Jag äger mer optioner än de flesta insynspersoner

Kollade insynslistan för bolaget där jag är anställd. Det visar sig att de enda med insyn som äger mer aktier och optioner än jag äger optioner, är VDn och en VD i ett dotterbolag. Frågan är hur orolig jag bör vara.

Det är i alla fall rätt personer som är stora ägare, men det hade ju varit lite roligare om fler i styrelsen och alla VD i dotterbolag ägde mer än mig.

Vår livssituation

Nu ska jag berätta lite om vår vardag ur ett pengaperspektiv.

Jag jobbar 80% och har huvudansvaret för hämtning och lämning av vår tvååring. Min fru jobbar nästan jämt. Inte långa dagar på kontoret men på kvällen sitter hon ofta och jobbar hemma och varje vecka är hon antingen på resande fot eller har middagsmöten med inresta medarbetare.

Detta gör att jag givetvis tar ett mycket större ansvar hemma. Ca 80% av matinköp och matlagning, 90% av daglig städning och 95% av övrigt praktiskt fixande hemma, inklusive allt som har med bilen och cyklarna att göra.

Med det inte sagt att hon har ett glidarliv! Jag ser hur hårt hon jobbar och jag är mycket väl medveten om hur mycket det bidrar till familjens ekonomiska framtid, så jag gör “mina” åtaganden med glädje.

Dessutom är hon gravid så jag är lite extra mån om att hon inte ska överanstränga sig.

Jag trivs numera med att jobba och jag skulle inte ha något emot att göra lite mer av karriären, helt enkelt för att det verkar roligare att jobba om man bryr sig lite mer och det går framåt.

Vi är alltså i en galet produktiv fas i våra liv, där vi båda två är på högst hittills i karriären och intjäningen, samtidigt som vi väntar vårt andra barn.

Det vi fortfarande inte har gjort är att skaffa större boende. Folk tycker nog synd om oss och tror att vi är fattiga som kyrkråttor för att vi klämmer ihop oss på knappa 80 kvm i förorten, men vi får väl se det från den ljusa sidan. Vi har ett naturligt stopp för att samla på oss för mycket skräp, vi måste hela tiden rensa och sortera för att få plats och ordning. Sen kan vi investera pengarna istället för att fundera på att lägga det på amortering. Jag vet att det skulle vara svårt för mig att investera istället för att amortera, nu när jag fått smak på det skuldfria livet.

Beredda att fly Sverige

Jag gillar inte bostadspolitiken. Jag gillar inte att att det är en sån underproduktion av bostäder i Stockholmsregionen. Bostadsbubblan är mycket uppblåst och det kommer att bli ganska mycket värre innan den smäller, enligt min uppskattning.

Jag gillar inte att det är tabu att prata flyktingpolitik och jag gillar inte att regeringen duckar för att balansera dessa kostnader i budgeten.

Jag gillar inte den socialistiska tonen i samhället i allmänhet och på sociala medier i synnerhet.

Tillammans med detta är jag aningen besviken på min familj som i handling visar ointresse för min växande familj. De säger fina saker och lovar att de vill umgås men det blir alltid på deras villkor och ingen egentlig hjälp till oss.

Sammantaget är jag alltså beredd att prova nya äventyr och har sagt till min fru att hon är fri att föreslå nya jaktmarker för familjen JoF. Hon är en världsmedborgare som älskar att resa, men tyvärr är hon inte lika sugen nu när barnen är små.

Drömmen är att hon får ett fett “expat contract” på sitt nuvarande företag. Då kan vi behålla de svenska förmånerna men få lite extra, typ “medföljandelön”, hjälp med bostad och en massa sånt.

Snart skiter jag i allt och drar!

35 000 plus eller minus

Vi ville komma ifrån och slappa lite, så vi bokade en resa till Kanarieöarna över jul. Jag är ju inte så sparsam längre, i alla fall inte när det gäller familjen, så det gjorde inte så mycket att det kostade 35 000 kronor.

Vid ett läkarbesök fick min gravida fru rådet att sluta flyga över huvud taget, på grund av risken för blodproppar. Vi avbeställde således och firade jul hemma. Troligt är i alla fall att vi just har sparat 35 000 i slutändan.

Ja, vi var framsynta eller oroliga nog för att köpa avbeställningsskydd för ca 600:-

Månadsrapport, december 2015

dec 2015

Nätförsäljning:

AB1 7000
AB2 5000

Jobbet ger upplevelser

I likhet med många andra ekonomibloggare är mitt absoluta mål att frigöra mig från lönearbete. Men på senare tid har jag funderat lite på hur livet skulle se ut och vad jobbet ger mig förutom lön och det tunga oket att behöva gå dit varje dag.

När jag var ung unnade jag mig inte många roliga aktiviteter. Det var helt enkelt för dyrt för mig innan jag började jobba. Jag hade fritid men inga pengar att spendera på aktiviteter.

När jag började jobba kände jag mig inte bara fantastiskt rik. Jag fick också möjlighet att hänga med på en massa roliga äventyr, helt utan kostnad. Att gå på restaurang är inget jag värderar särskilt högt, så jag lägger helst inte pengar på det, men att bli bjuden uppskattar jag.

Nu när man är familjefar och djupt sysselsatt med att få ihop livspusslet varje dag är dessa jobbevent till och med något av ett andningshål.

När jag tänker på min frus jobbsituation är skillnaden ännu större, eftersom hon reser kors och tvärs över jordklotet, går på absoluta lyxrestauranger och träffar riktiga höjdare inom näringslivet.

Hade vi flyttat till landet och levt på aktieutdelningar hade vi troligen inte rest mer än någon gång om året, definitivt inte gått på lyxkrog mer än någon enstaka gång emellanåt och högst troligt inte haft näringslivets grädda på besök. Det kan vi kanske uppskatta när vi har levt det här livet ett tag.

Stor spelvinst och fortfarande nöjd med det lilla…

När folk vinner en massa pengar så verkar det som att förståndet rubbas. Det finns god dokumentation av lotterivinnare som lyckas förlora allting på märkliga projekt och onödiga saker, eller för att de blir lurade av investerare som dyker upp så snart som de får nys om miljonvinsten. Man kan ju fundera på vad som hade hänt om man hade vunnit de stora pengarna. När man ser på euromillions resultat och tänker sig att det faktiskt finns människor därute som har vunnit över 100 miljoner euro med en enda lott så inser man ju att det här faktiskt kan hända. Om det kan hända andra så kan det ju hända en själv, och vad blir det då med det där med att vara nöjd med det lilla och saker som fungerar hellre än att vara flashiga?

Vad gör man med sinnessjukt mycket pengar?

Om man plötsligt hade haft 100 miljoner kronor på banken, skattade och klara, vad hade man gjort? Det är förstås ett måste att hålla väldigt tyst om detta för det sista man behöver är en massa välmenande fånar som kommer med fantastiska förslag som kan dubbla och tredubbla vinsten. Även om man slipper investerare och sol och vårare så kan man ju undra hur den här typen av förmögenhet kommer att påverka sinnet. Är det fortfarande så att man nöjer sig med vitvaror som fungerar eller vill man göra om köket till ett restaurangkök som alltid blänker och som har alla de coolaste maskinerna och blänkande bänkar av marmor?

Om några hundratusen mindre knappt märks så blir det kanske en tysk bil istället för en japansk. Man kanske förklarar för sig själv att det trots allt är så att en BMW eller Audi erbjuder så mycket mer kvalitet en Honda trots att man veckan innan sade att Honda är minst lika bra och att det bara är skillnad på namn och märke. Det är nog rätt lätt att omvärdera det där med att vara nöjd med det lilla då man plötsligt får råd med det, men hjärnan är smart nog att helt enkelt göra om det lilla till det som tidigare var det stora.

Skänka pengar

Om man nu plötsligt skulle stå med så mycket pengar att man aldrig mer behöver arbeta och lyckas behålla förståndet så kanske man kommer fram till slutsatsen att det här är en chans att ge till de som inte har. Men hur mycket ger man? Kommer det att bli i proportion med det som man gav tidigare? Några kronor i en bössa här och där, något telefonsamtal då det är hjälpgala på tv… Plötsligt så får man kanske tankar om att säkra barnens och barnbarnens ekonomi och då har man ju inte råd att skicka hur mycket pengar som helst till barnen i Afrika.

Precis vad som händer med ens sinne om man vinner flera miljoner på ett lotteri är omöjligt att veta. Den som regelbundet tar lotter har kanske redan planerat hur vinsten ska användas men trots detta så kan det bli helt annorlunda. Har man inte vunnit så kan man ju alltid trösta sig med att det verkar som att folk som vinner blir helt tokiga, men nog vore det intressant att få testa på den typen av galenskap.

Skulle aldrig ha kunnat drömma om dagens ekonomiska situation

När jag började bloggen hade jag ganska tydliga förväntningar och förhoppningar om framtiden. Jag skulle bygga mina företag parallellt med anställning och sedan så småningom gå över till heltidsföretagande, samtidigt som jag byggde upp en aktieportfölj som successivt frigjorde mig från behovet av inkomst.

Jag ville gärna träffa en partner med hyfsad inkomst, typ som mig, så att jag inte behövde släpa på någon annan också i min jakt på ekonomisk frihet. Däremot kunde jag aldrig drömma om att den jag träffade så småningom skulle tjäna mer än dubbelt så mycket som mig!

Att hon har en så fantastisk lön, fina förmåner och bra bonus, plus att jag har en helt okej lön med möjlighet till optioner, gör att vi dels har extremt mycket luft i budgeten, dels att vi har fina möjligheter att genom jobben bli hyfsat förmögna. Motivationen att tjäna lite extra på sidan har definitivt sjunkit. Det är viktigare att vi tar hand om våra karriärer än att vi pysslar med sidoprojekt.

Min fru är fantastisk!

Precis som många (de flesta?) andra mammor var min fru helt galen när vi fick barn. Allt kretsade kring bebisen och hon kunde knappt ha en normal konversation om något annat. För mig är också barnen det absolut viktigaste så vi är ganska fåniga som familj.

Ändå är hon så oerhört professionell att hon efter barnledigheten kunde gå direkt tillbaka till heltid och högprestera, vilket 2015 kommer att resultera i en miljon i grundlön och nästan en halv miljon i bonus!

En liten egenhet med bonusen är att den betalas ut året efter året den avser, och då den beskattas som lön kan det ha en utjämnande effekt om man tjänar bra ett år samtidigt som man får en hög bonus. I min frus exempel kommer hon att få en hög bonus utbetald nästa år, samma år som hon går på ny barnledighet.

Vid ett halvårs barnledighet betalar hennes jobb ut 222 000 kronor i föräldrapeng. När barnet kommer kan hon ha tjänat ca 2 månadslöner, alltså 170 000 kronor. Tillsammans med bonusen på 500 000 är summan alltså 892 000, vilket absolut kan vara tillräckligt på ett år. Allt hon jobbar utöver det (eller tar ut i föräldrapeng från Försäkringskassan) beskattas även med värnskatt, alltså en total skatt på ca 55%.

Nöjd med det lilla – men vad är det?

Jag har flera gånger skrivit om att jag tror att min väg till rikedom bygger på att jag är bra på att vara nöjd med det lilla. Med den billiga bilen, det trånga boendet och den enkla maten.

Nu har några saker blivit tydligare för mig på samma spår. För någon månad sedan tittade vi på våra gamla vitvaror och funderade på om det var läge att uppdatera dem. De var inte så moderna och definitivt lite mer högljudda än vi önskade. Dock är det alltid ett litet projekt att göra sånt så det fick vara. Jag var nöjd i ickebeslutet och störde mig fortsättningsvis inte på de gamla maskinerna.

Så plötsligt en dag gick diskmaskinen sönder, den viktigaste apparaten i lägenheten (möjligen slagen av kyl/frys. Nu är en ny köpt och installerad och jag känner att det absolut viktigaste för mig är att saker funkar, inte hur nya funktioner de har och hur flashiga de är. Men det betyder inte att jag skaffar en ny bil med leasingavtal och alla extraförsäkringar. En gammal bil kan funka och om man inte kör så mycket kan det vara ett väldigt bra sätt att spara.

Stålmagen tar en för laget

Idag åt jag en laxbit till lunch som jag ärligt talat inte vet när min fru tog upp ur frysen. Men jag mår fortfarande bra en timme senare och jag tror att jag under de senaste åren har byggt upp en tolerans mot lite fler bakterier i maten. Kanske har det hjälpt till att jag lärt mig äta surströmming, vem vet.

Jag kan i alla fall vara glad att kunna spara pengar och matlagning åt familjen genom att offra mig på tvivelaktig mat 🙂

Mörkertrötthet

Jag har en lång historik av mörkertrötthet. Värst var det nog på gymnasiet då jag hade hög frånvaro och mycket sjukdom, med mycket låg produktivitet även däremellan.

Det har följt med senare i livet, även om jag kanske inte har erkänt det. Tycker inte att jag har märkt av det de senaste åren men dessvärre har det kommit tillbaka nu. Jag drar mig nu till minnes att jag inte har arbetat vid denna årstid de senaste två åren! Förra året var jag barnledig och året innan var jag mellan jobb i över tre månader. Då var det alls inte lika påtagligt som när man måste stirra in i en skärm och skapa sin produktivitet. Kändes mycket enklare när jag höll på med min egen firma eller när jag tog hand om barn. Jag var väl dels mer motiverad men arbetsuppgifterna presenterade sig lite mer självklart också på nåt sätt.

Nu kämpar jag vidare. Lite trött men åtminstone inte sjuk.

Grannen ville prata inkomst

Det bästa jag vet med ekonomiprat är när jag får insikt i någon annans privatekonomi, på ett djupare plan än bara huspriser eller bolån. Folk är naturligtvis försiktiga med att prata om sånt men när man kommer lite närmare är det förvånandsvärt hur mycket en del är beredda att öppna sig. Bästa sättet att få folk att öppna sig är ju att berätta mycket om sig själv, men jag är inte riktigt bekväm med det. Dels för att min fru inte är lika öppen som jag, men också för att hon tjänar pengar på en nivå som är lite svår att ta in för många med en lite mer normal inkomst. Det finns en risk att förhållandet aldrig blir detsamma igen om någon får veta att hans inkomst är en fjärdedel av min frus.

Och just så är det. Vi har känt detta par i ca 4 år och har pratat mycket om lån, lägenheter, hus, karriär och sånt, men aldrig lön i absoluta termer. Vi visste bara att hon var hemma med barn i 3 år, varav hon sökte jobb i åtminstone 1 år, och eftersom hon mestadels hade låg eller ingen ersättning från Försäkringskassan så levde de på hans lön. Bra gjort under alla omständigheter! Dock trodde jag att han tjänade en bit över 30 000 men nu senast berättade han att hans lön är 25 000. Jag frågade om det var före eller efter skatt varpå han skrattade och sa att om det varit efter skatt skulle de varit rika som troll!

Anledningen till att han berättade detta var att vi kom in på hans frus nya karriär och hur hon på kort tid fått stora löneförhöjningar och numera tjänade 10 000 mer än honom.

Största aktieägandet någonsin

Det har liksom bara smugit på mig egentligen. Efter att ha varit helt ur marknaden i tre år, på grund av alternativa investeringar och amortering, började jag köpa lite i augusti när börsen föll en aning. Efter att ha stigit och sedan fallit tillbaka igen har jag köpt lite mer pö om pö. Plötsligt har jag över 400 000 i aktier, vilket faktiskt är mer än jag hade som mest 2012, då det utgjorde hela min nettoförmögenhet.

Nu är det dock en ganska liten del av vår värld, med drygt en halv miljon kvar på sparkontot och ett obelånat boende, vilket gör att det utgör ca 10% av nettot.

Med en så liten andel aktier hoppas jag givetvis att det kommer ytterligare nedgångar. Ju brantare raset blir desto lättare är det att tajma ingången, men jag kommer troligen att sprida ut köpen på dessa nivåer och neråt. Faller det 20% trycker jag nog in allt jag har kontant, och faller det över 30% börjar jag belåna lägenheten också.

Hört på stan

Statistik och reda siffror är givetvis det bästa sättet att ta reda på hur ekonomin mår och hur folk klarar sina åtaganden, men jag gillar också att prata med människor och försöka luska lite i vad de har för marginaler och möjligheter.

Våra vänner här på gården ondgjorde sig länge över att de inte kunde få låna mer, så att de kunde flytta till ett större boende. De hade bara en inkomst i familjen och reste till USA två gånger om året men ändå levde de så billigt att bankens kalkyler för dem var väldigt luftigt tilltagna. Det löste sig i alla fall för dem när frun i familjen kom in på ett vikariat och sen gjorde karriär på ett par månader, så att hon nu tjänar mer än mannen. Istället ångrar mannen att de inte väntade lite på att banken kunde se deras nya inkomst och låna dem mer, så att de kunde flytta till ännu större.

Lätt att som snål ekonomibloggare döma honom men faktum är att maximal belåning är det som betalat sig de senaste 15 åren.

Mer underbara kostnader framöver

“Vi” är med barn igen och jag är överlycklig!
Jag älskar min son och längtar efter mitt ofödda barn, inget är större för mig än dem. Denna blogg handlar dock om ekonomi, så som vanligt ska jag diskutera hur detta påverkar familjens ekonomi.

Eftersom jag ville ha fler barn, och var inställd på det, ser jag faktiskt ur ett ekonomiskt perspektiv fram emot att få återanvända alla saker, kläder och kunskap vi redan har samlat på oss. Jag har redan börjat bearbeta frugan med att om det blir en flicka kommer hon att uteslutande få gå i killkläder.

Varför finns det för övrigt “flerbarnstillägg” i barnbidraget? Det borde ju finnas “fåbarnstillägg” istället, eftersom ju fler barn man har desto billigare måste det ju bli per barn. Sen kickar de stora inläggen in efter 3 barn, då det går från 604 till 1614 kronor, så det är tydligen 4 barn staten vill att vi ska ha. Var finns samhällsnyttan i det? Det kanske är bättre för landet att vi så småningom får större skattebas men definitivt inte bättre för världen och miljön i stort.

Tillbaka till mitt “sparande” så tänkte jag lista en massa grejer jag ser fram emot att återanvända till andra barnet.

Babyskydd för bil
Barnvagn (vi har 4st begagnade vagnar och sulkys för olika ändamål)
Säkert 100 kräkshanddukar och 100 dregelhaklappar
Mysiga babyfiltar
Åkpåsar
Medicinteknik (termometrar, snorsug och sånt)
Matattiraljer (skedar, tallrikar, portionslådor, haklappar etc.)
Barnstolar till matbordet
Barnstolar till bilen
All kringutrustning till bilen (huvudkuddar, solskydd, sätesskydd)
Solskyddskläder och badkläder
Leksaker!
Med mycket mera

Allt detta utgör givetvis 10 000-tals kronor och jag hoppas att vi kan hålla oss ifrån att köpa mer än det allra nödvändigaste, där det vi har av någon anledning inte duger.

Gillar jag pengar?

Frugan frågade lite oroligt om jag gillar pengar. Jag kan inte ljuga så jag sa ja. Men eftersom vi tittade på ”The wolf of Wall Street” just då så kunde jag lugna henne med att jag gillar pengar på ett helt annat sätt än de på filmen gör. För mig är det inte kickarna och lyxen som är drivkraften, det är tryggheten och oberoendet.

Det kan alltså vara farligt att gilla pengar, jag hoppas att alla förstår det. Som entreprenör måste man vara medveten om ekonomin och pengarna, men det är bra om man har andra drivkrafter, det gör det lättare att erbjuda bra tjänster. När man är anställd är det hälsosamt om man fokuserar på uppgifterna istället för hur mycket man tjänar den dagen (som jag gjorde när jag sommarjobbade som ung). Lönen ska man tänka på när det är dags att förhandla, sen kan man släppa det.

Men det är inte bara jag som gillar pengar. Pengar gillar pengar också och om man samlar ihop ett gäng är det troligt att de förökar sig. Det verkar vara någon sorts naturlag att till den som har skall varda givet. Under mina första 7 år i arbetslivet hade jag aldrig mer än 100 000 i sparande, så plötsligt började jag spara medvetet och nu är min familj värd nästan 4 miljoner.

Kläder och andra utlägg

Eftersom jag är konsult nu kan jag inte vara samma slashas som tidigare. Jag är i själva verket så snygg att jag funderar på att ha mitt livs första ledigt klädda fredag (casual Friday).

”Investeringen” gjorde jag i tre kvalitetsskjortor ett par snygga byxor och ett par skor för 1100 kronor, totalt ca 2300 kronor. Värt det? Vet inte, med det är dags att skärpa till sig. Apropå den gamla klyschan så ska jag börja klippa mig varje månad också. Förut har det varit minst 3 månader mellan gångerna.

Att aldrig vara nöjd

Själv är jag nöjd med det lilla. Kanske därför är det så lätt för mig att spara och snåla. Men min fru vill alltid ha mer och accepterar inte att någon annan ska få något istället för henne. Det är en egenskap som prisas ganska högt i vårt samhälle och det är säkerligen en anledning till att hon har en lyckad karriär. Dock är det inte alltid så lätt att leva med 😉

Föräldraersättningen och optimalt uttag

Skåpmat, skrivet för drygt ett år sedan. 

Redan för två år sedan, långt innan barn var på gång, började vi fundera på optimalt uttag och ersättning vid föräldraledighet. Mest för att veta vilka möjligheter som finns, jag gillar att göra ett bästa scenario först av allt.

Det är ganska mycket valmöjligheter man har som förälder i Sverige med den generösa lagstiftning och ersättning som finns. En del arbetsplatser lägger dessutom på lite föräldrapeng så där finns ännu mer att ta hänsyn till.

För mig såg bästa scenariot ut så här. Frugan tar 6 månader med max ersättning från försäkringskassan och kan genom att inte ta ut mer än så maximera utökade ersättningen från företaget och ändå ha kvar sin bonusrätt. Därefter tar jag sex månader med max FK-ersättning. Jag får däremot inte ut någon föräldrapeng från företaget, men det spelar inte lika stor roll eftersom min lön inte är så mycket över taket. Vi skulle genom delade dagar och semester kunna ha hela sommaren ledig tillsammans också, inte så dumt.

Men nu när pojken är här hände det inte så konstiga, att frugan hellre vill ta halv ersättning, för att spara dagar, plus att hon nog vill vara hemma längre. Dessutom känner jag en solidaritet till min arbetsgivare och mitt uppdrag och vill inte smita mitt i ett projekt.

Svängningen innebär så här långt att vi säger nej till en himla massa pengar och möjligen saktar ner min frus karriär lite, men vi sparar dagar för att kunna vara mer med vår son och fördröja dagisstarten.

Livet handlar alltså inte bara om pengar, inte ens för mig. Men instället för att bara ge upp för att det inte kan gå så snabbt som vi modellerade tidigare så ställer vi in oss på sparande på en lite lägre nivå.

Jag är också tacksam för att vi har skött oss bra de senaste åren, det ger oss mer frihet och mer valmöjlighet, även om vi är långt ifrån passiv inkomst.

Tidigare äldre inlägg Nästa Nyare inlägg