Jobb och Firma

För handelsbolag med under 200 000 i omsättning gäller att man redovisar moms en gång om året. Eftersom vi nu kommit upp i över 500 000 behöver vi ändra för nästa år.

Ett snabbt och trevligt samtal med Skatteverket och jag fick klarhet i hur det var och hur jag ska göra. Har ni funderingar eller frågor om skatter angående privatekonomi eller företagande rekommenderar jag verkligen att ringa till Skatteupplysningen på 0771-567567.

För oss gäller det att fylla i en blankett och bestämma om vi vill redovisa moms varje eller var tredje månad.

Hjäp till företagare
Man är utelämnad som egenföretagare, men man är också ganska bra påpassad av vissa servicefunktioner. Det finns till exempel ofta gratis rådgivning att få. Jag hittade en proffessionell rådgivare som bekostas av EU-pengar och ger affärsmässiga råd oavsett var man befinner sig i sitt entreprenörsskap.

Vad ska jag prata om?
Jag hade bokat en timme för några dagar sedan. Jag kunde inte bestämma mig vad jag ville ha hjälp med och hur jag skulle lägga upp det. Skulle jag presentera mina största och galnaste idéer eller skulle jag berätta om mina existerande företag… Det blev mest företagen, men kunde inte låta bli att nämna att det fanns mer på gång.

Handfasta råd
Självklart ville jag ha några konkreta råd att ta med mig, inte bara ”power words” och entreprenörsflum. Ett par konkreta frågor jag hade var dels om vi skulle ombilda HB till AB (vilket jag nog visste svaret på innan) och hur vi skulle lösa vår nya företagsidé, med avseende på att vi i det projektet är 3 personer, inte bara vi två som är i vårt HB. I båda fallen var svaret AB. Nu när det knappt kostar något, och inte ens en revisor behövs, är det bäst att starta AB, även om risken finns att idén visar sig dödfödd när vi testat lite.

Spikade mål
I övrigt pushade de mig att verkligen spika mål. Jag förekom dem i och för sig genom att säga att jag skulle jobba för mig själv 2014, men de pressade mig till att verkligen uttala det målet tydligt, inte bara som en förhoppning, och även göra en plan för hur det skulle gå till. Jag fick också lite idéer till den planen. Eftersom vi är hårt nischade (HB såväl som EF) gäller det att bredda sig lite, eller starta i fler nischer. Här lade rådgivaren mycket krut för att få mig att hänga med på tåget.

En träff till
De har ännu inte fått förlängt kontrakt efter jul, men jag har lyckats boka ett nytt möte nästa vecka. Då vill jag helst presentera min största och galnaste idé och se om de tycker att det finns något där. Det möte som är inbokat ska egentligen handla om att ta upp 5-10 idéer och sedan prioritera och sålla vad jag ska hålla på med.

Alla galna idéer
Jag har identifierat 9 idéer eller projekt som jag tänkte presentera.
De två företag jag kör idag vill jag absolut inte avveckla. Jag kan dock dra ner arbetsmängden betydligt om det kommer något viktigare.
Projekt ND, kommer jag att köra parallellt med vad jag än gör, det är så kul och det måste bli färdigt 2011. Inte supermycket jobb dock och inte jättestor potential.
Fyra idéer kommer de nog att plocka bort ganska omgående, och det är okej för mig, men jag vill ändå veta vad några utomstående proffs tycker om dem.
Det nya spin-off-företaget kommer de nog att be mig vänta med.
Då återstår bara vad de kommer att tycka om projekt WG. Det är det klart roligaste projektet, det största projektet (många samarbetspartners och mycket riskkapital måste till), det mest tidskritiska projektet (konkurrenter kommer att dyka upp snabbt från hela världen om det blir lyckat) och det projektet med absolut högst potential (värde på hundratals miljoner, varav jag bara kommer att ha några ynka procent kvar om det blir så stort).

När vi  jobbar i handelsbolaget är det ofta punktinsatser genom något event, en offert, nya leverantörer, sponsring eller liknande. Det är rätt skönt för då känns det inte som ett jobb, det är så nytt och spännande.

Nu har vi plockat in ett 50-tal nya produkter som måste in i shoppen så fort som möjligt (potentiell julhandel). Efter ett par dagar av fotografering håller vi nu på med bildbehandling och inläggning av produkterna.

Detta kräver en hyfsat stor arbetsinsats, som också är ganska enahanda och tråkig. Absolut inte den sortens  jobb man söker som hobby, men helt nödvändigt förstås.

Jag går alltså denna vecka direkt från jobbet till ”firman”, sätter mig framför en annan dator och klickar och skriver i en halvtid till. Hoppas att det ger något för firman.

Just nu har min partner i handelsbolaget alldeles för mycket att göra med annat, så vår satsning går inte så snabbt framåt som den skulle kunna. Det känns lite kymigt att dra i allting själv, och eftersom jag har mycket annat att pyssla med tar jag det också lite lugnt med vårt HB.

Om två år har dock min kompanjon avskaffat sin anställning och kan hänge sig mer åt vårt projekt. Då har vi och företaget förhoppningsvis mognat så pass att vi är redo för en snabb expansion också. Om det visar sig funka kommer det bara att dröja ett halvår eller så innan jag också säger upp mig. Alltså är planen (drömmen) att vara anställd  i max tre år till. Detta sammanfaller lustigt nog med när jag ska vara miljonär genom sparande.

Bankgiro
Alla våra svenska leverantörer har ett bankgironummer. Bara ett fåtal har OCR på fakturorna så då får man fylla i fakturanummer istället. Jag har inte stött på någon som bara har Plusgiro.

Utländska banköverföringar
Våra europeiska leverantörer vill ha pengar via banköverföringar. På fakturorna står IBAN-nummer och BIC, vilket man anger när man på sin internetbank en ”internationell betalning”. För att ta emot en banköverföring från utlandet anger du dina IBAN och BIC, vilket du kan få fram via din internetbank.

PayPal
Några av våra amerikanska leverantörer gillar PayPal och det är ett hyfsat smidigt och helt omedelbart sätt att betala. Då är företagets betalkort kopplat till PayPal. Problemet vi stötte på nu var att över en viss summa utbetalad måste man verifiera sig ytterligare för att ta bort misstankar om penningtvätt.

Kreditkort
En av de amerikanska leverantörerna tar bara kreditkort. Här har jag haft en del strul genom åren. Att bara mejla över sina kortuppgifter kändes inte rätt, så jag strulade ett tag med ”e-kort”, men när det blev för ofta orkade jag inte hålla på, så istället mejlade jag en del av koden från ett mejlkonto hemma och resten från ett annat konto på jobbet. Sedan har de mina kortuppgifter och kan använda det om och om igen i framtiden. Ja, det krävs att man litar på dem.

Som sagt har det strulat lite mer än så. Dels har jag slagit i taket på krediten, utökat kreditgränsen, delat upp betalningen på olika kort, bytt kort för att få högre kredit och så vidare. Senast ville jag, av en anledning jag ska återkomma till, dela upp betalningen på fem olika kortdragningar, vilket fick till följd att kortet inte medgav det, antagligen för att det såg misstänkt ut med så många dragningar på samma kort.

Westen Union money transfer
Ett ganska krångligt sätt att betala. Jag har dock bara gjort det en gång, och det brukar vara så att det är mycket mer jobb första gången.

Jag har många bollar i luften, men är ganska lättdistraherad. Därför gillar jag inte när mina samarbetspartners ringer mig när de lika gärna kunde ha mejlat.

Fördelar med mejl:

Spårbarhet – Jag vet vad jag har sagt och vad den andra personen har sagt. (Jag sparar alla mejl.)

Sökbarhet – Jag kan göra en sökning på all information i alla mejl jag har fått och skrivit. Därför föredrar jag Yahoo- och Gmail, som har fantastist bra sökfunktioner. Om det är information som jag vill spara och kunna hitta genom sökningar, som jag har fått på annat sätt än mejl, skriver jag ett mejl själv och sparar undan det. Det är särskilt bra för inloggningsuppgifter och sånt som man använder på datorn.

Stör ej – Jag kämpar hela tiden med att uppfostra mina samarbetspartners till att visa mig samma hänsyn som jag visar dem. Jag håller nästan alltid på med något, precis som alla andra, och vill därför helst inte bli störd genom direktkommunikation. Detta handlar om ren effektivitet. Min partner i handelsbolaget ringer mig så fort han sitter i bilen, och således inte kan vara effektiv på annat sätt än att prata i telefon. Jag måste hela tiden påminna honom om att jag då inte är effektiv under den tiden. Dessutom försvinner sakerna vi pratar om ofta i glömska eller faller mellan stolarna eftersom uppgifterna blir mer vaga i muntlig kommunikation.

Systematiskt – Mina mejl är min primära lista att göra. Här är också anledningen till att skriva flera mejl till samma person ifall mejlet innehåller flera uppgifter. Om jag får ett mejl med tre små jobb och ett stort jobb delar jag upp det i två mejl, sparar undan den stora uppgiften i min projektmapp och lämnar ett mejl med de tre små uppgifterna i inkorgen eller i ”Action”-mappen. Jag vill inte ha mejl i inkorgen, eller någon annan stans, som både innehåller uppgifter som är utförda och inte utförda, eller är blandade med information. Informationsmejlen lagras i särskilda mappar.

Jag tänker som sagt inte värdera mina företag för att på så sätt nå miljonen. Däremot funderar jag ibland på vilket värde de kan tänkas ha. En av anledningarna till att jag jobbar med mina företag är att jag vill skapa värden för framtiden.

Multipel
Så, hur värderar man då företag? För det första kan man ju räkna ihop de reella värdena som finns i företaget, alltså tillgångar minus skulder, eller ”balansräkningen”. Det andra värdet man kan använda är en multipel av årsvinsten. Jag tror multiplar från 5 till 10 kan vara gångbara, beroende på vilken risk och potential som finns i företaget. Alltså, om jag har ett överskott på 200k i år kan jag räkna på åtminstone 1 miljon, plus kassan och lagret, säg 100k. 1,1 miljoner blev alltså värdet.

Efter lön
MEN! Om det gäller en sidoverksamhet får jag inte glömma att jag inte tar ut någon lön! Den där multipeln av årsvinsten gäller väl bara om företaget bär sig självt och gör en vinst efter att jag tagit ut lön. Den vinsten kan jag sedan multiplicera med 5. Alltså måste jag räkna ut hur lång tid man måste arbeta med företaget för att göra den vinsten, dra av en skälig timlön, och sedan räkna utifrån vinsten som blir kvar.

Mina firmor
I mitt fall tror jag att handelsbolaget i princip har värdet av lagret plus lite goodwill. Ingen annan än våra konkurrenter skulle ha något intresse av att köpa upp oss. I den enskilda firman finns det ett stadigt kassaflöde med liten insats, men det är svårt att värdera ändå eftersom man måste ha andra inkomster för att klara sig.

Sidoverksamhet
I min enskilda firma erbjuder jag också webbtjänster. Jag kan inte särskilt mycket om vare sig design eller kodning, men min tjänst är billig och jag riktar mig till såna företagare som bara vill ha en statisk, enkel webbsida utan krusiduller.Jag gör numera alla mina webbplatser i WordPress, bara för att det går så snabbt att skapa något hyfsat snyggt och att det är så enkelt att editera. Alla plugin gör sitt till också, även om detta kan bli rörigt ibland.

Återkommande inkomst
För att ta på mig ett uppdrag måste jag också få lägga sajten på min server. Jag har alltså en slags webbhotelltjänst också, även om jag i min tur hyr in mig på en annan server. För webbhotellet tar jag 1000:-/år plus moms, och då ingår en enkel uppdatering eller två. Att ha en sådan ”prenumerationsservice” är väldigt bekvämt och jag förstår att många företag försöker skapa sådana affärsmodeller. Jag bestämde mig för att göra så, dels för att få en återkommande inkomst, men också för att få full kontroll över sajten, för det är ju ändå mig de kommer att ringa när det blir nåt fel.

Ett litet bidrag
Detta är ju absolut inte min kärnverksamhet och jag har bara 5 kunder, men det har dragit in ca 20 000 i år och det är ändå något. För en vanlig, enkel webbsida till ett litet företag tar jag 4000:- plus moms (+1000 per år för webbhotell och uppdatering).