ju också tänka på alternativinvesteringar, alltså vad kunde man ha använt resurserna till om de inte gick in i just denna investering.

I detta fall tänker jag på vilket stort projekt det är att planera ett bröllop. Tänk om man tog alla de pengarna och alla de timmar man lade ner, och istället startade en verksamhet eller byggde en flygel, vilka bestående värden man då skulle kunna skapa.

Bara vårt lilla bröllop tog en hel del tid i anspråk, vilket jag givetvis hade kunnat använda till att utveckla mina ständigt underuppmärksammade firmor. Jag är ändå nöjd med hur det blev.

Jag har bara träffat ett fåtal par i Sverige där bara den ena är anställd och den andra har hand om hem och barn. Den vanliga uppfattningen är nog att det inte går att försörja sig på en lön, om man inte har en VD-post eller liknande. Det stämmer säkert, eftersom folk med höga positioner tenderar att ha höga utgifter, men det måste ju inte vara så.

Jag ska bara som motvikt beskriva hur det ser ut i vårt hushåll. Min fru tjänar 40 000 efter skatt (före eventuell bonus), och vi gör av med ca 30-35 000 per månad. Vi skulle alltså klara oss, men vill gärna ha lite större buffert än så, eftersom vi ännu inte har barn, bor i villa eller har den kapitalinkomst vi vill ha. Men vi skulle klara oss på hennes lön!

Hon trivs på sitt jobb, men tycker att det är ganska slitigt och vill uppnå total ekonomisk frihet någon gång i framtiden. Hon inser kraften i att driva företag, men det hinns inte med att starta något så som hennes jobb ser ut just nu.

Jag vågar väl inte ens föreslå detta, det känns som något som måste komma från henne, men jag skulle kunna tänka mig följande scenario:
Hon försörjer oss under tiden som jag fortsätter bygga mina företag (vilka hon är delägare i). Efter ungefär 5 år är mina företag så starka att de lätt kan försörja oss bägge. Efter ytterligare några år kan vi driva företagen utan att göra det dagliga arbetet själva.

Egentligen finns det fler lager i detta. Hon har pluggat och gjort karriär och har många sociala kvalitéer, men saknar all form av praktiskt handlag och mycket vardaglig kunskap, vilket ibland får mig att måsta bita mig i tungan och inte utbrista; Du är bra på att tjäna pengar och jag är bra på allt annat, så jag tycker att vi delar upp sysslorna så.

Jag är en lycklig blivande make. Min blivande maka vill inte ha ett stort bröllop, med allt vad det innebär med planering och kostnader. Det är som bekant helt galet hur mycket pengar folk lägger på bröllop.

Först hade vi tänkt gifta oss i smyg, vilket hade passat mig perfekt. Men kvinnan ville utöka till familjen, så självklart fick det bli så. Med den hektiska sommaren vi har haft så blev det ändå ganska mycket planerande och kostnader, men ändå helt okej i sammanhanget.

Vi bestämde oss för att inte bara bjuda hit hennes utlandsboende familj, utan även betala för deras resa och uppehälle här. Jag är ju sparsam, men det var inga problem för mig att betala för att hennes fattiga familj kommer över. Jag kommer ju undan ett dyrt bröllop och det är inte särskilt mycket pengar det handlar om.

Själva bröllopet blir borgerligt, men på ett ganska fint ställe, om än billigt. Lunch och middag bjuder vi på, men bara en av dem på restaurang, vilket kommer att landa på ca 6 000. Det blir vanlig á la carte, bröllopsmenyn var för konstig.

Total kostnad för själva bröllopet blir ca. 12 000, plus resa och uppehälle för gästerna, ca 8 000, allstå 20 lax sammanlagt, inte illa.

Jag ska ju gifta mig och har därför kommit på massor med saker att skriva om, som har med privatekonomi att göra. Därav har jag också skapat en ny kategori, i vilken massor av gamla inlägg också borde ingå, men det får bli ett senare projekt.

Jag har försökt förklara det på jobbet och för vänner, men jag är inte säker på att budskapet gått fram riktigt, men min poäng är att äktenskapet är det viktigaste ekonomiska kontrakt du ingår. Det känslomässiga kontraktet är i mina ögon ännu större om man skaffar barn ihop och även ganska stort om man köper en gemensam bostad.

Folk blir lite frågande och kanske lite upprörda, men för mig är det tydligt att äktenskapet är just ett starkt kontrakt, som inte ska få döljas i ett romantiskt skimmer eller vackra löften.

Sen får man självklart vara romantisk och gärna koppla ihop det med bröllopet, men bara så att man vet vad som är hårda fakta och vad som är kärleksgull.