Jobb och Firma

Som jag berättade i förra inlägget ville min far ge mig och min bror en pengagåva.

Åh, det finns så mycket gott att nysta i här. Hur jag pratat alldeles för mycket pengar med min far så att jag trodde att han aldrig ens skulle ge mina barn några pengar (som han gjort till min brors barn), hur min mor är helt bortkopplad från pengar och inte vet eller vill veta hur mycket de har, och därför inte ska få reda på att vi fått dessa pengar, eller hur jag var övertygad om att min far vill ge min bror mer än mig eftersom de alltid har det lite kärvt (i fina villan och med grymma bilarna).

Men så här blev det; min fru fick rätt, det blev 50 loppor!

Därifrån jag kommer är det helt fantastiskt mycket och det säger en hel del att han vill ge bort 100 000 på en gång så där. Just nu för oss ändrar det givetvis inget. Rakt in på sparkontot bara, i väntan på nästa börsdipp.

Pengarna var utan förbehåll men med en önskan om att använda dem till att sänka boendekostnaderna. Inte så lätt för oss eftersom vi är skuldfria, men för vår del menar han nog huset som alla verkar vänta på att vi ska köpa.

Vi blev alltså en och en kvarts procent rikare på en enda dag, inte illa! Nej jag är inte otacksam jag passar bara på att klappa mig lite på huvudet och även tacka min far för att han lärt mig att vara ekonomisk.

Det kom ett mycket kortfattat mejl som förklarade för mig och min bror att eftersom vi hade en ganska påver uppväxt och eftersom vi är rökfria så ville han överföra en liten slant till oss.

Efter att ha författat ett mer känslosamt mejl tillbaka, som både förklarar att vi hade en mycket fin uppväxt och att de absolut inte ska känna sig ålagda att göra detta så kan jag inte låta bli att fundera på hur mycket det kan vara.

Det enda jag vet om min fars ekonomi är att han fortfarande jobbar lite när han känner för det, trots att han är 70, och att han har en helt okej pension utöver det. Det finns en del sparpengar också, plus ett obelånat hus, men det blir inte mer än ett par miljoner, vilket kanske låter mycket men min mor har dessvärre bara garantipension att leva på när min far försvinner, och alla är övertygade om att hon lever minst 30 år till och blir över 100 som sin mor, så det är nog bra om hon har en buffert.

Själv inser jag att jag har blivit lite fartblind vad gäller pengar, nu när min fru plötsligt kommer hem med en bonus på 200 000 efter skatt eller när man är ner 50 000 på aktier på en vecka.

Så vad är då mycket pengar för honom? Tillräckligt mycket för att göra en sak av det. Jag menar, han vet faktiskt lite om vår ekonomi också. Att min fru tjänar mycket mer än mig och att jag för några år sedan hade som mål att nå en miljon och nådde det.

Min fru gissade på 50 000. Jag skulle inte bli förvånad om det var 100 000. Mer än så är inte rimligt, min bror skulle gå upp i atomer. För honom ger det faktiskt möjlighet att göra annorlunda val. Senast för några månader sedan ville han utbilda sig vidare men lade det på is eftersom avgiften på 18 000 var för mycket just nu.

Min far sade nåt om att vi ju ska köpa hus framöver så vi kan säkert behöva det, men för att det ska ha någon inverkan på att köpa ett hus för 5 miljoner så måste det ju komma upp i hundratusental…

Kul att spekulera men jag gör nog mig själv tokigare bara 🙂

Jag återkommer med facit!

PS Jag har aldrig fått något stort av min familj eller släktingar, förutom min farfars guldklocka vilken jag givetvis högaktar.